Lisas IKT-blogg

Ska elever få blogga?

2011-05-08T00:26:00.011+02:00

I min omgivning träffar jag folk med olika inställning till det moderna informationssamhället som vi redan lever i. Man är skeptisk till användningen av datorer i skolan eller på fritiden.
-Barn ska leka, säger man.
-Barn ska vara ute i friska luften.
-Barn ska lära sig skriva med pennan, gärna gammaldags skrivstil!
-Barn ska inte sitta och stirra in i datorn på skoltid, det gör de så ofta hemma ändå!

Och många är de som hävdar att det är farligt för barn att vara på nätet, att barn inte ska blogga, att barn inte förstår allvaret, att de genast kommer att skriva elakheter om andra - då blir jag både trött och arg.

Jag vill absolut inte underskatta barnens/elevernas kompetens och förmåga. Jag tror absolut att barn kan lära sig hantera nätet snabbt, att de kan lära sig och förstå att det de skriver finns kvar i all oändlighet. Och att låta dem blogga tror jag skulle göra dem till ännu bättre skribenter, med en större publik, med mer direkt respons och med större krav på att texterna ska vara mer genomtänkta. Och att bloggande direkt ska leda till mobbning, nej, det tror inte jag.

Sen, visst kan jag hålla med om att barn ska leka, vara ute och röra på sig, men att de inte ska få använda datorer i skolan är det sämsta vi gör för eleverna. För att klara sig i framtiden krävs goda kunskaper i hanterande av datorn, i konsten att skriva, att göra presentationer, att klara informationssökning, att vara källkritisk, att känna till vilka möjligheter som en dator kan hjälpa till med m.m.

Jag orkar inte alltid med att diskutera längre, kanske ska jag hellre visa tankeväckare utan att kommentera?

Skrivmaskinsknatter, musik och bakgrundsfix

2011-04-19T22:16:00.005+02:00

Jag är nästan uppväxt med trycksvärta på händerna, med skrivmaskinsknatter i bakgrunden och inspelade radioreferat. Min pappa var journalist, radioreporter och fotograf. Alla artiklar skrevs i princip on-line, med telefonen upptryckt mot örat, den stora skrivmaskinen i knäet och artiklarna sprutade ur maskinen i rask fart. Dagen efter kunde man läsa artiklarna i ortstidningen.

Idag när man skriver på datorn hörs knappt något ljud alls från tangenterna, inget knatter, inget pling när man byter rad och inget rull-ljud när papperet skulle sättas in i valsen. Saknar lite av det faktiskt, även om allt är så mycket enklare nu. Inget karbonpapper för kopior, inget maskinsudd för felskrivna bokstäver och ingen svärta på fingrarna och händerna från färgbandet.

Men nu kan jag återfå känslan delvis, genom att använda Ommwriter så kan du återfå tangentknattret, mysig musik till och att fixa bakgrunden går så lätt... Testa och du blir förmodligen lika såld som jag!

Introducing OmmWriter Dāna from hs&co on Vimeo.

Nyttig lärarerfarenhet!

2011-04-03T11:52:00.011+02:00

Ca 70 000 människor satt igår och svettades över vårens högskoleprov. Även jag satt där!

Jag kände mig lite som en katt bland hermelinerna, detta av flera skäl:
-jag var något äldre än gemene man,
-det var länge sedan jag avslutade mina gymnasiestudier och
-jag hade inte samma krav på mig att lyckas som de som satt där.
Jag har ju redan ett jobb, en utbildning och närmar mig snarare slutet på min yrkeskarriär. Likväl vill jag fortsätta att förkovra mig, känns som jag fortfarande inte riktigt vet vad jag vill bli när jag blir stor. ;-)

Men de erfarenheter jag tar med mig från dagen överstiger klart de förväntningar jag hade innan provet. Jag gick dit för att jag ville testa mina egna kunskaper, men kom hem med långt fler lärdomar än bara vetskapen om mig själv och min kunskapsnivå.

Jag imponerades stort över både upplägget med den långa dagen och disciplinen som rådde bland deltagarna. Innan provet genomfördes gavs tydliga anvisningar vad man fick göra och inte. Den utsatta tiden hölls minutiöst, ingen kom för sent, ingen gick för tidigt. Alla hade med sig pennor, sudd och legitimation. Mobilerna var avstängda, ingen glömde det. Jag anade full koncentration vid alla bord och ingen enda avbröt med att samtala, viska eller röra sig i onödan! När hände det på en lektion senast? Som lärare satt jag och nästan njöt över engagemanget, den fulla koncentrationen, seriositeten och den totala uppslutningen från alla deltagare, såväl provskrivare som de som jobbade kring provsituationen. En erfarenhet bara det i sig!

Att jag som lärare dessutom kunde få en fördjupad förståelse för vad vi i skolan borde lära ut till eleverna, att få förståelse för vikten av att hålla sig till den "röda tråden" i undervisningen och att samtidigt även att få elevperspektiv på skolan och det arbete vi tillsammans utför där! Ytterligare en erfarenhet!

Jag inser nu, dagen efter, att jag bara genom att närvara på detta prov blivit klokare faktiskt, tro´t eller ej! Jag har fått ännu större vetskap om den undervisning jag bör ge, redan från tidiga år och uppåt i skolåldern. Att redan i mötet med sexåringarna tänka framåt vad som förväntas av eleverna, om ca 12 år eller som vuxna, är en viktig del att ta med i planeringen inför lektionerna, inför det padagogiska arbetet. Ofta rör man sig kanske i tankarna bara kring det aktuella ämnesområdet, terminens upplägg eller bara ett läsår framåt, men glömmer det stora livsperspektivet - att det jag lär ut nu till mina elever ska vara nyttiga kunskaper för dem hela vuxenlivet. Att jag som pedagog faktiskt har det ansvaret i mina händer! En nyttig påminnelse för mig som lärare!

Och att jag fick förmånen att sitta där och svettas ikapp med våra nya ungdomar utan att någon ifrågasatte mitt deltagande gjorde mig nästan tårögd. Ett härligt land som ger möjligheter till den som vill, även om man anses vara färdigutbildad för samhället.

Tack Högskoleverket för dagen!
Tack för de nyttiga erfarenheterna jag fick på köpet!
Och till alla lärare som läser detta, anmäl er till höstens Högskoleprov redan nu! Ni kommer inte att ångra er!

Uppsnappat i matsalen!

2011-04-01T18:41:00.006+02:00

Sitter i matsalen och äter lunch med flera elever (ålder 9 år) från min skola. De är rosiga på kinderna, upphetsade, deras ögon glittrar och de hinner nästan inte svälja maten för de vill berätta för mig om det nya, det roliga som de planerar till slutet av maj månad:
-Lisa, våra föräldrar ska få se! säger flera elever vid bordet samtidigt i munnen på varandra.
-Gissa om de (föräldrarna) kommer att bli förvånade!
-Vi ska göra en stor bio, och med pop corn förstås. Stolarna får bli fåtöljer.
-Vi ska fixa affischer och biljetter.
-Vad är det ni ska visa? frågar jag och brer smör på min smörgås.
-Jo, förstår du, vi har börjat med så roliga saker i klassen. Vi gör små filmer, riktiga filmer!
-Ja, fast egentligen är det ju bilder som vi satt ihop och som vi pratar till men vi har flera på gång.
-Musik också, glöm inte det! Jag har lagt in rock till stenåldern, säger en av eleverna.
-Så bra, säger jag. Rock betyder ju sten på engelska!
-Va, det tänkte jag inte på!!!
-Föräldrarna ska få betala inträde till bion. Åh, vad pengar vi ska tjäna!

Alla elever ser uppenbart nöjda och belåtna ut, stolta som tuppar och förväntansfulla!

Glädjen, entusiasmen och lusten gick inte att ta miste på. Eleverna strålade ikapp och ville nästan fortsätta lektionerna på en gång, utan att ha en välbehövlig rastvila först. Filmerna måste ju bli klara, rösterna skulle läsas in och musik skulle läggas till.

Jag blev ensam kvar vid matbordet, eleverna gick ut på rast och jag satt och tänkte för mig själv när jag avslutade maten. I samma sekund som eleverna arbetade med sina Photostorys kom ju undervisningen in på tal- och skriftspråk, bildval, faktaframtagning, vikten av att i förväg planera vad, och hur, man ska berätta. Dessutom samarbete på hög nivå, ett stort gemensamt projekt skulle genomföras, enormt gruppstärkande och med ett givet mål med uppdraget. Jag tror att eleverna lärde sig mer än bara fakta kring ämnet, en massa lärdomar för framtida skola/liv. Och lusten att arbeta hos eleverna var påtaglig.

Nu önskar jag lycka till inför filmvisningen och jag lovar, jag kommer definitivt att vara en i publiken!

Bilden tagen från www.flickr.com, "Eating Shiva" from Mirror´s reality photostream....

Sekunder...

2011-03-12T17:43:00.004+01:00

Jag befann mig ganska långt hemifrån nyss, närmare bestämt i Thailand tillsammans med familjen, ute på en lugn ö, långt från stadens ljud och hets. Långt från arbetsveckornas jäkt och press. Långt från snöplogar, bilköer, ishalka och inställda tåg. Det tog ett tag innan man vande sig vid att låta tiden och ljuset styra aktiviteterna. Ändå letade sig media in i semesterlunken och till viss del får jag väl skylla mig själv som inte kunde låta bli att titta.

På rummet fanns en TV som rapporterade från ett oroligt Libyen, senare från ett jordbävningsskakat Chile och till sist även från ett Japan som var helt oförberett på vad som komma skulle... Intressant att följa debatten om den misstänkt snedvridna nyhetsrapporteringen som media förmedlat ifrån Libyen, när till och med Hillary Clinton menar att andra länders nyhetsorgan förmedlar den mer sanna bilden, hon lovordade till exempel Al Jazeeras nyhetsprogram mer än USA:s alla nyhetsorgan.

På privata mobilen fick jag några arbets-SMS, hastigt ivägskickade utan en aning om var mottagaren var. Jag kunde inte låta bli att svara...

När jag sen kastade en hastig blick på datorn fick jag även även enstaka arbetsmail, rapporter från lokaltidningen, från mina vänner, glada tillrop, uppmuntrande kommentarer, senaste nytt inom kompiskretsen och även om det senaste mycket tragiska dödsfallet på scenen i Uppsala, när en kär aktör som avslutade sitt liv mitt i framträdandet på scenen. Allt detta levererades på några korta sekunder... ett knapptryck bort.

Ibland undrar jag om det är så att man ska undvika nyhetsrapportering i semestertider eller om det är bra att uppdatera sig lite så man är förberedd på de besked som komma skall? Att man ska undvika arbetsmailen är väl klart men å andra sidan, jag kunde rensa bort en del extraarbete genom att kort svara, hänvisa vidare.

Jag både vill, och inte vill, känna mig uppdaterad/medveten om vad som sker runt omkring, men jag undrar om det är så nyttigt när man ska vara ledig och koppla av.

Hur gör ni andra?

Ful-dans och action!

2011-02-05T19:04:00.011+01:00

Nu har jag passerat ettårsdagen på mina båda bloggar, en IKT-inriktad kursblogg och en mer personlig tankeblogg. Antalet inlägg jag levererat under året på bloggarna är ungefär lika, men antalet besökare skiljer sig åt. IKT-bloggen har givetvis fler läsare av förståeliga skäl, både kurskamrater och andra studenter har ju tvingats att läsa min kursblogg för att kunna opponera och diskutera kring IKT-utbildningen. Några av våra inlämningsuppgifter skulle dessutom levereras i bloggform, kul och stimulerande då tankarna bättre kom alla till del.

Det som mest slår mig efter ett år drygt som bloggare är dock de inlägg som genererat flest besökare! Jag har tydligen lockat fler läsare när jag skrivit om Facebook, köttätande växter, hårlöss, solfilmen, stavtrugor, ful-dans och action girls.

Att det kommer läsare när man i sina inlägg nämner ordet Facebook är inte så konstigt kanske, ej heller hårlöss i lustider eller solfilmen i vårlängtans tider. Men att ful-dans och action girls lockar många läsare gör mig lite fundersam. Jag gissar att den som skriver in dessa ord i sökrutan på Google har något helt annat i tankarna än det jag avsåg med mina inlägg, eller hur? Nåväl, de kanske argt kryssade ner mina inlägg så fort de öppnade dem, för jag bjöd inte på den girl action eller ful-dans de tänkt sig!

Statistik i all ära, visst är det både intressant och skrämmande att titta på vilka inlägg som varit mest populära, men något som definitivt bara är kul är att se den geografiska spridningen av läsare. Just nu har jag en intensiv trafik från Guadelope på en av mina bloggar. Om jag inte visste att en av mina släktingar är där just nu så hade jag nog undrat vem den läsaren är?

Jag kastar längtansfullt blickar mot min släkting på nätet och inser att hon i alla fall inte behöver googla på vare sig stavtrugor, hårlöss eller solfilmer. Och att döma av hennes Facebook så är hon nu en riktig action girl!!!! En action girl som jag menar; som dansar, surfar, badar, solar, åker vattenskoter... kort sagt, hon sitter nog aldrig stilla! Heja Jenny!

Allt, lite eller inget?

2011-01-30T11:49:00.010+01:00

En lärare kommer under de yrkesverksamma åren i kontakt med många personer, såväl elever som föräldrar. Under en tidsperiod har man flera gemensamma upplevelser och delar vardag i stort och smått. Vi blir alla viktiga för varandra, relationen mellan lärare och elev/föräldrar är oerhört väsentlig för hur lyckosam skoltiden ska bli. Det skapas ofta goda relationer som sedan kanske minskar ner, tonar bort, när eleverna och föräldrarna går vidare i livet.

När jag gick med i Facebook så hamnade jag i dubier hur jag skulle hantera vänförfrågningar. Jag är inte riktigt på det klara än med hur jag ska tänka. Detta gör att jag ibland väljer att skjuta upp vänförfrågningar till senare, vilket inte känns riktigt ok för mig. Kvarstår dock att jag måste ta ställning snart, vilka ska jag vara vän med? Vilka ska jag ha full tillgång till mina statusuppdateringar? Vilka ska jag minimera informationen till? Och behöver jag egentligen begränsa vad folk kan läsa och se på min profil, eller...?

En av mina favoritbloggare, Lotta Larsson, har idag gett mig lite hjälp på vägen. I hennes inlägg hittar jag en bra film från Teacher on Demand. Även om filmen är lite inaktuell (fb lite annorlunda nu) så är den är sevärd och sätter igång tankar hos mig, . Tack Lotta! Och tack Johan Lindwert som gjorde filmen redan hösten 2009.

(Filmen tydligen borttagen... synd för den var riktigt bra! Kanske går att hitta direkt på Teacher on Demand, sök på Johan Lindwert)

Omdömen...

2011-01-25T23:13:00.007+01:00

Den dokumentation som förs kring varje enskild elev har ökat lavinartat under senare år. Lärarna ägnar alltmer tid åt att formulera individuella undervisningsplaner, åtgärdsprogram och skriftliga omdömen m.m. Det upprättas matriser för att underlätta formuleringar, styrdokumenten granskas, kunskaper rangordnas och kvalitetssäkras. Alla elever ska ha skriftliga omdömen, och om Björklund får som han vill ska dessa omdömen ges redan från förskoleklass.

Mötet med eleverna störs ibland av kraven på dokumentation och lärarna dignar i nuläget under pappershögarna eller i formuleringar. För att inte tala om föräldrarna som går hem efter utvecklingssamtalen med stora pappershögar att läsa igenom, om nu inte skolan börjat arbeta med någon form av digital dokumentation förstås, t.ex. Unikum.

Omdömen kan ges på många sätt, i skriftlig eller digital form eller ibland även som inspelade ljudfilmer, ex. Jing, där läraren läser in sina tankar och reflektioner kring eleven och dess prestationer. Detta sätt att ge omdömen via inspelat ljud kan vara ett nytt sätt att prova på att ge feedback till elever i skolan. Och då kanske särskilt när man granskar enskilda arbeten, uppgifter, där man dels vill ge respons på arbetet, dels ge tips på hur det kan bli ännu bättre. I sann Vygotskij-anda kanske? Nackdelen är väl att det blir en envägskommunikation när läraren ger feedback hemma ifrån arbetsrummet och eleven får motta omdömet vid ett senare tillfälle utan chans att fråga och be om eventuella förtydliganden.

Oavsett hur omdömen ges så följer responsen eleven sedan terminen ut, in i nästa läsår och kanske till och med genom hela skolan? Hela livet? För det mesta så är elever och föräldrar med i utformningen av omdömena men det händer även ibland att den information som ges, oavsett om den är skriftlig eller muntlig, kan vara svår för familjen att ändra på.

I farten när man som lärare ska leverera omdömen tappar man ibland elevperspektivet och glömmer att väga varje ord på guldvåg. Mitt i omdömena kan det ibland smyga sig in kommentarer/meningar som handlar mer om elevens person än om elevens handlingar, prestationer. Det kan vara förödande för en enskild elev att bära... Ex. kan det stå/låta att eleven kan vara envis, slarvig eller bli påfrestande för andra. Alla tre egenskaper som ligger mer på det personliga planet än på skolprestationen. Den elev som får se/höra det blir nog lite tilltufsad och backar förmodligen...

Beröm är bra i alla lägen, skapar ofta ännu bättre resultat och höjer elevernas självkänsla. Och det som ska förbättras ska vara kopplat till arbetsförmåga, inte personlighet! Glöm alltså inte att tänka in i elevperspektivet när det skapas omdömen, en självkänsla knäcks så lätt men är så svår att bygga upp igen. Och ska vi nu skriva omdömen för elever redan från sex års ålder blir varje omdöme ännu viktigare. För vad vill vi ha för elever i slutänden? Modiga, med härlig självkänsla och tilltro på livet, lustfyllda, fulla av tillförsikt och nyfikenhet? Eller kuvade, tilltufsade personer som backar alltmer i självkänsla? I självförtroende? Och blir alltmer försiktiga i gemenskapen? ... Bara en tanke...

Man kan bli arg...

2011-01-20T17:11:00.008+01:00

...för många saker. En del kan tyckas banala men för personen som drabbas centrala!

I takt med den snabba tekniska utvecklingen ökar även kraven på förnyad utrustning i hemmen och nya former av abonnemang tillkommer. Dessutom tillkommer alla bruksanvisningar man ska ta sig an.

Telefonen som tidigare användes enbart för att ringa på har nu blivit en liten bärbar dator. Den gamla tjock-TV:n har ersatts av platt-TV:n och fungerar samtidigt som dataskärm eller vice versa. Den gamla videobandspelaren är borta och ersatt med inbyggd hårddisk. Ett hem utan internet är inte tänkbart längre. Och en så enkel sak som radion, även den kan skapa frustration, .... lyssna på inspelningen nedan så förstår ni.

Jag lider med damen i fråga, hennes reaktion är kraftig och hennes upprördhet förmodligen så sann som den skildras! För när man precis skaffat sin utrustning, fått allt att fungera så är det dags att uppdatera/förnya utrustningen igen. Eller så blir det inte som man tänkt sig, utrustningen fungerar inte som man själv vill!

Juniorerna hemma nästan gläds när det nya börjar bli gammalt, när det åter är dags att köpa nytt, men en annan tittar djupt i plånboken och undrar...

Knyta ihop säcken och leverera!

2011-01-13T16:07:00.009+01:00

Två dagars IKT igen, de här dagarna de sista i vårt lärarlyft! Det var dags att knyta ihop säcken, dags att leverera!
-Hur visa vad vi fått?
-Hur visa vad vi kan?
-Hur sammanfatta?

Med Måns råd i bakhuvudet så gällde det att vara selektiv i sina framföranden!
-Less is more!
-Mindre text, mera bild!
-Inte för många "slides"! (bilder, sidor)
-Den dramaturgiska "Valen" med: Anslag, konflikt, fördjupning,
upplösning och avslut!
-Inta rummet!
-Ögonkontakt!
-Tystnad talar!
-Våga ta ut svängarna mer!
-Fånga passningen inledningsvis, gärna ta upp något aktuellt...
-Igenkänningsfaktor ger kontakt!

Vi var en brokig skara IKT:are som såg mycket seriöst och ödmjukt på uppgiften. Med tidsfaktorn i bakgrunden levererade vi så gott vi kunde. Och med åhörarna i åtanke presenterades IKT-tankar från flera perspektiv, allt ifrån barn till vuxen, från elev till lärare, men det vi inte kunde visa var våra inre känsloresor. De var svårare att paketera och leverera!

En konstig tomhet efteråt, en konstig känsla av sorg, samtidigt en glädje och stolthet över vad vi lärt oss. Vi var flera som önskade att vi inte skulle bli godkända för att kunna fortsätta vår utbildning ett tag till. Men så blev nu inte fallet...

Efter det en utvärdering av allas våra insatser, tänkvärda tips och reflektioner att ta med sig inför framtiden. Några saker att ta bort, några saker att lägga till och sist men inte minst - en blick på oss själva från åskådarposition. Nyttigt, läskigt men viktigt!

Så slog klockan 12.00. Utanför strålade solen från en blå himmel. Några enstaka snöflingor kom sakta virvlande förbi och flög ljudlöst vidare. Dagsljuset bländade våra stundtals tårfyllda ögon när vi lämnade Blåsenhus.
-Vilken resa vi gjort tillsammans!
-Tack för allt...

Stor kram till Måns, Lars, Åsa B.L., Lena, Peter, Mian, Magnus, Karin och Åsa.

Att tappa kontrollen...

2011-01-05T11:44:00.000+01:00

I ett tidigare inlägg skrev jag om datorernas försiktiga intåg i skolans värld. Hur datorerna fick en undanskymd plats i klassrummen och oftast fick funktionen som dammsamlare. Lärarna gjorde stora lovar kring datorerna till skillnad från eleverna som istället kastade längtansfulla blickar bort mot datorerna. Eleverna längtade så efter att få kasta sig över datorerna, både för att skriva på dem och att få titta ut i omvärlden.

Inte förrän år 2011 står nu skolan inför kraven att datorerna SKA användas i större omfattning än tidigare. I nya läroplanen skrivs om datoranvändning i olika ämnen, redan från tidigare år ska eleverna lära sig att använda datorn som ett hjälpmedel för att skriva, redigera, producera, spara och ändra i både bilder och text. Det kunde dock vara ännu tydligare krav, enligt min mening. Likväl är det nu dags för skolans personal att ta sig an den moderna tekniken!

Men vad är det då som händer ute på skolorna? När jag själv kastade mig in i lärarlyftsutbildningen med glädje, förväntan och lust möttes jag på min egen skola även av andra känslor. Det fanns visserligen glädje och förväntan men en mycket stor portion av rädsla, oro och ångest. Jag funderade vad rädslan och oron bestod i och konstaterade att det förmodligen handlade om rädsla för att tappa kontrollen! I min och min kollegas kommande kursredovisning på Blåsenhus kommer vi att berätta om detta.

Läraryrket innebär att leda och entusiasmera eleverna till stordåd men kräver även en lärarroll som nu är på väg att förändras. Från att ha varit ledaren som hållit i kunskapsöverförandet, ofta via läromedel, så har nu omvärlden letat sig in i våra klassrum långt mer. Kunskaperna finns inte enbart konkret i bokform längre utan måste letas fram, användas och presenteras i andra former än tidigare. Smörgåsbordet står uppdukat mitt framför elever och lärare, men de rätter som tillagas är inte längre kontrollerbara för läraren på samma sätt som tidigare. Läraren måste inta mer en handledande roll, vara mer flexibel i tänkandet och nyfiket studera/handleda de nya stordåd som görs av eleverna. Äntligen kanske undervisningen kommer att utgå mer från händelser i omvärlden och ske mer i dialogform än tidigare? (min not.)

John Steinberg har idag i sin blogg tipsat mig om en intressant artikel som handlar om hur skolorna ska tänka inför anskaffandet av fler datorer. Det handlar inte enbart om antalet datorer utan hur man ska tänka kring datorer:
-se datorerna som ett verktyg,
-tänk annorlunda om undervisningen,
-ge lärarna undervisning i IKT, stötta dem så mycket som möjligt,
-få lärarna att använda sig av datorerna i det dagliga livet, här har rektorerna en viktig roll.

Efter det här fortbildningsåret har jag insett vilka fantastiska möjligheter som datorernas användning kan tillföra skolorna, men jag inser också att den största utmaningen består i hur vi ska få personalen att våga anamma den nya tekniken. En personal som inte längre känner att de tappar kontrollen när de tillsammans med eleverna reser ut i omvärlden. Och att de låter eleverna få visa upp sina stordåd inte bara i pappersform innanför klassrummets väggar utan även online till släkt och vänners stora förtjusning.

För att uppnå det krävs fortbildning och stöd till personalen i första hand. För utan personalens trygghet och lust kommer inte eleverna att få tillgång till den moderna tekniken. Då blir det dammsamlare av datorerna igen! Sen får vi inte glömma att det inte alltid är helt enkelt, oväntat trassel kan uppstå helt plötsligt. Men utmaningar är till för att tas - mot år 2011 med språng!

BB

2011-01-04T12:37:00.001+01:00

= Blogg Beroende! Så snabbt man blir det!

Jag följer många bloggar, både bloggar om skolan och samhället men även mina vänners och släktingars bloggar, och gläds åt alla positiva nyheter och händelser. Men samtidigt blir jag så orolig, för om inget hörs från bloggaren så misstänker jag ofta det värsta.
-Nu har det hänt något!
-Varför inget inlägg?
-Mår personen dåligt?
-Vadan denna tystnad?

Samtidigt som bloggandet skapar närhet och ger inblick så medför det också ett större känslomässigt engagemang. Många av de händelser som personerna berättar om i bloggvärlden hade jag tidigare inte haft en aning om. Min käre bror säger att han inte alltid hinner läsa det hans båda barn skriver om, och att jag som läser dagligen förmodligen vet mer om hans barn än han själv. Och så kan det ju vara, men endast till viss del dock...??? För det som skrivs i bloggarna förmedlar oftast mer av dagliga händelser, det är sällan man skriver om sina allra innersta tankar.

Likväl gläds jag åt närheten jag får via alla bloggar. Och likväl känner jag med dem..... så länge de bara bloggar! Men inget inlägg, då går oron i gång i mig...
-Varför är jag så´n?

Endast mamma är vaken!

2011-01-01T03:53:00.006+01:00

Nyårsnattens firande är hårt,
raketerna gnistra och glimma.
Att ta sig hem på oplogad E4 är svårt,
det hinner bli nyårsdagstimma!
Nu sover nästan alla i egen säng,
mätta och belåtna efter kvällens sväng.
Snön lyser vit på taken,
endast mamma är vaken!

Tyst är nu natten efter glam och fest,
livet där ute är fruset,
i köken syns spår efter middagens rest,
tomma champagneglas vittnar om ruset.
Mamma lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, vad nya året må vara.

Nyårsnattens firande är slut,
alla har slutat att stimma.
På Facebook ses hälsningarna ebba ut,
långt efter midnattstimma!
Mamma förundras över nätets liv,
går mot det nya IKT-året med stora kliv.
Snön lyser vit på taken,
endast mamma är vaken!

Nystädat inför 2011?

2010-12-29T17:45:00.012+01:00

I mellandagarna ägnas en del tid åt eftertanke, dels summeringar av året som gått, dels kastas en del nyfikna blickar framåt i kalendern inför det nya år som kommer. På något sätt ska det gamla året sorteras, märkas, etiketteras och stuvas ner i minnesarkivet för att man ska kunna möta det nya året i nystädat skick. Och det är inte alltid man kommer ihåg vad som hänt, åren tenderar att gå ihop men så är det inte nu för...

... när jag tittar igenom och städar upp i min dator kan jag snabbt se vad som hänt under året, vilka tankar jag haft, vilka händelser som jag varit med om, vilka frågor som väckts...

Allt finns bara ett knapptryck bort; i mina bloggar, i Photostorys eller några filmer på Youtube... vem trodde det i januari 2010?
(På bloggar i stort skrivs det i nuläget om allt ifrån politik, via vinter och snö till shopping och sd.)

Inför nyårsaftonen, som egentligen är en dag precis som alla andra, har jag nu summerat, sorterat och etiketterat året med hjälp av datorn. Allt för att börja på ny kula på lördag!

2010 blev för mig ett IKT-år: Intensivt Kunskapsutvecklande i Tiden!!!
Tack för ett härligt år med en härlig lärarlyftskurs i IKT!

Gott slut... och Gott Nytt År till er alla! ;)

Bruksanvisningen svår?

2010-12-28T00:11:00.006+01:00

Jovisst, så kan det vara, bruksanvisningar är ofta skrivna av de som redan kan och då blir det ibland svårt att förstå. Skrivaren glömmer att nämna det mest väsentliga.
Sen finns det andra tillfällen förstås, och då behövs inga ord, se det här på film istället... ;)

Facebook nya anslagstavlan?

2010-12-26T11:28:00.012+01:00

-Har du inlett ett nytt förhållande?
-Har du träffat en ny person som du vill leva ihop med?
-Och den personen tycker lika som du?
-Då måste ni båda först meddela detta på Facebook, att ni har ingått ett förhållande, annars är det inte "på riktigt"!

Så lyder tongångarna i den umgängeskrets jag mött under julledigheten. Ingenting blir taget på allvar förrän båda tillsammans uppdaterat sina konton på fb och markerat att de har inlett ett förhållande, då först inser omgivningen att nu är det seriöst menat.

I gamla tider räckte det med att säga att man var ihop för att basunera ut sitt nya förhållande men nu är det tydligen andra krafter som styr deklarerandet. Frågan är om det så småningom kommer att bli så att man både efter förlovning och bröllop också måste markera det på fb för att det ska bli riktigt socialt accepterat?

Jag har tidigare skrivit om några regler på fb som inte finns nedskrivna någonstans men då visste jag inte om att det även fanns vissa normer för att sprida sin förhållandeinformation på fb. Visserligen skiftar kanske reglerna mellan olika grupper, personer och områden. Det är dock viktigt att man sköter sitt fb-konto på ett socialt acceptabelt sätt annars blir det problem.

Jag fascineras över hur ett socialt medium kan få så´n genomslagskraft över hela världen och undrar vad det beror på?
-Är det ett rop efter kontakt som gör att fb blivit så stort?
-Är det ett behov av att få känna närhet i en omgivning som blivit förändrad jämfört med tidigare?
-Vill man synas mer utåt idag? Få mer publicitet?
-Eller är det IT-utvecklingen som öppnat nya möjligheter till social kontakt?

Enligt forskning kan man ha ungefär 200 aktiva kontakter i huvudet, sen måste man avsluta, ta bort, några kontakter för att få in nya. Om man tittar i personers konton på fb så har många mer än 500 kontakter i sin vänkrets!
-Klarar man att hålla över 500 kontakter levande?
-Behöver forskningen kanske göra nya studier på våra hjärnornas utrymme?
-Har vi blivit smartare?
-Har dagens hjärnor större utrymme för social gemenskap online?

Den som lever får se! Jag kanske ska publicera inlägget på fb? ;)

Från tråd och lakan... (God Jul)

2010-12-21T17:29:00.016+01:00

Det var julen 1959, pappa kom hem från jobbet med en låda och sin arbetsportfölj. I lådan fanns en hiskeligt stor och konstig apparat. I portföljen låg en liten, liten ask med tråd bland alla papper. Pappa packade upp apparaten och letade efter något att ställa den på. Jag passade givetvis på att pilla lite på asken. Paket lockar ju alltid barn till sig...
-Du får inte röra asken, sa pappa samtidigt som jag öppnade asken och tog ut en rulle med en slags metalltråd.
-Men det är ju sytråd, sa jag och tittade bedjande på honom.
-Nej, lägg tillbaka rullen i asken, det är en film, ingen sytråd, sa pappa.
-Det är en tecknad film som heter Jultomtens verkstad!

Att nämna film, och tecknad sådan, på den tiden var som att ta fram ett magiskt trollspö. Alla barn tystnade omedelbart, stannade upp i det man gjorde och blinkade himmelskt med ögonen för film fanns inte i vardagen. Och att man skulle kunna se en film i det egna vardagsrummet var helt overkligt! Man visste ju inte ens vad TV var...

Pappa trixade med apparaten och trådrullen, mamma hängde upp ett lakan framför vår bokhylla och vi barn satt stilla i stum förväntan. Efter en stund var det så dags, lampan i taket släcktes och pappa tryckte på en knapp. Tråden rullades in i apparaten, det rasslade till och på lakanet kunde man skåda Jultomtens verkstad! Jordens underverk!!!

Idag samlas man kring tecknad film, Kalle Ankas jul, på julafton mest för att det är tradition. Man tittar lite avmätt på spektaklet och konstaterar att filmerna inte har särskilt mycket att locka med längre. Och det som visas kommer inte via tråd, ej heller via filmremsor utan nu är det digital visning som gäller.

I mig härskar fortfarande lite lyckorus när Jultomtens verkstad startar strax efter kl 15 på julafton, jag glömmer aldrig den första gången. Jag kan dock fortfarande inte förstå hur en tunn sytråd kunde bli film och att det faktiskt fungerade, trots att mina barnfingrar dragit i tråden, virat den lite och rullat upp den på rullen igen.

Till sist: från mig till er alla: En riktigt God Jul!!!
Och glöm inte att förundras över de senaste årens rasande utveckling, från tråd och lakan till digitalt format... men jultomten, han är sig lik!

Nyhetsspridning i rekordfart! (God Jul)

2010-12-21T00:15:00.006+01:00

De gamla historieböckerna som skrevs på pergament i långsamt tempo ersätts idag av snabba klick och hastig överföring. Nyheter sprids rekordsnabbt, ibland kommer nästan nyheten före själva händelsen...

Häromdagen när det small en bomb i Stockholm låg nyheten ute på Flashback forum innan krutröken lagt sig på Bryggargatan. Och de gamla händelserna skrivs nu om i en mer modern tappning.

Såhär i jultid, se historien om Jesu födelse med IKT-ögon:

Nalles ankomst!

2010-12-15T19:07:00.016+01:00

I december månad går alla i väntans tider. En del tänker på den stundande ankomsten av en viss herre i Betlehem, andra tänker på jultomten, någon gläds åt det faktum att ljuset vänder tillbaka och ytterligare några tänker på att det kanske blir lite extra ledigt några dagar.

Vi går också i väntans tider på vår skola, inför ankomsten av en annan viss herre, Nalle! Han och hans bröder, 3 st, anländer till oss efter nyår om allt går som det är tänkt. Han har redan en hemsida på gång med egen blogg. Vi kommer att fira hans ankomst med stor Nallegala, bubbelvatten från lärarrummet serverat i fina glas och som tilltugg små kexbitar i nalleform. Vi tar på oss våra nalleörhängen kanske? Sätter upp välkomstaffischer på skolan? Nalleballonger? Det enda vi inte tänkt på än är hur han ska anlända till skolan? I en fin släde kanske? En barrad/lövad skrinda? I vaktmästarens skottkärra, fint uppiffad? Eller varför inte i limousin?

Nalle kommer att bli min och mina kollegors nya lärarassistent, eller så blir det till och med tvärtom? Han blir läraren och vi hans assistenter. Det viktiga är dock att han får kommunicera med eleverna på ett bra sätt. Enligt rykten så är dock Nalle lite busig, han gillar skojiga upptåg och att gömma sig. För att hitta honom måste man lösa gåtor eller rebusar. Man kan även få skriva vad man tror kommer att hända när han ger sig iväg på sina utflykter. Han gillar att titta på det som finns runt skolan, han kommer att ta med sig eleverna på många utflykter. Nalle är dessutom fotogalen, han vill synas på alla bilder och gärna på filmer också. Dessutom äääälskar han brev, mailar gärna och ofta, om han inte sover förstås.

Vilken tur att han kommer att bo nära skolsköterskans rum för han kommer nog att behöva lite omplåstring emellanåt, så vild är han. Kanske det till och med blir så att det får finnas ytterligare en nallebror hos henne? Hos polisen får man ju polisnallar när man råkat illa ut, så varför inte få låna skolsköterskans assistent, plåsterNalle, när man ligger i vilrummet eller har skadat sig?

Nu återstår för oss tre speciallärare att leta tag på rätt Nalle. Han sägs vara mjuk, ha ett mjukt och snällt leende och underbara ögon som man smälter av att titta in i. Pälsen är len och man vill bara krama och gosa med honom. Han kan vara ljust beigevit eller smått ljusbrun. Har någon sett honom och hans bröder? Hör av dig till mig i så fall!

Undervisning år 2010?

2010-12-15T18:09:00.000+01:00

Tack Jonas Hällebrand som i bloggen En IKT-pedagogs funderingar tipsar om följande föreläsning från Ted.

En föreläsning där Diana Laufenberg berättar om sina erfarenheter av undervisning i dagens skola med dagens ungdomar. Sevärd kortfilm, tankeväckande och intressant.

Och när du sett filmen....
-Hur planerar vi/du och jag, för morgondagens lektioner?

Vad hände egentligen på Blåsenhus?

2010-12-14T18:43:00.010+01:00

Ett magiskt skimmer vilar över Blåsenhus. För några veckor sen fanns ett ljusspel som lyste upp fasaden. Det skrevs då i UNT om huset och dess "vilda futuristiska datapaneler" och att där bakom huvudbyggnaden döljs "ett hjärta i rött". Det konstiga är, trots att ljusspelet ändat, att fasaden och huset nästan är självlysande och magiskt ändå.
-Kan det vara det pulserande hjärtat som påverkar oss alla till magiska underverk?

Mina kollegor som nu kastats in i bloggvärlden ställer undrande frågor på jobbet och/eller skriver i sina bloggar:
-Men hör´ni, vad hände egentligen när vi var på Blåsenhus?
-Jag som var så negativ inför bloggande, men nu är jag värsta bloggaren!!??
-Go man go, du är numera en bloggare i fosterstadiet...
-...vi var ju trots allt tvungna att hålla ihop i denna outforskade Sherwoodskog. Helt plötsligt pratade vi om något vi alla föraktat dagen innan men nu kom att utforska. Frågan kvarstår...vad hände egentligen på Blåsenhus?

I lärarrummet pratas om bloggdesign och tips nästan varje rast, kommentarer på inlägg och uppskattande tillmälen. Däremellan kommer samtidigt lite rädda frågor, frågor som jag och Åsa måste ta hand om så fort som möjligt:
-Jag vill byta domän, adress - hur gör jag det?
-Tänk om jag får elaka kommentarer, hur gör jag då?
-Kan jag stänga min blogg för utifrån kommande kommentarer?

Min kollega och jag önskar nu att Blåsenhus fortsätter att sända sitt magiska skimmer över stan hela jullovet så att vi kan ta itu med skolan, personalen och eleverna efter nyår. Likt nedräkningen på Slottet och dess ljusspel räknar Åsa och jag nu timmarna, sekunderna innan vi får dra igång på allvar!!
Hej kära kollegor, allt ljus på Hågadal, nu kommer vi tillbaka på heltid!

Whops, var det några som försvann runt hörnet nu???? ;)

Bloggmästare!!!

2010-12-14T17:04:00.000+01:00

Jag har hittat en helt underbar klassblogg som bara måste läggas in i min blogglista.

Tack Erica Lövgren som tipsat oss alla om Blåsmarkarnas blogg. Den drivs av 6- och 7-åringar från Blåsmarks skola i Piteå! De arbetar bl.a. med ASL- att skriva sig till läsning med hjälp av dator, ett intressant sätt att lära sig läsa!

I bloggen skriver de som de tänker, och ibland hittar de kanske inte rätt tangenter men vad gör det när de ändå vet vad som står och/eller fröken "kan tolka"?

Grattis Blåsmarkarna till en fin blogg! Och lycka till i fortsättningen!

Action - girls and boys!

2010-12-09T20:23:00.015+01:00

Nu lutar det åt examen! Vi lärarlyftare styr mot slutredovisning med stormsteg! Gruppen har tänkt, tänkt och tänkt, vridit, skruvat lite till och reviderat våra kommande föredrag gång på gång. Redovisningen sker på Blåsenhus den 12 januari kl 13 i Betty Pettersson-salen.

Dagens kursarbete är att sätta ihop en presentationssida (inte riktigt färdig än) som vi kan skicka till alla som ska komma och lyssna på oss, som ska komma till dagen D.

Vår kreative kursledare har ingjutit både kunskaper och mod i oss - vi vill, vi vågar, vi gör och vi kan! Våra huvuden säger dock något annat mellan varven...

Han säger:
-Starta en weeblysida!
-Det ska vara en blogg där så att alla kan kommentera era föredrag.
-En kontaktflik ska också finnas!
-Har ni fått mitt mail?
-Bilderna på framsidan ska vara rektangulära, 492 x 308 pixlar!
-Skriv till Åsa BL, fråga om hon behöver hjälp!
-Ändra era bilder i Photoshop, de ska gärna gå från svart till blått.
-Hur var det, hade ni fått mitt mail?
-Skicka inloggningsuppgifter till Peter och Åsa så de kan börja jobba i sidan.
-Era personliga sidor ska döljas, bilderna på framsidan ska vara klickbara!
-Hur var det med mailet, vem har fått det?

Jag tittar upp, bredvid mig sitter alla lyftare, intensivt arbetande och rosigare än någonsin om kinderna. Kursledaren går runt och stöttar där det behövs.
-Nej, nu ger jag upp, hörs från en granne.
-Jag kan inte det här!
-Jag blir alldeles kollrig!
-Hjälp!
-Det här blev ju bra, eller hur? säger en annan.
-Vilken bild ska jag välja? säger den tredje.
-Hur får jag ner bilden på arbetsytan?
-Bilden är för stor!
-Ååååhhhhh...

Mobilen ringer, i brådskan har jag missat att sätta den på ljudlöst. Jag svarar, ett skrikande hörs i andra änden:
-Jag kom in på det program jag ville! Och här i stan!
Jag tänker, samtidigt som jag jobbar med weeblysidan, att hur ska vi fira denna för vår familj stora händelse?
-Ska ni med på lunch? frågar kursledaren.
Inget svar, alla jobbar böjda över tangentbord, svetten lackar och jippieutrop blandas med mindre glada kommentarer.

Förmiddagen förlöper utan att vi ens känner kaffesug eller hunger, till slut får vi bryta upp ändå för matsalen stängs snart. Lunchen är god, alla får ny kraft och energi, arbetet fortsätter i samma tempo. Det ljusspel som nyss visades utanför Blåsenhus syns nu i våra ansikten, alla färger kan anas i skenet från lamporna, flitens lampor. Sidan fylls alltmer och även från västra sidan av Sverige börjar arbete ramla in. Uppdaterar med jämna mellanrum och konstaterar att vi snart är i mål!

Omtagning finns det inte plats för längre! Nu är det action som gäller!
Action - girls and boys! Och vi gillar det vi ser...

-Betty, här kommer vi, i dina fotsteg!

Kick off!

2010-12-06T18:40:00.013+01:00

På min skola har kollegorna följt mig under året som gått. Ingen av dem har undgått att se hur jag lyft under lärarlyftskursen i IKT, sett mig sväva iväg ut i cyberspace/rymden med ett stort leende på läpparna. De har sett på min kurs på Blåsenhus som något odefinierbart, lite farligt men spännande samtidigt.
-Vad gör du egentligen på Blåsenhus?
-Sitter du bara vid datorn?
-Du som är speciallärare ska väl inte hålla på med datorer?

Idag tog jag och Åsa med halva kollegiet till Blåsenhus för att de skulle få en kick off, en rejäl uppstart till det kommande IKT-arbetet på skolan. Tanken är att Åsa och jag ska fortsätta utbildningen av personal och elever under det år som kommer. Till vår hjälp idag hade vi två IKT B-studenter som stod för lektionen. Målet var att alla skulle starta en blogg! Och att alla skulle få kunskap om bildhämtning, upphovsrätt!

I samlad tropp kom kollegorna från skolan, väl förberedda, ivrigt förväntansfulla men samtidigt lite rädda och försiktiga inför uppdraget. Tony och Georgios klarade uppgiften galant, de ledde kollegorna framåt i bloggandet och alla lyckades med uppdraget! Jag imponerades av att studenterna förberett allt så bra, tydliga uppgifter på tavlan, datorer förberedda, inloggningsuppgifter klara, tidsschema m.m. Härligt att se hur de agerade, lugna och inlyssnande.

Imorgon kommer resten av vårt gäng och träffar flera studenter. Men det känns redan i luften idag att vår kick off, att våra tankar om en rejäl uppstart, kommer att lyckas! Skolan får sin kick off! Alla får se Blåsenhus, se datasalarna och nosa lite på den utbildning vi gått. Alla får se att skolledningen satsar på detta, att det är viktigt inför framtiden, inför dagen. En tydlig markering att nu börjar det nya! In med IKT i skolan!

-Och vem var rosigast på kinderna idag, efter avslutad lektion? Gissa!
-Jo, kollegorna!
För de kämpade väl, de lyssnade som aldrig förr och blev smått euforiska för det var/är så kul! En kick off som heter duga! Och känner jag dem rätt så sitter några och bloggar redan nu ikväll!

Tack Mona för att du bjöd oss alla på detta! Tack Georgios och Tony! Och tack Måns och Lars för att ni lät det bli möjligt! Sist, men inte minst - stort tack till personalen som ställde upp en sen eftermiddag. Gillar er! :-)

-En enkel biljett ut i rymden, tack!

2010-12-03T20:38:00.005+01:00

Det var kallt, ute blåste vintervindar och snön krasade under fötterna. För knappt ett år sen lämnade jag och åtta andra IKT-sugna lärarlyftare kylan, klev in i ett varmt, alldeles nyöppnat Blåsenhus och undrade vart vi var på väg? Vi hade alla löst enkel biljett, vi gav oss iväg på en okänd resa ut mot cyberspace! Ingen tur och retur här inte! Har man en gång nosat ut i IKT-världen så kan man inte vända tillbaka, man blir för evigt fast vid de möjligheter som öppnar sig! Idag krasar vintersnön åter under fötterna, det är kallt ute och resan går nu mot sitt slutmål, kursavslutningen. Det är dags att börja summera...

Kursledningen frågar efter vilka erfarenheter jag gjort?
-Ett lärarlyft som heter duga! Alla dessa verktyg som jag kan använda, som skapar nya möjligheter att tydliggöra undervisningen och gett en nyväckt lust för arbetet! Vem trodde att man kunde få en så´n nytändning efter 35 år i jobbet?
-Insikt om vikten av att införliva den moderna informationstekniken i arbetet, att se datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Att se elevernas stjärnögon tändas och tillsammans skapa arbeten med stor lust och energi!
-En ny lärarroll där jag ibland agerar mer som handledare, ledsagare eller till och med följare i kontakten med eleverna. Vi lär tillsammans!
-Ny kunskap om datoranvändning ur flera perspektiv, såväl elev-, lärar-, skol- som samhällsperspektiv. Nätetik, källgranskning och kunskap om senaste forskningsrönen inom IKT och skolan.
-Ett privatlyft också! Vi har närmat oss varandra i familjen! Vi skapar tillsammans, guidar varandra fram i cyberrymden och skrattar stort på vår resa!! Härligt att kunna fortsätta följas åt, även om tonåren inträder. Mamma hänger med... (så gott det går).

Kursledningen vill att jag beskriver min resa...
Den började försiktigt med mitt första blogginlägg i kursbloggen i januari-2010. Nu fotar och bloggar jag aktivt, gör egna hemsidor, filmer och photostorys. Datorn har blivit min nya ledsagare som följer mig vart jag går. Den försynta specialläraren som var enormt sugen på att lära om IKT har blivit en aktiv resenär och tyckare på nätet. Jag åker med på IKT-resan, är inte längre en passiv åskådare. Den försiktigt nyfikna inställningen till datorer och cyberspace har bytts mot ett hejdundrande klicktempo att upptäcka, utforska och ge sig in i datavärlden. De få farhågor jag hade har bytts ut mot de möjligheter som finns. Den begränsning jag satte på mina egna barn för 10 år sen, att en timme om dagen vid datorn räckte, (vilket de även glatt påminner mig om), den skäms jag för idag.
Upptäckte dessutom häromdagen att det var riktigt kul att tillsammans med två andra kursare inspirera kommunens rektorer och förskolechefer kring ämnet förskola, skola och IKT. Att få visa upp de fina elevarbeten som gjorts och att berätta om de möjligheter som finns kändes bra. Hade det sagts för tio månader sen att jag skulle stå där så hade jag inte trott på det själv!

Och visst görs avtryck i den egna verksamheten. Vi har alla i kursen utvecklat vårt IKT-arbete. I mitt möte med eleverna kan man skåda en, snart flera, elevfilmer på Youtube, man kan hitta photostorys och bildspel som eleverna skapat. Mobilkameran eller digitalkameran används i undervisningen nästan dagligen. Kollegorna både bävar och ser fram emot den stora IKT-satsningen på skolan som sker efter jullovet. Jag och min kursare ska då lära både personal och elever att hantera olika program, blogga, göra hemsidor, skapa filmer, lära om bildhanterning m.m.
I Kvalitetsgranskningen har IKT blivit ett av våra tre utvecklingsområden inför nästa läsår. En IT-plan ska utarbetas. Datorer har inhandlats, dataundervisningsrum har ordnats och alla, även föräldragruppen, darrar av förväntan! Vilket härligt spännande år vi går till mötes, jag, eleverna, föräldrarna och pedagogerna! Lite av det uppdraget, min kollegas och min undervisningsplanering, kommer vi att berätta om på slutredovisningen.

Och även om vi alla lärarlyftare snart nått resans slutmål, så kommer inte jag att kliva av - jag fortsätter resa så länge det bara går! Full fart framåt! ;-)

Adventsbild med oväntad tomte!

2010-11-28T15:49:00.002+01:00

Bilder blir inte alltid som man tänkt sig eller så behöver de omarbetas för att vara visningsbara. Det dyker ibland upp föremål eller fotogalna personer som inte var tänkta att synas i bilden. Eller så behöver man ta bort röda ögon och kanske köra lite body make over?

Det finns många gratisprogram på nätet som kan hjälpa dig, pixlr, sumo, aviary och även en light version av Photoshop. I väntan på att du kan installera det dyrare programmet på din dator så fungerar dessa gratisprogram rätt bra...

-Hej, min käre junior, jag gillar att du dyker upp, men kanske inte här...
Trevlig första advent på er alla!

Den nya lärarrollen

2010-11-20T21:14:00.006+01:00

Visst hänger du väl på? Delta i webbseminarium om den nya lärarrollen nu på torsdag 25/11 kl. 15.00-16.30.

Gå in på sidan och anmäl dig snarast. Seminariet samarrangeras av nätverket Dela!, Collaborative E-learning Arena (CELA) & Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU).

Några dagar efter seminariet får jag följande länkar, seminarium del 1 och seminarium del 2. Så missade du samtalen kan du lyssna här....

Att synliggöra fältet IKT (Omvärldskoll nr 3)

2010-11-20T15:10:00.009+01:00

Bloggandet ökar lavinartat, ca 190 000 bloggar startas varje dag (enligt siffror från apr 2009). Det skrivs temabloggar, dagboksbloggar och nyhetsbloggar bl.a. För en novis kan det vara svårt att hitta i bloggdjungeln. Varje bloggare har ofta en egen blogglista på bloggar som följs, man samlar gärna på bloggar kring samma ämne. Genom att titta på vad andra hittat kan man själv göra små fynd i bloggvärlden. Det enda man behöver är tid och en förstående omgivning.

Jag har själv en blogglista som jag ändrar på lite då och då. När en blogg inte kommer med nya inlägg så tar jag ofta bort den. Det är färskvara som gäller, särskilt då det handlar om IT, nyheter för mitt jobb eller senaste golfsvingen...

Jag har till vår omvärldsuppgift på IKT-kursen letat runt lite mer och hittat 6 platser som hjälper mig som pedagog att hålla mig à jour med verkligheten:

Skolverket
Skolverket har en portal som heter IT i skolan. Den känns mycket seriös och jag kan lita på att innehållet är aktuellt och stämmer för mig som pedagog. Portalen har även både nyhetsbrev som du kan prenumerera på (Skolverkets nyhetsbrev) och en blogg (Omvärldsbloggen) som man kan fördjupa sig i. Dessutom har portalen samlat många användbara och nyttiga länktips.

Skolväskan
Skolväskans bloggare, Joachim Thornström, har nu flyttat sin blogg till en egen adress, www.thornström.se (hans blogg går inte att länka här). Bloggen är mycket läsvärd. Han är IT-samordnare i Ystads kommun och står bl.a. bakom Skolväskan, en bra sida att följa om man är pedagog.

Skolporten
Jag kan inte heller låta bli att pusha för Skolportens möjligheter att stärka dialogen mellan forskare och lärare. Du kan där (om du bor i rätt kommun dvs) skapa ett Matchmailkonto, där du kan välja t.ex. IT som intresse. Vissa kommuner i Sverige betalar rätt ansenliga belopp för att serva sina pedagoger, men dessvärre vet inte alla pedagoger om detta. Vi i Uppsala har den möjligheten.
Du går in under fliken "Forskning & Utveckling", letar rätt på "Matchmail" och sen på "Skapa nytt konto". När du fått access till din Matchmail kan du skapa en egen profil, bestämma vilka nyhetsbrev du vill ha, inom vilka ämnen och stadier m.m.

Andra bloggar
Två bloggar där jag alltid kan hitta matnyttiga saker är:
IT-mammans blogg och Kristina Alexandersons blogg. De båda arbetar med Webbstjärnan bl.a. och Kristina är även skribent för Kolla Källans idélåda och Creative Commons skolombudsman. Båda är mycket kunniga på området och hos dem kan man hitta tankar kring mötet mellan skola och IT. De frågeställningar som dyker upp för mig, särskilt när det gäller vad jag får och inte får göra i skolans värld, kan jag oftast hitta bra, konkreta svar på hos dem.

Specialpedagogens blogg
Det bästa bloggtipset för mig som specialpedagog, det spar jag till sist. Bloggen Tidsenliga lärverktyg, hette tidigare "Teknik för specialpedagogik" hjälper mig som specialpedagog att hålla mig uppdaterad både inom specialpedagogik och IT. Där kan jag hitta olika etiketter som gör att jag snabbare hittar lösningar direkt inom IT i kombination med de elever jag ofta möter i mitt arbete. Tack Annika A. Davidsson i Umeå för en intressant blogg!

Hoppas du hittat något matnyttigt här, eller så har du redan hittat dit, du med? ;)

Oväntat trassel... (Omvärldskoll nr 2)

2010-11-19T16:49:00.023+01:00

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om datorernas väg in i skolan. Hur tekniken verkligen fått kämpa för att få en central plats, men nu....

Nu ser man alltfler bevis på teknikens intåg. Den nya moderna tekniken tar över mer och mer i pedagogikens hus, skolorna. Datorerna, som från att vara dammsamlare i ett hörn, har äntligen "uppgraderats" och fått en ganska framträdande plats i klassrummen. Digitalkamerorna används allt oftare och bilder från verkligheten blandas med läromedlens sidor (så länge böckerna finns kvar). Till och med skolans väggar börjar nästan skaka av förväntan. Eleverna och lärarna är nyfiket intresserade av vad som väntar runt hörnet när skolorna drar igång IT-arbetet på allvar. Men då stöter man på nya, oväntade problem!

Jag hör talas om skolor där kanonerna/projektorerna och projektordukarna ibland får ta den plats som är "över" i klassrummet. I mitten av rummet sitter fortfarande inaktuella kartor från "tidernas begynnelse" tillsammans med den vita halvtrasiga duken för overhead- eller diabildsvisningar. Kanske det till och med hänger en nedsänkbar stång med krokar på för att hänga upp affischer? Detta får till följd, om det vill sig riktigt illa, att de nya kanonerna och dukarna hamnar undanträngda i ett hörn i klassrummet. Eleverna kan inte sitta kvar på sina platser, utan måste förflytta sig för att kunna se något på duken.

Eller så blir eleverna trötta i sina armar och får värk i sina huvuden när de arbetar vid datorerna. Eleverna tvingas sitta i felaktiga ställningar, med för höga bord, för låga stolar och med fel belysning. Ergonomiskt är många skolors klassrum inte rustade för modern teknik. Även här har tekniken stött på svårigheter.

På andra skolor blir allt helt plötsligt nattsvart! För när flera elever startar datorerna samtidigt så går strömmen på skolan. Säkringarna slår till och bryter all elström till rummen, till korridorerna eller ibland till hela huset. Personalen på skolan kan inte alltid fixa till problemet själv utan får snällt vänta tills akut hjälp kommer. Och att sen be eleverna att starta datorerna en i taget, i långsam takt, känns verkligen inte som ett steg i rätt riktning!

Sån´t här trassel gör att lusten och inspirationen avtar hastigt. Det spelar ingen roll hur många datorerer skolorna har, hur många villiga elever som vill jobba eller hur många intresserade pedagoger som finns. För monteras utrustningen fel, om eleverna får sitta ergonomiskt galet eller strömmen bryts - då blir inte slutresultatet bra!

Tänk på det, om vi alla vill ha en skola för framtiden, då måste vi även se till att framtiden får den plats den behöver i skolan! Vem tar det ansvaret?

Vem är ful? Vem är snygg?

2010-11-16T20:06:00.005+01:00

I Facebookfilmen "The Social Network" får man se hur elevbilder, flickbilder, matchas mot varandra och man har möjlighet att klicka på vem som är "snygg" respektive "ful". Utseendet prioriteras och ett häcklande inleds vid datorerna, det skrattas åt flickorna när de hängs ut på nätet.
Ett särdeles dåligt tilltag och helt oetiskt enligt min mening! Och mycket riktigt reagerade omvärlden rätt omgående och stängde ner röstningssidan, fast då hade den redan kraschat beroende på den stora nättrafiken.

Läser i helgen en artikel i DN som beskriver att samma fenomen uppstått i Borås förra veckan. På onsdagskvällen samlades tittare på nätet och röstade även här på flickor, uppdelade i kategorierna "snygg" eller "ful". Fotografierna hade stulits från Facebook. Sidan som startade på onsdagskvällen stängdes ner på fredagen samma vecka. Men skadan var redan skedd, flickorna som figurerat på sidan upplevde det hela obehagligt och var mycket ledsna över tilltaget. Initiativtagarna tyckte dock något annat:
-Vill du inte vara med? Synd, stäm oss! skrev de på sajten enligt DN.

Nu ska vi alla återigen rösta på flickor i kategorierna "snygg" eller "ful". Vi låter oss villigt gå med på precis samma tilltag som skedde i Facebookfilmen eller i Borås. Ingen reagerar nu, sidan finns kvar till beskådan och har funnits ett tag redan. Visserligen påstås att flickorna deltar på egen vilja och att även andra faktorer spelar in i valet. De flesta reagerar på utseendet ändå och lägger sina röster därefter. Och vilka känslor flickorna får, vilka reaktioner som kommer efter och vad de tycker om några år - det har de ingen aning om... än.

Pinsamt och bedrövligt, tycker jag och inbjuder nu alla att protestera mot tilltaget genom att inte rösta!
-Vadå, inte gör jag väl det? undrar du nu.
-Och vad tänker hon på?
-Lucia förstås!

Våga vägra rösta, var vuxen och föregå med gott exempel! Ställ inte upp och rösta på sådana tävlingar, det är ändå år 2010!!!

IT förenar (del 2)

2010-11-13T12:09:00.012+01:00

Vem minns inte de stora julaftonsmiddagarna hos farmor? Där alla vi släktens barn väntade och väntade på tomtens ankomst? Under tiden passade vi på att leka, göra bus och testa gränser utan att föräldrarna märkte av oss. Jag kan villigt erkänna att kreativiteten på busfronten var stor! Endast ett under gjorde att vi inte lyckades tända eld på hus och koja ibland. Vi skrattade...

Och vem minns inte surströmmingskvällarna i stugan med efterföljande bastu och dopp i älven? Där vi barn förfasades över den lukt som la sig över stock och sten, men där doppet i älven efter bastun fick de flesta lukter att försvinna. Där man satt stilla i mörkret och lät älven skölja bort värmen samtidigt som småfiskarna började nafsa en på benen? Och vi skrattade så...

Eller de stora familje- och släktträffarna som kom med jämna mellanrum när någon i släkten fyllde jämnt! Då vi barn återigen hittade på lite bus emellanåt, långt borta från de vuxnas sorl eller blickar. De fina festkläderna vi tagit på oss genomgick en smärre förvandling i takt med antalet rätter som serverades. Förrätt - hyfsat snygga kläder, varmrätt - lite matfläckar än här och där, efterrätt - aj då, lite revor... och till kaffet kändes inte kläderna riktigt igen längre. Men vi skrattade så....

På senare år har buset lagt sig för oss, vi barn umgås lite mer moget. Nu är det istället våra barn som passar på tillfällena att upptäcka restaurangens eller gårdens hemliga utrymmen. Eller testar hotellets pool efter att hastigt slängt av sig festkläderna och bytt till badkläder istället! Vi vuxna samlas och undrar vad livet gjort med varandra? Nya familjesituationer visas, nya vänskaper presenteras och nya tankar utbyts.

När vi skiljts åt har vi alltid känt att vi måste ses igen, så snart som möjligt. För släktbanden är starka, omtanken stor och lusten att umgås mer hägrar. Men vi bor inte på samma plats och vi har inte alltid möjlighet att ses vid samma tillfälle. Skriva brev går sådär, ringa inte lika roligt då man inte pratar med alla samtidigt. Det är nu IT kommer in i bilden!

Igår fick jag ytterligare en mejladress från en släkting att lägga till min mejlsamling. Och whow, idag ser jag på filmer vad han gjort på sitt livs resa. Jag har honom ett knapptryck bort! Vem kan inte säga att nätet förenar? Har ju skrivit om det förut...

Jag ser på filmerna och ler åt att få komma släkten ännu närmare. Vi träffas så gott som dagligen via nätet på ett eller annat sätt. Jag ser kort på senaste renoveringen, kort på den växande magen och läser om vad dagen innehållit för mina släktingar.
IT förenar verkligen!!!

Från ide till idé!

2010-11-11T16:48:00.017+01:00

Små björnar, nallar, tilltalar alla! Det är en sanning som är oemotsägbar! Från gammal till ung, liten som stor!

I Åsas och mitt arbete med vår blivande hemsida så lät vi en liten diskret nalle finnas med för att tydliggöra vissa rubriker. Vår nalle, som min dotter skapat, fick träda in likt "björnen sover", ett försiktigt grepp av oss och som ett bifogat bildelement till sidan. Nallen fick ta plats, mest för att tydliggöra, men andra kanske ser det som en liten flirt för att få läsare på sidan?
-So what? tänker vi, huvudsaken att läsarna trivs med sidan och får några följare.

Och så passerar en ny dag på IKT-utbildningen där allas våra IKT-tankar ruskas om. Där Måns trycker på de "rätta" knapparna och kreativiteten startar i våra huvuden. Vips, så har nallen plötsligt klivit ut från idet till en ny idé! Givetvis ska nallen få vara nummer ett, det får bli hans sida, inte vår. Vi kan kliva tillbaka och låta nallen istället hjälpa oss att nå målet. Nallen byter plats från att vara en illustratör till sidan till att vara sidans huvudperson där texten får följa nallen!

Jag ser helt plötsligt en helt annat scenario framför mig där nalle vaknar till liv:
-nalle får givetvis en egen blogg,
-han kan varje vecka komma med nyheter eller kommentarer,
-han blir mottagaren av elevernas texter,
-han blir den som hjälper med tips och råd,
-han blir kreatören, spjutspetsen och kommunikatören med eleverna,
-han blir en ny figur att ta fram på textilslöjden? på bildlektionen? i sagorna?
-att ta med på alla lektioner,
-han får göra resan utanför klassrummet? Eleverna kan resa med...m.m....
Sidan blir alltså hans egen sida!!!!

Likt våra Uppsalavänners och kollegors grepp om Spökägget får nu Åsa och jag en nystart på vår verksamhet. Det kan blir hur stort som helst, endast brist på tid kan begränsa omfånget. Eleverna kommer förhoppningsvis att få nya stjärnögon när de får ytterligare en mottagare och inspiratör!

Tack Måns, för att du öppnar våra ögon och bjuder med oss på kreativitetens och inspirationens tågresa! Skulle jag idag få göra om min uppgift om "Min förebild" så vet jag vem jag skulle ägna den åt nu!

Vad säger forskningsrapporterna om IKT? (Omvärldskoll nr 1)

2010-11-06T20:40:00.017+01:00

Inför en kommande uppgift på min IKT-kurs har jag ombetts att läsa aktuell forskning kring ämnet IKT. Texterna är intressanta, tilltalande och tankeväckande, de ger verkligen anledning till reflektion.

Alla forskningsrapporter är mycket samstämmiga! Den ena rapporten efter den andra redovisar att användning av IKT i skolan har många goda effekter på elevers lärande, ex:

- elevernas ämnesrelaterade prestationer men också läs- och skrivutveckling påverkas positivt genom användning av IKT, (s.8 E-learning Nordic, 2006).

- eleverna lär sig läsa fortare, skriver bättre och längre texter genom användning av IKT, (s. 9 Tekstskaping på datamaskin, Trageton,2002).

- IKT kan vara speciellt bra för elever med vissa funktionshinder/svårigheter, och där nämns allt från läs- och skrivsvårigheter till ADHD, koncentrationssvårigheter, Asperger, tal-, språk- och kommunikationssvårigheter, (s.10 Utvärdering av kompetensutveckling Lärarhögskolan i Sthlm, 2001).

- användning av IKT visar på mätbara effekter för betygsnivåer, inlärning, samarbete och motivation, (s. 11 The Becta Review, 2006).

- IT upplevs även ha en effekt för lärandet när det gäller elever med närvaro- eller beteendeproblem, (s. 11 ICT in Schools Survey, 2004).

- studenter som tog hela eller delar av sin kurs online klarade sig bättre i snitt än de som tog samma kurs genom en klassrumsbaserad undervisning, (s. 20 Rapport 2010:1 Framtidens lärande.. . ).

- att bärbara datorer till lärare och elever förbättrar lärandet och därmed kunskapsinlärningen, (s. 15 Maine’s One-to-One Laptop Program, 2004).

Det här är bara ett axplock ur några av de forskningsrapporter jag läst, det finns åtskilliga fler som är lika samstämmiga! Att elevernas motivation ökar, att det leder till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang torde vid det här laget vara oomkullrunkeligt!!

Detta kan även ses med blotta ögat när olika typer av IKT-uppgifter presenteras för elever (min egen erfarenhet), det kan gälla så banala saker som berättelser, olika typer av presentationer, användning av pedagogiska program m.m. som utförs på datorn. Redan då tänds elevernas stjärnögon, lusten att lära ökar och rasterna lockar inte på samma sätt, eleverna vill jobba oavbrutet tills de är klara.

Forskningsrapporterna är mycket samstämmiga på ytterligare ett område; behovet av fortbildning och kompetens inom IKT! Man menar att det är viktigt att kommunerna runt om i landet inte tror att de ska kunna utveckla eleverna mot framtidens skola enbart genom att köpa in datorer i mängd, det krävs även en ökad kompetens bland lärarna kring den pedagogiska användningen av datorerna,
(s. 26 Rapport 2010:1 Framtidens lärande...).

I den undersökning som Skolverket gjort kring IKT (s. 13 Rapport 2010:1 Framtidens lärande...) sägs bland annat att:
-hälften av alla skolor i landet har ett stort behov av investering i IT-utrustning och IT-verktyg,
-endast var fjärde grundskollärare har tillgång till egen dator i skolan,
-det går 6 elever på en dator i den kommunala grundskolan,
-endast 30 % av skolorna har egen IT-plan och
-varannan lärare behövde kompetensutveckling kring IKT som pedagogiskt verktyg.

Skrämmande siffror! tycker jag. De visar verkligen att både tid och resurser behöver tillsättas i omfattande mängd för pedagogernas kompetensutbildning inom IKT, likväl som det behövs ekonomiska medel för att både förnya och utöka datorutrustningen runt om bland skolorna.

Jag har tidigare i min kursblogg skrivit om en- till en-datorprojekt som utförs lite här och var i landet, se Sala och Färila till exempel. I Färilas fall föll projektet som startade 2000 inte i god jord dessvärre, förmodligen beroende på att kompetensen inte fanns i tillräcklig mängd bland pedagogerna och att datoranvändandet i hemmen inte var så utvecklat, det är i alla fall min egen uppfattning kring varför projektet nu lagts ner. Att några få eldsjälar drar igång projekt brukar inte sluta lyckligt, det krävs kompetens hos all personal om liknande projekt ska lyckas, menar jag. Det finns ytterligare exempel på att det inte enbart räcker med inköp av datorer för att IKT-arbetet ska bli självgående, detta kunde vi senast läsa om i DN den 15 sep-2010.

Jag instämmer i att IKT verkligen är en möjlighet till utveckling av såväl lärandet som samarbets- och kommunikationsförmåga. Att förenas kring en dator, att lära av varandra, att visa intresse för varandras arbete och upptäckter på datorn, är ett ypperligt tillfälle till samspelande och utvecklande för båda parter. Detta har jag fått erfara många gånger, i skolans värld, i hemmets sfär och även på en tågresa - vid alla dessa olika tillfällen har jag fascinerats både av datorns lockelse men även av dess enorma förmåga att få alla individer att interagera!!!

Men för att uppnå optimal utveckling bland eleverna, och för att få en hållbar utveckling över tid, så måste kommunerna inse att behovet av kompetenshöjande åtgärder och behovet av teknisk utrustning är stort. Utan stöd från kommunerna riskerar all IKT-utveckling att bli dagsländor eller så blir arbetet beroende av eldsjälar på de olika skolorna. IKT-arbetet får dessutom inte skapa digitala och sociala klyftor mellan människor beroende på tillgång av datorer hemma, skolan måste erbjuda alla elever lika möjligheter till användning av IKT!

Summa summarum:
IKT för mig är en otrolig möjlighet till Individuell Kunskapsutveckling Tillsammans!
Men det krävs Investeringar av Kommunerna, i både resurser och Tid, för att erhålla optimal utveckling hos eleverna, vår framtid!

Ångrar det du sa på Facebook?

2010-11-02T16:01:00.005+01:00

Jag tror inte mina ögon! Är det detta man behöver för att skriva på Facebook, då ska man nog inte vara där överhuvudtaget!

Tommy Johansson tipsar på sin blogg om ett nytt tillägg till Facebook. I de sociala mediernas landskap kan du nu bygga in ett "fyllefilter" för att du ska kunna dämpa din skrivlust om du är för berusad. Tydligen är det så att när alkoholen tränger in i blodet rusar vettet ut, en sanning som visserligen är väl känd redan. Men att fixa filter för att dämpa åsikterna som skapas nattetid - då har det väl ändå gått för långt!

Lycka till när du testar! Om du nu ändå vill prova.... ;)
(Om du undrar varför jag valt en mygga till bilden så beror det på att den ska jagas på ett av deltesten...)

Vad säger nya läroplanen (Lgr11) om IKT?

2010-10-31T21:45:00.012+01:00

Tack till Henrik Widaeus/Pedagogiskt rum i Södertälje som har skapat filmen där man på drygt 5 min kan läsa vad den nya samlade läroplanen Lgr11 säger om IKT.

(Om du inte får upp filmen här så är adressen: http://www.youtube.com/watch?v=UmO6fty3SL8)

Filmer om/på Internet

2010-10-30T11:38:00.023+02:00

Startar dagen med att lyssna på en intressant debatt om "Google och framtiden". Deltagare är bl. a. Santiago de la Mora från Google. Han berättar:
-Det är användarna som bestämmer hur Google används.
-Det är valfritt att använda sig av Googles tjänster, vill man ha en Googlefri dag så bestämmer man det själv.
-Varje minut, dygnet runt, läggs det ut 24 timmar film på YouTube! Men det mesta av filmerna är "katter som åker skateboard", säger Santiago.
(Min notering: Det innebär alltså 34 560 timmar film/dygn eller 1 036 800 timmar film/månad!!!!!)

Hissnande tankar i mig, alla lika ofattbara som universums storlek:
-Hur stort kan det egentligen bli?
-Hur mycket information kan vi klara av att hantera?
-Kan systemet krascha? Och i så fall när? Och hur?
-Söktjänster behövs för att hantera all information! Och vilka ska hantera sökmotorerna? Kan de duperas? Användas i fel syfte?

Jag har även noterat att man börjar skämta om "faran med Internet". Det görs till exempel filmer om sprängattentat mot Internet. Är det ett tecken på att vi börjar oroa oss, eller att vi vill skratta åt folks oro?

Alla möjligheter som skapas i vår cybervärld skapar faktiskt även rädslor för sårbarhet och risker för olaga intrång. I veckan nämndes faran med att göra sina bankärenden genom det mobila bredbandet. Men så länge det handlar om katter som åker skateboard kan vi nog vara lugna, eller hur?

16 år som nattvandrare

2010-10-29T17:18:00.019+02:00

29 okt-1994:
Vaknar på natten av att sonen letar efter nappen och har sparkat av sig täcket. Går upp, rättar till täcket, letar fram nappen och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-1996:
Vaknar på natten av att sonen kommer med nallen som brummar och en kudde under armen. Kryper ner i min säng och jag flyttar på mig så att de båda ryms mellan mig och maken, och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-2003:
Vaknar av att sonen är uppe och går i sömnen, han pratar om att han ska gå och köpa ett tv-spel, han måste lösa uppdraget så att han kommer upp en nivå. Jag leder honom tillbaka till sängen, stoppar om honom och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-2009:
Vaknar av att sonens mobil ringer, går upp, letar mobilen, hittar den under täcket i sonens säng. Sätter mobilen på ljudlöst, lägger den på skrivbordet och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-2010:
Vaknar av att det låter från sonens rum, går dit i mörkret och hittar sonen sovande med hörlurar på, musiken på hög volym, den bärbara datorn invirad i täcket ovanpå sonen, locket uppfällt och datorn en hårsmån från att ramla i golvet. En decimeter till så hade säkert ett brak hörts när datorn kraschat i golvet och locket förmodligen stuckit iväg. Eller så hade branden brutit ut, datorns värme var inte låg vid det här laget!!!! Tar av hörlurarna, stänger av datorn och lägger ner den på golvet och allt är frid och fröjd igen!

En mammas uppdrag är inte alltid det man förväntat, tar inte heller slut när man förväntat. Och jag inser att även om tekniken utvecklas som aldrig förr så behöver våra tonåringar ändå sina mammor, både för nattassistans men även för vägledning genom livet. Från napp till app! <3

"The social network" på fredag?

2010-10-17T12:13:00.007+02:00

Filmen "The social network" har premiär på fredag, det kan väl knappast ha undgått dig? Dagens tidningar skriver spaltmeter efter spaltmeter om den kommande premiären där man får se hur "den socialt hopplöse studenten och datanörden Mark Zuckerberg blev mångmiljardär genom att skapa Facebook". Enligt skribenterna så antyds att Zuckerberg skapade något han behövde i sin isolerade värld som pluggande student men att fenomenet Facebook i sig inte är riktigt ärligt för vi visar "friserade sidor av oss själva". Huruvida detta stämmer kanske du och de andra 500 miljoner användarna av Facebook har synpunkter om??

Av mina egna små efterforskningar kring Facebook att döma så finns vissa förbjudna områden som man inte behöver eller ska nämna på fb. Kanske våra egenhändigt nya skapade identiteter på den sociala sajten friseras upp till en socialt acceptabel standard, eller vad säger du? Finns det något du undviker och i så fall vad?

Jag som nybliven användare av Facebook blir dock intresserad av att se filmen, kanske mina IKT-kursare hänger med? Kolla trailern för filmen!

Regler på Facebook?

2010-10-15T16:41:00.014+02:00

Jag är rätt så nybliven medlem på Facebook och kan nu ställa alla dumma frågor till folk utan att de suckar ihjäl sig.
-Vad finns för regler?
-Oskrivna lagar?
-Hur hantera?
-Vad bör jag som förälder tänka på? Osv...

Flera av de ungdomar jag pratat med om mediefenomenet har gett mig många välvilliga råd och tips. Alla säger dock inte samma sak men det finns några klara sociala regler bland ungdomarna:
1. Man poke:ar (puffar) inte någon av motsatt kön som man inte känner. Det uppfattas som att man försöker ragga på personen på fel sätt och det är sorgligt. Samma som att dra världens sämsta raggningsreplik! Resultatet blir inte bra!
2. Man addar inte (lägger till) någon av motsatt kön som man inte känner. Det anses lika dåligt som ovan.
3. Föräldrar ska helst inte kommentera på barnens logg! Och absolut inte om det är "pinsamma" saker.
4. En del som mest kollar på andras profiler och inte skriver så mycket på den egna profilen kallas oftast för "U-båtar".
5. En "Stalker" förföljer någon på Facebook och kollar hela tiden vad personen gör. Varning för Stalkers, de står inte högt i kurs!
6. Se upp för "Faceraping", när någon skriver något mindre lämpligt på en annan persons profil. Lämna alltså aldrig ut lösenord eller lämna datorn utan tillsyn om du är inloggad.
7. Undvik att göra "emo-uppdateringar", skriva deppartankar på Facebook. Ger ingen hög status hos personen och får till följd att kompisarna håller sig undan.
8. Att skriva arga saker på Facebook är lika fel som ovan. "Att bråka på FB är töntigt"! säger ungdomarna.
9. Relationsstatus är viktigt att kolla. Om man har noterat att man är ihop med någon så är det viktigt att det också stämmer, att båda har samma notering. Pinsamt annars!
10. Att göra slut på ett förhållande via Facebook är totalt fel!

Intressant att lyssna på ungdomarnas kommentarer. De gillar att jag som förälder ställer mina frågor och säger att det är bra att föräldrar är på Facebook, bara man "sköter" sig! En del ungdomar samlar till och med på föräldrar i sina vän-listor, den som har flest föräldrar vinner!
Kul och tankeväckande, kanske ändå var bra att jag gick med?
Undrar om jag ska puffa för Facebook? ;)

Saknar du någon regel? Skriv till den i kommentaren nedan.
Och vill du ha 66 roliga tips så kolla här.

Gör en Photostory istället!

2010-10-09T22:34:00.011+02:00

Bildspelet/Photostoryn om "Min förebild" är klar. Med hörlurar och mikrofon har jag suttit och skapat likt värste Ingemar Bergman. Då jag aldrig gjort en Photostory tidigare var det extra spännande att se resultatet. Premiär för lärarlyftarna på onsdag!

Photostory är ett lätt användbart verktyg att ta till när man vill skapa ett bildspel. Känslan av film finns där, absolut inte som stillbilder som växlar mekaniskt när man tittar på resultatet. Programmet har förslag på in- och utzoomningar men det går även att fixa egna om man vill. Lätt att få dit tal och bakgrundsmusik. Om det blir fel är det bara att backa tillbaka och göra om.

Läser idag att inspelningen av nästa storfilm "The Girl with the Dragon Tattoo" sköts av regissören David Fincher. Han lär vara noga med varenda scen, tar om och tar om tills han blir nöjd.
-Min Millenniumfilm ska bli storslagen, säger han.

Han skulle nog behöva använda sig av Photostory istället, då slapp alla aktörer dra på sig förkylning i höstvädrets Sverige, för de har nu stått där nu i timmar, i dagar och agerat och agerat.
-David, gör en Photostory istället, vet jag!

Läxa: Ta med mobilen...

2010-10-08T18:50:00.005+02:00

... vi ska använda den i skolan! Här ska eTwinnas!

Vår lilla filmstjärna!

2010-10-08T18:17:00.001+02:00

Vår lilla filmstjärna börjar nu bli berömd utanför Sveriges gränser. Filmen "Den korta flykten" är på uppgång i Australien, av alla ställen!
-Hur jag vet det? undrar ni kanske.
-Jo, jag ser det när jag tittar på "Insiktstatistiken" över min film.
Kanske ska boka biljett till Australien för den lille, han måste nog dit och skriva/tassa lite autografer????
-Hi, hi....

Valet och sociala medier

2010-10-07T10:58:00.005+02:00

Missade ni en intressant diskussion om Valet och sociala medier idag, kolla här! Kommunikationskonsulterna Brit Stakston (huvudförfattare till boken Politik 2.0) och Martin Gelin (socialmedie-ansvarig för de rödgröna) samtalade om den politiska bloggosfärens, den sociala arenans, eventuella påverkan på valutgången. Att synas, att debattera och ventilera sina åsikter på Facebook, Twitter, bloggar...

Enligt kommunikationskonsulterna var årets valrörelse den fjärde i ordningen där sociala medier var inblandade. Siffror nämndes, ex. att det var 28 000 politiker som debatterade inför valet på Facebook, att det är 4 miljoner svenskar som använder Facebook regelbundet. Konsulterna menar att man är osynlig om man inte finns med på de sociala arenorna.

Jag kan själv inte påminna mig att politikerna var särskilt synliga på de sociala medierna under tidigare års valrörelser, jag var visserligen inte där då eller så hade jag inte tillräckligt öppna öron och ögon? Ej heller kan jag tro att alla 4 miljoner användare i Sverige av Facebook verkligen är aktiva? Men jag böjer mig för informationen och kan konstatera att så mycket väl kan vara fallet.

Det som slår mig är hur stor möjlighet enskilda individer har att debattera offentligt genom användningen av de sociala medierna. Men samtidigt har också möjligheten att tycka galet eller göra mindre lämpliga inlägg i stridens hetta gjort det mer känsligt. Ett enda förlupet ord kan plötsligt bli känt över hela Sverige, hela världen. Så handskas varsamt med de sociala medierna, tänk efter före, innan du publicerar.

Rökrutan igår! Facebook idag?

2010-10-06T21:44:00.000+02:00

Under min gymnasietid så samlades vi alltid på den lilla rökrutan ute på skolgården. En rökruta som inte var större än ca 5 x 8 meter, avgränsad med målade, vita streck på asfalten. Där stod vi, alla som rökte och alla som inte rökte, men som ändå ville vara med i hetluften för att få höra om det senaste skvallret. Det var så trångt att man nästan fick hålla i varandra för att alla skulle få plats innanför linjerna. Den enda plats på skolgården som var upptrampad och snöfri på vintrarna var rökrutan!

På min första arbetsplatser i skolans värld fanns på den tiden anvisade rökrum, utrymmen/rum, som var inglasade i det stora lärarrummet. Vi satt där och trängdes i burarna, lika trångt som i en sardinburk. De stackars rökarna fick knappt plats för vi ville alla vara med och lyssna, prata. De stora lärarrummen gapade tomma! Eleverna klagade på att vi luktade konstigt både från kläder och andedräkt.

Idag är rökrummen borta, tack och lov ska jag säga som inte röker. Nu kan jag vistas på jobbet utan att lukta rök. Men kvarstår är önskan om att vara med, att få höra det senaste skvallret, lyssna på de strömmar som forsar förbi i vardagen. Och det är då som Facebook kanske kommer in? Klart att nyfikna jag måste testa, vill se om arenan har något att erbjuda mig. Öronen är superstora, ögonen sluter ögonlocken alldeles för sent på nätterna, för det är svårt att låta bli att se hur långt man kan komma. Sen om jag fastnar för fenomenet - det får bli en senare fråga!

Don´t be evil!

2010-10-05T21:59:00.009+02:00

... är den stora sökmotorn Googles motto!
Ett motto som de försöker leva upp till själva, och som de vill inpränta i oss också, i alla lägen. Enligt företaget vill de vara omtyckta av användarna och påstår att det är användarna som avgör hur stort företaget ska bli. När man slutar använda Google så läggs företaget ner. De påstår även att om företaget så köps upp av andra så ska mottot kvarstå! Allt enligt kvällens TV-program som går i repris de närmaste dagarna. Sevärt, vill jag lova! Tänkvärt likaså!

Google med ung. 21 000 anställda har sitt huvudkontor i Californien, där en tredjedel av personalen, ca 7000, arbetar. Personalvården på företaget är otrolig, gratis buss kör dig till och från jobbet. Gratis mat under dagen, gratis massage om du vill, tillgång till tvättmaskiner, torktumlare, du kan tvätta på arbetstid alltså. Eller simma i de många simbassängerna, styrketräna på 4 st gym på området, fika på 16 kaféer - allt gratis! Företaget har insett vikten av att samla personalen vid luncher, vid fikat, för de har märkt att vid matpauserna växer nya idéer fram, nya konstellationer skapas, mångfalden och kreativiteten är hög! De sociala samlingspunkterna är viktiga för företaget.

Är allt detta en dröm? Är det så bra som det låter? Eller finns det hakar? För vi kastar dagligen in våra privata data utan eftertanke i världens största sökmotor. De vet i princip allt om oss, vad vi gör, vad vi tycker och vad vi söker efter. Finns det några hemligheter kvar? Tror inte det faktiskt. Jag har tidigare berört detta i min blogg, se inlägg här.

Men jag kan inte låta bli att förundras över personalvården. För när vi här i Sverige snabbt ska hinna värma maten på jobbet, kasta i oss tuggorna, hinna svälja maten, ibland utan att prata med en enda person (det hinner vi inte, munnen är full) innan 30-minutersrasten gått, så får de anställda på Google frossa i trevligheter. Jag tror de blir mer kreativa, mer intresserade av att jobba när de får möjligheter att träna, umgås och äta i lugn och ro på jobbet. Mår man bra så orkar man prestera mer, eller hur? Så lite Google-tänk kanske inte är helt fel? Don´t be evil!

Digitala lärresurser

2010-10-03T12:53:00.022+02:00

Jag behöver inte packa min skolväska full eller "uppfinna hjulet" en gång till när jag använder mig av den digitala lärresursen "Skolväskan" - en fullmatad lärarportfölj med mycket användbart! I en snygg förpackning, tilltalande för ögat, har det mesta jag kan behöva som lärare samlats på en webbsida. Man har försökt sig på en viss form av dubbelnavigering men inte riktigt uppnått målet. Och det var kanske inte heller tanken? Rubrikerna som står i vänster marginal finns även att hitta inne på sidan som bilder men i olikfärgade kugghjul. Att det finns både en textrubrik och ett kugghjul med samma text kan ifrågasättas, måste båda finnas med? Det blir inte enklare att hitta av den anledningen och kan snarast försvåra då antalet informationskanaler blir fler. Det som möjligen gör att jag lättare kan hitta på sidan är igenkännadet av de "loggor" som visas på nästan varje flik även om det första intrycket kan vara lite rörigt. Lilla Skolväskan på första sidan har inte ens en rubrik, bara en skolväska att klicka på. Kanske befogat då det är där förskoleeleverna, de inte läskunniga, ska leta efter "sina" program?

De olika rubriker som finns avslöjar att portföljen är bred! Allt ifrån olika ämnen till tips på presentationsprogram och lite skoj. En sida vänder sig direkt till eleverna, "För unga", och bakom den finns information om mobbning, rättigheter, hälsa och samlevnad och säkerhet på nätet.

Lärresursen är användbar kanske mest för pedagogen men går även att använda medvetet direkt i undervisningsmiljö då det breda utbudet på sidan gör att man alltid hittar något matnyttigt i varje ämne. Antalet klick på sidan är nästan aldrig mer än 2, max 3, klickningar bort, du hittar snabbt det du söker.

I boken Internetsökningens didaktik (Enochsson, A-B) läser vi att man vid skapandet av en sida ska tänka på följande: Relevant innehåll, djup (länkar), aktuell information, layout, tillgänglighet och källhänvisningar. Detta tycker jag att lärresursen uppfyller.
Enochsson säger dessutom i boken att elever föredrar sidor med mycket bilder och lite text - de sidorna kan vi enkelt hitta till då webbsidan har länkat flera sajter med bilder, roliga och användbara sidor för elever.
De "8 S:n" som Stig-Roland Rask myntat, och som även Enochsson nämner, "Söka, Samla, Sålla, Sovra, Sortera, Strukturera, Systematisera och Sammanställa", får stå för det jag tycker om webbsidan. Alla S finns representerade på webbsidan, allt samlat och strukturerat för att hjälpa mig som lärare. Jag slipper söka, sålla och sortera!

Då webbsidan dessutom uppdateras regelbundet finns ingen risk att man hamnar i "gammal skåpmat". Om jag som lärare någon gång känner osäkerhet inför något ämne så kan jag hitta lite trygghet här. Kom dock ihåg att sidan i första hand vänder sig till läraren/pedagogen, att det som pedagog är viktigt att först studera sidan och ta fram det material som eleverna ska jobba med. Och att det inte blir som det ibland kan se ut i klassrummet, läraren släpper "lös" eleverna att sätta sig vid datorerna och hålla på med vad de själva vill. Då tappar läraren chansen till en utökad kunskap för eleverna via nätet, elever behöver istället guidas runt tillsammans med läraren för att se vilka möjligheter till lärande som bjuds digitalt.

-Om eleverna inte får se hela smörgåsbordet blir det bara spaghetti och köttfärssås de väljer! Och det är inte alltid så gott, tycker jag. På den här webbsidan är smörgåsbordet dukat för oss lärare! Vi kan snabbt välja de rätter som behövs. Och rätterna är goda! Mums!

Puffa någon?

2010-10-02T20:44:00.002+02:00

Tekniska nyheter möts oftast först med skepsis från den breda allmänheten, men tekniknördarna vill ha genast! Så småningom har många skaffat sig produkten som ibland på kort tid sen kan bli oumbärlig. Tänk till exempel på mobiltelefonen som vi klarade oss utan under många år men som nu är lika viktig att ha med som hjärtat vi bär i våra kroppar (nästan). Men med de tekniska nymodigheterna följer också nya ord som man genast bör lära sig att använda på rätt sätt. Och då fastnar jag för "puffa någon".

Jag har fått lära mig att det är oartigt att knuffa eller peta på någon. Både i skolan och hemma fick man bannor om man gjorde det. Om jag går på stan så kan jag inte gå och peta på folk hur som helst. Men nu hör och ser jag att det är ok att puffa någon, i alla fall om man är med i Facebook. Där finns en speciell funktion för att puffas! Läser man vad ordet egentligen betyder så är det "en lätt knuff, att väcka intresse för eller en reklamåtgärd". Och jag kan inte säga att jag blir särskilt imponerad av funktionen, snarare lite undrande. För varför måste vi gå omkring och peta på/puffa på/säga till folk:
-Hallå!
-Se på mig! Här är jag!
Är det i avsaknad av kontakt? Brist på uppmärksamhet? Eller vad är det? Kan någon förklara det för mig?

Flexibel presentation!

2010-09-30T16:22:00.008+02:00

En föreläsare har oftast ett förberett manus och kanske en bildpresentation med sig, ofta med hjälp av Power Point. Föreläsningen blir linjär, det tillåts inga större fördjupningar utifrån auditoriets frågor. Bild på bild visas och i bästa fall orkar publiken lyssna tiden ut.

Idag fick vi prova ett nytt presentationsverktyg Prezi.com. Peter ledsagade oss in i Prezis värld. Helt plötsligt fick vi ett mycket användbart verktyg som kan få den tröttaste publik att vakna till för det händer något på/eller med bilderna. Du kan zooma in och zooma ut på dina bilder, fokus kan plötsligt riktas in i bilden och stanna på ett viktigt ord, en viktig detalj inne i bilden. Ex. så kan en liten prick över bokstaven i mitt i texten helt plötsligt visa sig vara en stor nyckelpiga!!! Eller så kan du lätt lägga in små filmer som är klickbara mitt i en bild. Men om du hämtar en film från nätet måste du givetvis vara uppkopplad.

Varje gång Peter zoomade in så fästes vår uppmärksamhet genast på vad som komma skulle, ett bra sätt att hålla oss vakna, för att inte tala om eleverna som säkert kommer att vara mer intresserade av vad som sägs framme i klassrummet om vi använder Prezi istället för en Power Point. Och att kunna gå in på djupet i en bild gör ju att jag som föreläsare reser tillsammans med eleverna in i min egen föreläsning. Dialog uppstår förmodligen lättare, presentationen blir mer flexibel utifrån de frågor som ställs.

Föreläsaren kan också på ett lättare sätt samspela med publiken då man inte behöver hålla sig till bilderna linjärt. Du kan gå in på ett sidospår, fördjupa dig i det, dock under förutsättning att du lagt in tänkbar information där förstås. Du kan snurra, vrida och vända på bilderna i princip hur som helst. Se bara till att du inte överarbetar snurrandet för då blir publiken snurrig och en annan effekt uppnås, må illa-effekten.

Men precis som vid all presentation så ska man ändå givetvis börja med att ställa några frågor, innan man sätter igång! Vilken är målgruppen som jag ska föreläsa inför? Vad kan jag som föreläsare förvänta mig att de kan? Och att de inte kan? Var ska jag börja? Har de någon förförståelse för varför jag står där som föreläsare? Och för vem jag är? Utan en bra start så faller hela konceptet, oavsett om man använder Prezi, Power Point eller bara sig själv! Och kan jag dessutom börja med att direkt fånga upp intresset från publiken genom en oväntad start, en oväntad bild, en tankeväckare - då har jag större chans att lyckas.

Tack Peter för en bra genomgång!

-Kaxar du va?

2010-09-29T22:29:00.005+02:00

...säger gängledaren till killen som helst av allt vill slippa bråk. Killen som står där och inte förstår vad ledaren menar. Vad har han gjort? Och när i så fall?
-Vad menar du?
Gängledaren säger då till sina kamrater att honom ska vi bötfälla!
-Om du inte ger mig 300 spänn så kommer vi att slå ner dig! Bara så att du vet!
-Varför ska du ha pengar, jag har ju inte gjort något?
-Pengarna, annars får du stryk!

Dagarna går och rätt som det är händer det som inte får hända. Killen får stryk och det rejält också. Han blir nedslagen, sparkad på och får uppsöka sjukhuset med ambulans. Kompisen som står bredvid försöker hindra slagsmålet men blir fasthållen av gängledarens polare. Flera andra ser på, passiva, rädda och när det är deras tur att bötfällas så betalar de för att slippa bli jagade, sparkade på och slagna. När killen kommer hem så småningom blir han kontaktad igen, han får veta att om han tjallar så blir han dödad nästa gång. På Facebook finns nu kommentarer av båda slag, dels hyllas nu antagonisterna som slagit ner den oskyldiga killen, dels uttrycks avsky för nidingsdådet.

Det här fortgår i veckor, månader, år och ingen vågar skvallra för om man "golar" så blir det värre.
-Är det här Italien, tänker ni?
-Nej, det här är vår stad, idag.

Ungdomarna tvingas att hela tiden ställa upp på än det ena efter det andra, fel svar renderar bötfällning eller dödsstraff. Eller så tvingas de lämna ifrån sig mobiler, datorer eller annat åtråvärt. I deras värld beväpnar de sig nu med vapen av olika slag, slagträn och stenar för att ha i beredskap när nästa man står på tur. Ilskan och frustrationen växer, nya insikter skapas.

Detta är verkligheten för våra ungdomar, maffiametoder styr ungdomsstaden och segrande ur striderna går tupparna med välfyllda fickor! För ingen vågar ingripa, och polisen kan inget göra för det finns inte någon som vågar berätta! TRIST!

Photostory

2010-09-29T15:42:00.004+02:00

Om två veckor ska jag och min kursare presentera en förebild med hjälp av Photostory. Efter en kort introdukton satte vi igång med att testa programmet. Ett mycket användarvänligt program, lätt att ge sig på utan så mycket förhandskunskap. Och det märkliga var att det nästan inte gick att göra fel, programmet säger hela tiden till vad du ska göra! På kort tid hade vi alla små, roliga bildspel med musik och inspelade kommentarer till!
Så gissa vad jag ska göra ikväll? Inte blir det matlagning och inte Kvalitetsredovisning utan fortsatt testande och insamlande av mina bilder till min redovisning. Jippie!

Facebook - ett dilemma för mig som lärare?

2010-09-28T21:05:00.011+02:00

I hallen står flera par skor som jag inte känner igen. Jag förstår redan när jag kliver in genom dörren att våra juniorer har besök, och mycket riktigt - runt köksbordet sitter de och pratar. Jag hejar och går upp till arbetsrummet med väskan full med jobb. Men det är svårt att få arbetsro för diskussionerna som förs i köket intresserar mig. Jag bara måste lyssna...
-E hade Facebook förut men tröttnade på alla statusuppdateringar!
-Va, gjorde han det?
-Ja, han orkade inte läsa om vad folk åt, vad folk gjorde eller vem som såg vem...
-Men M då, han fick så många vänförfrågningar så han kände att det blev för jobbigt, han kände sig övervakad på Facebook, så han la av.
-Hm, men vet du vad, jag ville inte ha kontakt med mina lärare när jag gick på högstadiet!
-Nej, inte jag heller för då tappar de statusen, man vill liksom se upp till sina lärare då. Och det går inte om man har kontakt med dem på nätet.

Så fortsatte pratet, jag lyssnade och tänkte. Vi lärare ställs inför nya dilemman nu när vi får Facebookförfrågningar från våra elever. Ska vi adda de elever som frågar eller kan vi ignorera en förfrågan utan att verka distanstagande? Om vi en gång har börjat adda elever måste vi då adda alla eller kan vi välja? Och välja, det är väl inte etiskt korrekt? Hur hålla distans, och vilken distans bör hållas, hur vara personlig men inte privat? Och eleverna, är det bra för dem att vi finns i deras datorer, hemma? Gör vi intrång i deras liv då? Eller känner de sig bevakade av oss? Ska vi kanske låta deras privatliv vara? För även om de uppskattar vår närvaro nu, hur tänker de sen, som vuxna?

Frågorna är många och inte helt lätta att ta ställning till. Jag känner mig själv tveksam till att skaffa Facebook just av den anledningen. Om jag inte har FB så slipper jag hamna i detta dilemma, tänker jag. Sen undrar jag lite om skrivandet också? Vill vi veta? Behöver vi veta? Läs mitt förra inlägg om FB här.

Andra har också tänkt mycket och skrivit kring lärarens yrkesetik och sociala medier, nu senast Kristina Alexanderson. Hon har en mycket läsvärd blogg som jag bara måste få rekommendera. Hennes senaste inlägg kom lägligt med mina funderingar om jag ska skaffa Facebook eller inte. Läs hennes inlägg om Facebook här.

Hur gör ni andra? Addar ni alla elever som vill ha er som vän? Eller addar ni ingen elev? Och hur mycket släpper ni in dem i era Facebook-liv?

Apropå webbtidningar, här en annan variant...

2010-09-27T06:49:00.003+02:00

Apropå webbtidningar, här är en annan variant av nyhetsförmedling, genom musiken. Jag tror att nyhetsinformationen på detta originella sätt kom många till del, även om det inte var i tidnings- eller webbform. Tyvärr är jag inte så insatt på djupet i dessa fakta men jag hoppas att de bygger på sanningen??

Njut av gamla artister som trots bristande teknik lyckades åstadkomma underverk och samtidigt sprida senaste nytt från tidningsvärlden!

Action! Cut!

2010-09-26T11:29:00.015+02:00

Så lät det i Uppsala idag när man filmade scenen där Barnens Dagståget tågar genom Hedestad i Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Filmen "Män som hatar kvinnor" blir nu på engelska ”The Girl with the Dragon Tattoo”.

Orkestermusiken ljöd, glada rop hördes och människor stod längs tåget viftande med flaggor. Omtagning skedde flera gånger, de håller säkert på ytterligare flera timmar för att få den optimala filmsekvensen där inget får fela!

Höstvindarna var inte nådiga, sommarkläderna kändes fel och höstlöven virvlade runt på gatan. På lastbilsflaken stod huttrande, frusna statister som i pauserna mellan tagningarna kastade på sig filtar, jackor och mössor för att hinna värma sig. Men det viktiga var att scenen blir trovärdig ett Barnens Dagståg i ett somrigt Hedestad. Och då får man stå ut med en del. Just då kände jag och alla som stod och tittade tillsammans att det var skönt att bara vara publik!

Man har jobbat hårt i veckor för att skapa den rätta miljön, husfasader har bytts ut, neonskyltar satts upp, övergångsställen målats gula och gatan har fått en ny, "gammeldags" beläggning. Statisterna har övat på sina roller, ljus har testats och gamla attiraljer från tidsepoken har letats fram. Där stod gamla polisbilar, ålderdomliga cyklar och personbilar som tvättats och polerats fina inför filmningen.

Ett gediget arbete har alltså lagts ner för att skapa en stunds filmhistoria. Jag vågar inte tänka på vilken budget som behövs för att klara detta projekt, men om filmen blir bra kanske den ger trefaldigt igen?

Nu är det dags för oss kursare att filma snart, kanske dags att börja tänka på miljön, omgivningen där vi ämnar göra våra filmer? För när det är dags för Action och Cut, då ska allt vara klart!

Tillägg:
Fem timmar senare står de fortfarande kvar i backen och filmar samma scen. Hörde att statisterna startade redan kl 7 imorse och allt blir inte klart förrän vid kl 20! Imponerande tålamod!

En arena på gott och på ont?

2010-09-25T23:57:00.011+02:00

Jag är ganska unik för jag tillhör de få som ännu ej gått med i Facebook. Jag måste dock erkänna att jag snart inte har några argument kvar för att inte tillhöra den sociala arenan. Det ena exemplet läggs till det andra på att det är bra med Facebook. Sen kan man väl ifrågasätta vad som skrivs ibland, om allt verkligen är så bra som det verkar, varför vissa väljer att lägga ut mer privata saker i offentlighetens ljus eller om allt som skrivs verkligen är intressant för andra än en själv? Men det resonemanget har jag redan fört tidigare i min blogg och tänker inte gå in djupare på i det här inlägget.

Det som imponerat på mig sista veckorna är den otroligt snabba spridningen av olika typer av budskap via Facebook. Det som tidigare tog flera veckor att starta upp är idag en liten knapptryckning bort. Ett tydligt exempel på det är valdagen 19 september. Utgången känner ni till men i protest över ett visst partis framgång så lades en uppmaning ut på Facebook att man skulle samlas för en gemensam demonstration dagen efter. Och vilket gensvar det blev! På bara 20 timmar! I flera städer i Sverige hörsammades uppmaningen och många deltog i protesten.
Eller när ungdomarna i Uppsala bestämde sig för att ha en liten fest, parken i Ekonomikum fylldes några timmar senare av massor av festglada firare. Tur att inte inbjudan var hem till någons lägenhet!

Snabbheten i spridning av budskap kan dock också få trista konsekvenser för det är inte alltid som innehållet i budskapen är bra dessvärre. Detta hände bland annat när den svenska flaggan utsattes för tråkigheter eller när emo-ungdomar attackerades i Göteborg.

I en tid då varje minut är dyrbar och där allt tenderar att gå allt fortare så är det extra viktigt att tänka efter först och handla sen. Det gäller även de budskap och den information som läggs ut på nätet. Det kan vara svårt att stoppa det som redan publicerats om man mot förmodan skulle ångra sig. Så när du går ut på arenan, tänk noga efter först! Men nog blir jag sugen på Facebook efter dessa herrars framträdande!

Webbtidningar

2010-09-24T20:34:00.006+02:00

Webbtidningar blir allt vanligare. I takt med att tidningsbranschen tappar sina trogna köpare och prenumeranter så stiger antalet webbtidningar desto mer.

En webbtidning kan du hitta i två olika typer, dels den som du kan "bläddra i" sida för sida och dels den som ser ut mer som en hemsida, ex. UNT:s webbtidning som för mig är mer av en nyhetssida än en webbtidning! Vill man ha hela UNT i webbform, s.k. e-tidning, måste man betala 20 kr per dag.

Jag valde först att titta på en webbtidning, Ljusdals Tidning, där du bläddrar dig fram själv, från sida till sida. Den kommer ut med ett nummer i månaden och utges av ett företag som heter Annonskraft. Tidningen är reklamfinansierad fullt ut, ges ut gratis i pappersform till alla hushåll i norra Hälsingland och en del av Härjedalen (ca 43 000 ex) men finns alltså även som webbtidning. Av tidningens innehåll står drygt 50 % för reklam och annonser. Layouten är tilltalande (om man bortser från alla annonser) och inbjuder till besök i trakterna. Reportagen är lokalt förankrade och smått nyhetsmässiga, tar upp det som händer och sker i bygden. Nämnas kan t.ex. Erik Hamréns framgångar i fotbollsvärlden, ljusdalingen som lyckats göra karriär! Ett helt nummer har ägnats åt honom, av förståeliga skäl. Jag är dock inte så van att hantera sidorna, märker jag. När jag ska gå in och titta närmare på artiklar som lockar tappar jag ibland bort mig på sidan. Slutbetyget är ändå rätt bra, jag finner nöje i att få hela tidningen serverad, känner mig inte snuvad på något som jag kanske missar om tidningen är i mer hemsidesformat. Kontrollfreaken i mig???

Ville även jämföra med mer magasinliknande webbtidningar. Tittade på issuu.com (där du kan skapa en egen publikation online) för att se vilka tidningar/magasin de kunde erbjuda. Högsta betyg den här månaden har ett magasin, ASIA Food & Travel, för alla som älskar mat och kultur i Asien. Magasinet hade hittills 738 besök... Reklamen stod för ca 22 % av sidorna förutom någon liten annons på en liten del av någon sida. Enormt fina tilltalande bilder i färg, inbjudande, lockande och snygga. Intressanta och inspirerande reportage kring turistställen, asiatiska matrecept och konst/kultur, allt menat att locka turister till länder i Asien. Magasinet är upplagt av två svenskar (?) som är Asienfrälsta! Då det här är första numret är blivande utgivningsfrekvens okänd! Jag kan villigt erkänna att jag blev sugen på en Asienresa!

I skolan har man i alla tider skapat skoltidningar. Det har dock oftast varit tillfälliga projekt som levt en kort period och endast varit känt innanför klassens ramar eller i bästa fall ute bland den enskilda skolans alla elever och föräldrar. Syftet har ofta varit att man vill tjäna lite pengar inför en skolresa genom att sälja lösnummer eller så har det enbart handlat om att lära känna medieformen "tidning".

Nu finns flera olika möjligheter till att utveckla tidningsarbetet i skolan än mer. På nätet kan du skapa tidningar i olika form, ingen tryckkostnad tillkommer, ej heller onödigt pappersslöseri. Många pedagoger har upptäckt möjligheterna med att använda tidningens form i undervisningen och vågar lämna de ibland inaktuella läroböckerna för att istället tillsammans med eleverna skapa mer aktuellt nyhetsmaterial.

Skolans webbtidningar vänder sig både till elever såväl som föräldrar, blir en kontaktlänk mellan hem och skola. Föräldrarna kan följa skolarbetet lättare och eleverna får syn på sin egen kunskap tydligare när den blir mer "offentlig". Eleverna tränas dessutom inte bara i att skriva texter eller att ta bilder som passar till innehållet, de tränas även i att gemensamt planera, strukturera och organisera arbetet med att skapa en tidning.

När flera skribenter tillsammans ska enas om innehållet i en tidning så tvingas man att vara lyhörd för andras förslag, att hålla tidsramar och själv även dela med sig av idéer och tankar. Alltså blir inte bara innehållet i en skoltidning viktigt, utan även processen som leder fram till den färdiga produkten.

Många skolor har nu skoltidningar på webben. Ofta finns en färdig layout där artiklarna regelbundet uppdateras av olika redaktioner. Webbredaktören är slutligen ansvarig för att innehållet är ok och ser till att de uppgjorda ramarna hålls. Det är fascinerande att läsa dessa olika skolwebbtidningar och jag blir imponerad av allt arbete som ligger bakom.

För mig som är lite fyrkantig så kan jag dock ibland störa mig lite på att sidorna har en tendens att vara lite röriga. Mycket information på en liten yta, kanske skulle sidorna/webbtidningarna tjäna på att vara mer luftiga? Mer rena i formerna?

Ta till exempel en av skolorna som använder sig av ett färdigt publiceringsverktyg: Skoltidningen från Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Tidningen är mycket ambitiös, uppdateras nästan dagligen och har mycket läsvärt. Det tar dock en stund att gå igenom sidan och det kan vara lite svårt att hitta bland alla rubriker i vänstermarginalen. Visserligen finns en sökfunktion inlagd men för att hitta allt intressant så måste man nästan veta vad man söker, vilket sökord man ska skriva.

Ibland kan det också vara så att man inte riktigt har tänkt på vilken läsare som finns bakom skärmen, exempelvis hur god syn läsaren har. Webbtidningar där sidorna är svarta är mycket svårlästa i längden, mina ögon orkar inte läsa särskilt länge. Eller dessa två webbsidor som är utgivna av proffs - som borde veta bättre. För jag upplever att dessa sidor är svårlästa, se här och här. Bleka färger, lite trista, upplever jag, och ger upp innan jag ens försökt läsa dem. Nu ingår de dessvärre i kurslitteraturen så jag tvingar mig igenom dem ändå. Innehållet givetvis bra, men för mig, ack så svårlästa!

Jag har till sist accepterat att en webbtidning kan vara mer av formen hemsida, där jag hittar det mest aktuella på första sidan och sen kan klicka mig vidare. Om jag jämför formerna för de olika webbtidningarna så kanske hemsidevarianten ändå är den mer lättlästa och översiktsbara. Bläddervarianterna är härliga i sig men passar kanske bättre som specialtidningar eller tematidningar då man vill läsa om ett specifikt ämnesområde. Och så länge vi dessutom kan locka eleverna till stordåd genom att säga ordet "skoltidning" så gör jag som Erik Hamrén ovan:
Tummen upp för webbtidningar! :)

Hårdvara hetvara!

2010-09-18T13:56:00.017+02:00

I takt med att skolorna försöker värva elever så använder man ibland lockvaror, ex. en egen dator till varje elev. Ett bra initiativ! För vem vill inte ha en egen dator? Datorprojekt startar på allt fler ställen, senast i raden är kanske Sala kommun som satsar stort på detta. Våra IKT-studenter ska både delta i och följa Salas "En till en-projekt" under en termin.

Den lilla hälsingeorten Färila i Ljusdals kommun var bland de första att prova på en dator till varje elev i ett projekt som hette "Färila skola 2000". Detta möjliggjordes tack vare bidrag från bland andra Kunskaps- och kompetensstiftelsen (KK-stiftelsen). Det ordnades studieresor från hela landet till skolan, konferenser och studiedagar förlades till Färila som förvånades över det stora intresset från medier och skolor. Färila skola blev över en natt känd som en mycket framåttänkande och innovativ skola.

På våra skolor här i stan köps det nu in massor av bärbara datorer varje läsår. Förväntansfulla elever ser med glädje fram mot sina datorer. Det skolorna dock glömmer är att samtidigt utbilda pedagogerna i IKT. Det är inte alla pedagoger som förstår vilka enorma möjligheter en dator kan erbjuda. En del pedagoger känner sig till och med hotade av datorns "intrång". Det upprättas t.ex. kontrakt på skolorna där eleverna förbinder sig att använda datortiden korrekt. Man får inte titta på YouTube, då beslagtas datorn! Eller så beordras eleverna att använda uppslagsböcker istället för nätet när de söker efter fakta, Wikipedia anses inte trovärdigt. Skrämmande och aningen insiktslöst kan jag tycka! Då vet skolan inte vad som finns på YouTube! Eller har kunskap om Wikipedia.

Datorer lockar elever till skolor men är även lockande för andra! På en av gymnasieskolorna hände häromdagen följande. En elev med sin dator i datorväskan fick för sig att han skulle ta hem datorn när skolan var slut. Han tog väskan och skulle lägga ner lite material bredvid datorn men när han öppnade väskan så låg inte datorn där! Istället var väskan fylld med stenar! Någon gång under skoldagen hade personer stulit datorn, lagt i stenar för att tilltaget inte skulle märkas direkt. Vid hemkomsten blev eleven uppringd ett flertal gånger och han fick otaliga hotfulla SMS där han uppmanades att lämna ifrån sig de koder han fått vid kontraktskrivandet. Om han inte gjorde det skulle han bli nedslagen och märkt för livet. Till sist gav han upp och lämnade ifrån sig uppgifterna. Någon går nu omkring med en ny bärbar dator som tillgripits på ett fult sätt!

Den hårda varan har alltså blivit hetvara! Både för skolor såväl som elever och pedagoger men även för de som ingen hårdvara har!

Handfast kursstart på IKT ht-2010

2010-09-16T16:04:00.010+02:00

En bra kursstart på IKT där grovplaneringen redan är klar. Terminen kommer att innehålla arbeten som bloggar, undervisningsplanering, resurssidor, lärresurser, webbtidning, digital CV, "min förebild", presentation av våra upplevelser/tankar kring processen, omvärldskoll, en slutredovisning och insyn i IKT B-arnas intressanta projekt i Sala kommun: "En till en" - en dator till varje elev, till varje hand.

Dessutom ska vi täta de luckor vi fortfarande har i IKT, få syn på vilka problem vi kommer att möta när våra tankar ska implementeras ute på skolorna och bygga in självsäkerhet i oss själva att vi klarar detta uppdrag. Ett hissnande perspektiv! Och jätteintressant! Kvarstår det faktum att vi har ungefär 70 vardagar att fixa det på!

Jag känner mig oerhört inspirerad av utmaningen, vill börja genast här och nu. Det tokiga är dock att jag har en viss förmåga att börja på allt samtidigt och att jag ibland har svårt att hålla fokus. För när jag jobbar sätts en massa tankar igång, fågelperspektivet träder in, mitt lärande svävar ut och lägger sig ibland på ett metaplan (tror jag) vilket inte underlättar arbetet direkt. Det kan då vara svårt att landa igen. Så här får ni hjälpa mig alla Lärarlyftare, håll i tanten så hon inte flaxar iväg. Men med Måns och Lars hjälp så kanske jag/vi når målet!

Och till IKT B-arna - tack för en bra start! Det ska verkligen bli intressant att följa er och Salas process, vägen till en dator i varje elevs hand! För vad händer när det helt plötsligt står flera hundra datorer ute på skolorna? Hur reagerar lärarna, eleverna...? Jag tror det händer mycket! Och det ges det exempel på i dagens DN.

Lova att dokumentera allt, både det som går bra men även det som går mindre bra. Och spar på vilka situationer, vilka händelser som fick er att höja ögonbrynen! För vi vill veta allt! Lycka till!

Hyra hyrfilm?

2010-09-12T18:38:00.015+02:00

I början av 1960-talet behövde min pappa locka fler deltagare till årets julfest på tidningen. Han utlovade att det skulle visas spännande film under kvällen och genast steg anmälningarna till festen i höjden! Ryktet som spreds bland de anställda var att filmen var mindre lämplig att visa och att den skulle tilltala alla män. Ni förstår, eller hur...?

Festen kom och det var dags för den stora filmvisningen. Pappa tog fram den tunga projektorn och visade den inhyrda filmen, en trådfilm på den tiden. På rullen låg hur många meter tråd som helst och det var svårt att ladda projektorn men han lyckades. Förväntan låg i luften men allt slutade med ett rejält platt fall för pappa hade hyrt filmen "Kalle Ankas julafton"! Festdeltagarna uppskattade inte riktigt pappas skämt. Det utbröt kaos och jag kan lova att pappa inte var lika glad när han kom hem, han höll på att bli lynchad innan kvällen var slut. Han fick sota för sitt lilla skämt länge, länge...

Hyrfilm har alltid lockat människor, att kunna titta på film närhelst man vill och inte behöva vara beroende av tv eller bio. Det började med trådfilmen, senare film på filmrullar, videoband och nu senast DVD-filmer. Hyrbutikerna växte fram som svampar i jorden en period, det fanns en videobutik i nästan varje kvarter. Men nu är den tiden över snart, videobutikerna tvingas stänga sin verksamhet, numera hyr folk sina filmer via fjärrkontrollen vid TV:n eller datorn istället (om man inte laddat ner filmen olagligt). Det ryktas till och med att Google ska ordna så att YouTube så småningom blir en enda stor hyrvideofilmskanal, enligt UNT idag.

Så nu det är bara att rensa ut alla gamla apparater och videoband tillsammans med bokhyllan som jag skrev om i förra inlägget. Det enda jag behöver fortsättningsvis är tillgång till en dator av något slag, eller en iPhone eller en iPad kanske - mer än så behövs inte. Sen kan jag se vilken hyrfilm som helst via nätet. Till och med när jag vill se filmen "Kalle Ankas julafton"!

Storlek på bokhylla

2010-09-11T10:44:00.017+02:00

Bokhyllan var central i min familj när jag växte upp. Den fylldes på rätt ofta, hyllmetrarna ökade successivt. Varje gång vi flyttade ställdes alltid först frågan:
-Var ska vi sätta bokhyllan?
Innan vi hade tänkt ut placeringen av den kunde vi inte sätta någon annan möbel på plats. Bredvid hyllan ordnades alltid en inbjudande läshörna, gärna en skön fåtölj med ett litet bord bredvid för kaffekoppen.

I ungdomsåren träffade jag en "gosse" som imponerades av vår bokhylla. Han sa senare, när vi blivit ett par, att det första han tittade på när han kom hem till sina eventuellt blivande flickvänner var hur stor bokhylla det fanns därhemma, och givetvis även vilka böcker som stod i hyllan. Först efter det bestämde han sig för om damen var intressant nog. Vi är inte tillsammans längre, trots den stora bokhyllan. Idag när ungdomarna pratar om stor bokhylla tror jag dock de har något annat i tankarna, något mer kroppsligt som det kvinnliga könet har.

Nu är det år 2010 och bokhyllan göms alltmer. Den fylls inte på lika mycket längre, mer och mer av det vi läser finns i våra datorer istället. Böcker kan laddas hem, läsas på iPads, lyssnas på direkt från datorn... Böcker blir alltmer undanträngda. Sonen rensade sitt rum häromveckan och ut åkte alla böcker i rasande fart. Hans kläder däremot ligger kvar på golvet eller i den tänkta läsfåtöljen.

Jag känner själv att min bokhylla blir alltmer i vägen. Snart kommer även jag att rensa ut en del böcker, även om det bär mig emot. Och de böcker jag sparat för att läsa om igen, de har blivit gula i bladen och jag måste faktiskt erkänna att det då inte är lika kul att läsa dem längre. Nu vill jag ha mer "färsk" litteratur, känns roligare att läsa då.

I skolan har böckerna några år på nacken och många elever känner inte igen de ord de möter i läromedlen, ord som grammofon, kassettbandspelare och radio. Så även i skolan måste utrensning ske. Vi måste möta den tid vi lever i, inte fastna i gammal litteratur av bara gammal vana, vi måste bli bättre på att kritiskt granska det vi visar, kontinuerligt.

-Är då allt gammalt av ondo? frågar du.
-Nej, givetvis inte.
Men det är nog så att vi behöver se över våra läromedel, förnya vår utrustning, skaffa datorer och kanoner i klassrummet, i alla klassrum förstås! Inte bara i de äldre elevernas klassrum. Och vi måste bli bättre på att ta tillvara på det som nätet kan erbjuda. Men jag kommer nog ändå att "landa" i min läshörna hemma ibland, den har jag svårare att vara utan. Kanske läsa en och annan bok, eller bara sitta och lyssna på talboken. Bokhyllan kommer dock inte i första rummet längre. Nu tänker jag mer på placeringen av min dator i stället!

Nappat på appar?

2010-09-10T16:40:00.001+02:00

Kafferast på jobbet anno 1985 - kaffebryggaren puttrar långsamt, kopparna osar av ångorna från bryggkaffet, samtalen handlar om det mesta som hänt under dagen eller det bästa bullreceptet.

Kafferast på jobbet anno 2010 - kaffemaskinen levererar alla sorters kaffe, kopparna osar av ångorna från cafe latten, espresson, cappuccinon eller macciato, samtalen handlar om den bästa eller senaste appen som man bör skaffa!

Apparna har kommit för att stanna, de ger en stunds vila och avkoppling, långt ifrån jobbets tankar. Eller så underlättar de alla kontakter som behövs lättillgängliga i vardagslivet. Det är bara att ladda hem de appar man behöver till mobilen. Antalet appar gör dock att man blir lite stressad för man vill helst ha alla, och varje dag kommer fler och fler. I USA råder närmast en appfeber, enligt uppgift lär det finnas över en kvarts miljon appar i omlopp!

Det finns appar av alla slag, här är några exempel på några du inte visste att du behöver, de onödigaste apparna (10 st). Eller inför valet nu i september så har alla politiska partier nedladdningsbara appar om du har svårt att bestämma dig.

Tänk bara att det under ett år har laddats ner 1,5 miljarder appar till mobilerna! Ja, du läste rätt! 1,5 miljarder = 1 500 000 000 appar!!! Så vi är många som nappat på appar! Jag vill också ha! :)

Bloggare som söker webb-hotell?

2010-09-09T20:44:00.005+02:00

Bloggandet är här för att stanna! Alltfler upptäcker möjligheterna att nå en större publik genom bloggande. Antalet växer dagligen, enligt senaste siffrorna så startas varje dag ungefär 190 000 bloggar. Jag har skrivit om detta tidigare i mina inlägg, läs här.

Nu kanske du redan bloggar men söker ett hotell, ett webbhotell? Då kanske du hittar vad du söker i den här tävlingen från Webbhotell City Network där du dessutom kan vinna en iPad.

I min ordbok står en förklaring till ordet hotell: "Anläggning där resande kan bo mot betalning per natt". Men när jag söker på ordet webbhotell finns ingen förklaring, givetvis av förståeliga skäl. Boken är för gammal! Det mesta som skrivs idag skrivs på nätet, och inte i bokform!

Webbhotell är ett slags serviceställen där du kan låna och lagra utrymme, gratis eller mot betalning, för det du publicerar på nätet, ex. hemsidor och bloggar, du får tillgång till egna domäner. Varje år görs undersökningar vilket webbhotell som anses bäst, är du intresserad av det senaste resultatet kolla här.

Om du nu vill starta en blogg eller redan är bloggare, lycka till i tävlingen! ;)

Livet under en dag på jorden

2010-08-31T22:08:00.006+02:00

Den 24:e juli 2010 gjordes ett historiskt globalt experiment, det kallades "Lifeinaday". Människor över hela världen filmade sin vardag och sände in filmerna till YouTube. Det resulterade i över 80 000 dokumentärfilmer. De bästa bidragen redigeras nu och sätts samman till en dokumentärfilm som blir klar i januari-2011. I väntan på den färdiga dokumentären kan man redan nu titta på en del bidrag, en och annan pärla hittar man allt. Är du nyfiken så klicka här på "Utforska videogalleriet".

Jag hade själv tänkt skicka in en film men hann inte riktigt med. Jag var nog lite överambitiös, planerade för mycket och det ska man inte göra när man fångar vardagen. För då är det här och nu som gäller, redigering får man göra efteråt. Och oftast blir faktiskt det spontana allra bäst, både när det gäller foton och film.

Ett tips, ha alltid mobilen i fickan, gärna fulladdad, filma/fota dagen, stunden, fånga tillfället i flykten. Det kommer aldrig igen!
(Lärde mig det när kompisen tappade golfvagnen ner i diket i somras, min mobil kom upp alldeles för sent...)

Bloggande superstädare

2010-08-22T10:08:00.017+02:00

Uppsala har den här sommaren tagit ett ovanligt grepp beträffande städning. Kommunen har varje månad anställt fyra Superstädare som ska plocka skräp i fyra timmar om dagen och sen blogga om upplevelsen. Allt för att vi Uppsalabor ska bli bättre på att ta reda på vårt eget skräp, lägga det i papperskorgar, soptunnor och sopcontainrar. Lönen för bloggandet och städandet är hela 30 000 kr för en månad. Lite kontroversiellt kanske, för vi är många som skulle vara otroligt glada att få en sådan lön! Men syftet är behjärtansvärt, stan är ganska skräpig och det kostar massor att städa efter oss alla. För att inte tala om miljön...
(Skriver detta tillägg den 2 sept, tyvärr råkade Superstädarna ut för tråkigheter via Facebook enligt dagens UNT, läs här.)

Bloggande har alltså blivit ett sätt att försöka påverka, i betydligt högre grad än vad de flesta tror. Inför valet i september är det många av våra politiker som bloggar men även privatpersoner försöker tala för sin vara genom sina bloggar. Mest aktuella ämnen just nu är: politik, socialdemokraterna, alliansen, Wikileaks och val, enligt Bloggar.se. Genom att studera vad som skrivs i bloggar kan man samtidigt ta temperaturen på vilka händelser i samhället som berör och/eller upprör.

En del bloggar har ämnen som styr medan andra är mer i form av "dagboksanteckningar" tänkta att läsas av en mindre "idolkrets". Det är inte alla bloggar som lockar måste jag tillstå, men valet är vårt eget, vi läser vad vi själva vill. I ett tidigare inlägg skrev jag lite ifrågasättande om en viss del av bloggande.

Bloggandet är ett enkelt sätt att komma in i folks hem, lättillgängligt, snabbt och inga onödiga tryckkostnader, ej heller onödig pappersförbrukning och inga postutbärare behövs... så visst är bloggandet här för att stanna! Det enda problemet är bara hur man når "nya" läsare, inte bara de redan frälsta? Det tål att fundera på! En del tips på hur en blogg kan bli framgångsrik finns redan men det kanske inte räcker ändå?

Till sist, filmen visar hur Uppsala såg ut på den stora vårfesten, sista april. Superstädarna i september får ta hand om den stora höstfesten, resterna från Kulturnatten. Jag hoppas vi blivit bättre på att ta reda på vårt skräp då så de kan ägna sig åt bloggandet mer! Lycka till Superstädare!

Förföljd av digitala fotspår...

2010-08-15T19:58:00.015+02:00

... skriver Peter Wolodarski om i dagens ledare i DN. En tankeväckande läsning om hur vi ska tänka kring det vi skriver på nätet.

Efter att ha ägnat en tid åt att kolla runt på nätet så måste jag säga att jag ibland blir både bekymrad och förvånad. Det är inte alla som tänker till innan de publicerar sina alster på nätet. En del talar tydligt om att de ska vara borta en period, likställt med "kom och gör inbrott - jag är ändå inte hemma"! Eller så vidarebefordrar man glatt information som i andras händer kan bli rena dynamiten! Andra lägger upp bilder som är lite pinsamma och som gör att personen/personerna verkligen inte framställs på bästa sätt. Ibland serveras information som man kan ifrågasätta om läsaren verkligen vill veta?

Och vad är det som säger att det man skriver eller fotograferar och lägger ut håller för att visa tio år senare? När man kanske ska söka ett eftertraktat jobb? Vill man visa bilderna på drinkfesterna då? Eller bikinibilderna?

Så innan du trycker på publicera, fundera över hur länge texten/bilden håller för att vara synlig? Kan det få konsekvenser i framtiden vad du skriver/visar? Är du minsta tveksam, vänta ett tag och tänk efter noga, en gång till, innan du publicerar.

Jag tror dock inte att vår kanin har de problemen, hans fotspår bryr sig nog ingen om. Jo, kanske den som ska torka bort jorden från tangentbordet!

Åskväder och teknik

2010-08-09T15:00:00.007+02:00

Samtidigt som jag bytte bloggutseende fixar skyarna till ett rejält åskväder!!! Det smäller och dundrar, regnet vräker ner och och jag noterar hur stan byter skepnad från stad till flod.

Jag springer runt i huset för att dra ur sladdar, ett beteende jag fick lära mig som liten. Inga elektroniska apparater igång vid åska och absolut inget tv-tittande, ej heller ringande på telefonen, den gamla alltså.

Mina tonåringar skrattar åt mina förehavanden och undrar varför jag springer runt som en galning?
-Låt bli att dra ur sladdarna! säger de.
-Ja, men det är åska på gång, ovädret är nära nu, svarar jag.
-Lägg av, inget kan hända. Låt mig skriva färdigt, jag sitter på Facebook, säger dottern.
-Jag kollar en hemsida, sluta fåna dig mamma, det är inget farligt, säger sonen.
-Nej, jag vill att ni stänger av datorerna, nu! svarar jag lite irriterat.
-Åh, vad du är jobbig mamma!

Åskvädret avtar så småningom och vi kan fortsätta arbeta eller vad vi nu höll på med. Inget hände den här gången men jag blir lite undrande om det är bara jag som är "nojjig"? Kollar runt på lite olika sidor och hittar en intressant sida, åskradar, en sida som uppdateras varje timme. Där kan man följa åskvädrets sträckning och se när det är dags för blixt och dunder.

På samma sida finns även råd hur man ska bete sig vid åskväder, ska nog visa sidan för telningarna om de orkar läsa? Jag kanske gör rätt ändå? Lägger sidan på mina favoritsidor, för precis som barn så fascineras jag av det som är lite farligt, jag både vill, och inte vill, se mera!

Hur gör ni andra vid åska?

Krigsarena nr 5: Internet

2010-08-08T15:00:00.010+02:00

Det kan bli krig på land och hav, i luften och rymden och nu även på Internet. I USA klassas webben som en egen krigsarena, enligt SvD den 7 augusti 2010. Helt nytt för mig som inte tänker på krig i den formen, inte än men...

Under kriget som bröt ut i Georgien, idag för exakt 2 år sedan, användes cyberkrigsföring. Ryssland slog ut nätet i landet, militären kunde inte kommunicera om förflyttningar m.m.

I USA har man två gånger tidigare övat på att klara av olika typer av attacker på nätet, nu är det dags för den tredje övningen, Cyberstorm 3, där även Sverige ska delta. Den här gången står myndigheter och företag i centrum för attacken.

När jag tänker efter så förstår jag hur sårbart det är, allt vi gör idag har någon form av koppling till nätet. Det land som vill överta ledningen över ett annat land behöver inte komma med kanoner eller bomber längre! Förr, för länge sen, sa man lite naivt att hotet kom från öst. Idag får vi säga att hotet kommer från ovan, via satelliten, eller från marken, via den optiska kabeln.

För mig som har fullt sjå att få ordning på alla kablar, både vid datorn och i mitt huvud, så tänker jag att det är en himla tur att det finns andra som förstår och kan. Hoppas de vill skydda mig också?

Google Waves ebbar ut!

2010-08-08T14:48:00.002+02:00

Tiden på Internet är kort och intensiv, om man inte lyckas omgående så är det kört!

Vi IKT-kursare hann bara nosa på Google Waves innan den läggs ner, ebbar ut. Allt tydligen beroende på alltför få användare! Tanken var att den skulle bli den nya efterföljaren till Facebook.

Nu får vi surfa på andra vågor!

Skolan år 1932

2010-08-02T15:32:00.012+02:00

Utvecklingen i skolan och samhället har gått med rasande fart. Det är inte konstigt att en del människor inte "hunnit med" i svängarna. Jag tänker på min gamla mamma som inte orkar ta in allt nymodigt längre, som inte har dator, som inte har mobil och som inte ens vill använda eltandborsten för det kan vara farligt.

I hennes betygsbok från 1932 står följande under rubriken Skolregler:
1. "Barnen skola punktligt infinna sig i skolan på den bestämda tiden. De skola vara rena, snyggt, anständigt och ordentligt klädda samt försedda med de böcker och övriga saker, som de böra medföra för begagnande vid arbetet i skolan.
2. Det barn, som kommer till skolan för sent, bör angiva orsaken därtill och bedja om ursäkt för sin sena ankomst.
3. Under undervisningen böra barnen sitta stilla samt iakttaga en anständig och hälsosam hållning. Händerna böra de hålla på skolbordets skiva och fötterna på golvet eller fotbrädet.
4. Barnen få ej under arbetet företaga något, som stör undervisningen, såsom äta, leka, stampa eller skrapa med fötterna, prata, skratta, stå upp från sin plats o.d. Vill barnet under arbetet säga något eller bedja honom om något, bör det först tillkännagiva det genom att giva ett tecken med handen.
5. När läraren träder in i rummet, skola barnen hälsa på honom genom att stiga upp från sina platser. På samma sätt skola de ock hälsa, när ordföranden eller någon annan ledamot i skolrådet eller över huvud taget när någon främmande äldre person träder in i skolsalen.
6. Barnen skola uppmärksamt följa med vid undervisningen. Sysselsätta de sig med tysta övningar, skola de däråt ägna all flit.
7. Barnen skola tala högt, ljudrent och med riktig betoning.
8. Omsorgsfullt skola barnen lära sina läxor och utföra övriga hemuppgifter.
9. Att smutsa ner rummen i skolan och orena eller skada skolmöblerna och undervisningsmaterielen är strängt förbjudet.
10. Endast då barnet hindras av sjukdom eller efter av läraren erhållen tillåtelse må barnet vara frånvarande.
11. Under vägen till och från skolan böra barnen uppföra sig stilla och anständigt.
12. Sins emellan skola barnen vara vänliga och fridsamma. Att göra illa åt en kamrats kläder, böcker och andra tillhörigheter är strängt förbjudet. Gräl, slagsmål och okvädingsord få ej förekomma.
13. Att plåga djur, att plundra fågelbon, att skada träd och andra växter är alldeles förbjudet.
14. Barn må ej röka tobak."

Det här var min mammas verklighet under hennes skoltid. Jag kan förstå att det fanns många elever som inte riktigt "platsade". De elever som hade fötter som det spritter i, myror i rumpan eller de som inte förstod vad läraren pratade om - vad tänkte de i mötet med skolan? Eller de som hade nära till skratt, hur klarade de av att hålla sig för skratt? För roligt fick det inte vara i skolan, eller?

Att röka var förbjudet men öl, sprit och andra droger nämndes inte, de existerade knappt för eleverna. Alkohol var inte lätt att få tag i, det var Motboken som styrde! Om man inte brände sprit eller gjorde vin hemma förstås?

Skolan 1932 hade långt kvar till datorer, nät och mobiltelefoner. Och min mammas verklighet handlade om annat än att SMS:a, chatta och spela dataspel. Hon hade fullt upp med att hjälpa till i hemmet, bära in ved och vatten, lyssna på radion emellanåt och kanske hinna med att träffa sina kompisar ibland. Inte undra på då att hon tycker det är svårt att hänga med och förstå dagens möjligheter med IKT, information- och kommunikationsteknik!

Undrar hur det ser ut i skolan om 30 år? Och hur skolreglerna ser ut då?

Skolan år 1914

2010-08-02T09:52:00.004+02:00

Ett tillägg bara till ovanstående inlägg:
I min morfars betygsbok så framgår att hans skola pågick 95 dagar under ett läsår:
januari - 1 dag
februari - 19 dagar
mars - 20 dagar
april - 4 dagar
maj - 4 dagar
augusti - 4 dagar
september - 4 dagar
oktober - 13 dagar
november - 19 dagar
december - 7 dagar
Däremellan var det potatislov, skördetider m.m. Synd att han inte lever så jag kunde fråga exakt vad han gjorde när han inte gick i skolan! Och vad lärarna gjorde?
Någon som vet?

"Du har nummer 95 i kön!"

2010-07-30T23:32:00.025+02:00

Så löd rösten som talade till mig i telefonen idag! Jag ringde till det stora företaget för en fråga kring mitt mobila bredbandsabonnemang, en fråga/ändring som INTE gick att göra via nätet! Bara det kändes konstigt, att inte kunna använda datorn, jag var tvungen att ringa till Kundtjänst och vänta... och vänta... och vänta!

-Vi svarar så snart vi kan!
-Jo tack, jag märker att ni inte svarar på en gång!
-Du har nummer 95 i kön!
-Va, är det "bara" 94 stycken före mig?
-Du har nummer 83 i kön!
-Jaha, kanske ska ta en kopp kaffe, bara jag inte kommer åt knappen så samtalet bryts!
-Du har nummer 67 i kön!
-Jodå, kaffet var gott! Vad ska jag göra nu? Kolla mailen? Eller städa lite på skrivbordet?
-Du har nummer 58 i kön!...

Och så höll det på, jag väntade över en timme i telefonen! För att få beskedet att jag måste gå till butiken på stan för att fixa abonnemanget, omregistrera det kampanjerbjudande som de glömde att notera vid tecknandet av mitt abonnemang för tre månader sen. Precis när jag lagt på luren så var batteriet i telefonen slut, tur att det inte hände vid nummer 2, för då hade jag nog skrikit så högt att det inte hade behövts en telefon!

I butiken var det kö, långt ut på gatan nästan, för
idag var dagen då man släppte nya iPhone 4!!! Och där skulle jag bara fixa med mitt abonnemang! Tog en kölapp och konstaterade att här gällde det att ha tålamod, för det var många, många nummer före mig! Kanske inte 94 stycken men väntetiden kändes definitivt som 94!

Tur att jag var ledig och att det var svalt och skönt därinne för annars hade jag nog gått i taket! Hade dessutom tur att träffa på en vänlig och serviceminded herre som hjälpte mig till sist. Men jag konstaterade att det där med att ha nummer 95 i telefonkön, det är något jag vill slippa uppleva igen!

Hur enkelt hade det inte varit om detta ärende hade ordnats via nätet...

Matematik, en spegel av verkligheten...

2010-07-23T18:37:00.008+02:00

Med symbolspråk omvandlas verkligheten till en minifilm på papper! Siffrorna talar sitt tydliga språk, men bara för den som förstår den omgivande verkligheten. Om man inte känner igen händelsen, vardagssituationen, blir matten obegriplig och svår att både läsa och lösa!

För en golfspelare kan en leaderboard vara hur enkel som helst att avläsa men för en som aldrig spelat, eller sett på golf, kan det vara helt omöjligt att förstå siffrorna som dyker upp under en tävling.

-4 eller +1, hur ska de siffrorna läsas? Om man aldrig förstått tallinjen?
Och vilket är bäst? Minus eller plus? Minus kopplas ofta med negativt, plus med positivt men hur är det med golfens siffror?
Ibland är siffrorna röda, ibland blå, röd färg signalerar farligt, men är det farligare att ha -4 än +1?
Så kan tankarna gå om man inte kan omgivningen, inte känner igen vardagssituationen!

Tänker vi på det, vi som undervisar i matte?
Låter vi verkligheten vara med i klassrummet?
Låter vi klassrummet vara med i verkligheten?
Tar vi vara på vardagshändelserna och gör matte av dem?
Eller finns matten bara i matteboken? Hur blir det då med våra elevers mattekunskaper?

Framtiden för våra elever?

2010-07-18T13:14:00.015+02:00

Jag har sommarlov och ändå surrar tankarna i mitt huvud kring det kommande läsåret i skolan! Hur ordna kring eleverna på bästa sätt? Hur skapa en kreativ och intressant miljö för eleverna? Hur ta vara på deras kunskaper på bästa sätt? Osv...

Jag tänker även på vad det är för framtid vi går till mötes. Hur ska vi tillsammans bygga för den, för kommande tider? Hur ska eleverna kunna lyckas som vuxna? Känna sig värdefulla? Känna sig behövda, efterfrågade? Vad behöver de med sig i bagaget inför deras kommande vuxenvärld?

Så hittar jag den här filmsnutten på Youtube och blir ännu mer betänksam, om alla siffror nu stämmer? Eller är siffrorna kanske redan inaktuella?

Jag skrev ett inlägg tidigare, den 6 mars, om "Tekniken... hur länge tillräckligt kompetent?" och börjar nu undra hur jag ska klara av att ge eleverna det de behöver för framtiden? Hur länge orkar jag vara tillräckligt kompetent? Och är jag tillräckligt kompetent? Eller?

Stora funderingar! Men jag vill inte ge upp än...
Jag är fortfarande nyfiken och vill gärna försöka ge eleverna tilltro till framtiden - den, vår gemensamma!!

Inför framtiden, visste du det här? Did You Know??

Behov av snabb väderprognos?

2010-07-12T15:15:00.006+02:00

Jag upphör aldrig att förvånas över vilka möjligheter det finns i dagens IT-samhälle! Här får du ett nytt tips som säkert hinner bli gammalt innan du ens läst det...

Vill du snabbt veta vilket väder det blir där du är just nu? Ta ett kort på himlen med din mobilkamera, skicka ett MMS och du får svar innan du ens hunnit hälla upp kaffet!

Rätt mobilnät?

2010-07-11T17:35:00.006+02:00

I semestertider gäller det att ha rätt mobiloperatör beroende på vilka ställen du tänker besöka.

Det fick vi i familjen uppleva under en semestertripp upp till fjällvärlden. Vi hade alla med våra mobiler men det var endast två mobiler som fungerade hyfsat! Visst var vi medvetna om att sånt kan hända men så snopna vi ändå blev...

Man märker hur snabbt man blivit beroende av sin mobil. Hur gjorde jag förr när jag var i fjällen? Innan mobilen låg i min ficka? Ja, inte vet jag men jag har ingen känsla av att jag saknade en telefon då, det fick gå ändå på något sätt.

Eller när jag tågluffade en månad ute i Europa? Jag kanske ringde hem en gång i veckan, och jag kan inte komma på att mamma var särskilt orolig. Eller så sa hon inget om det kanske?

Visst är det bra med mobiler! Men ska du iväg till någon avlägsen plats, kolla täckningen först!

Tankehopp: Från typ till appar!

2010-07-09T00:43:00.012+02:00

Jag kan inte låta bli att slå upp ordet typ i min gamla uppslagsbok från 1994, liksom jag nyss skrev om ordet nät.

Och jag känner nu att jag bara måste få delge er förklaringarna från -94 till ordet typ:
1. "en sammanfattning av gemensamma kännetecken hos ett antal föremål eller individer"
2. "gjutet metallstycke med ett skrifttecken, används vid tryckning"
3. "av det slaget eller något liknande; statusprylar typ portföljdatorer och yuppienallar".

Ja, visst, nummer ett känns igen!
-Hon är en idrotts-typ!
-Eller han är en bok-typ!

Likaså nummer två är välbekant, i alla fall för mig som har typkast hemma och faktiskt också har några typer kvar från ett tidningstryckeri, skrifttecken alltså.

Men nummer tre känns väldigt avlägset, särskilt när man läser orden yuppienalle och portföljdator!

Var portföljdatorn gigantisk då, 1994? Och Yuppienallen har ersatts av var mans fickdator/iPhone med allehanda funktioner/appar (applikationer) att ladda ner.

Appar - vad sägs till exempel om att knäppa bubbelplast på din iPhone? Spela pingis? Kanske ladda hem 70 Yogaövningar? Eller om du inte vet vad låten på festen heter, håll mobilen framför högtalaren så talar mobilen om vilken låt det är!!!! Då kan du bräcka dina partykompisar!

Tänk bara att det under ett år har laddats ner 1,5 miljarder appar till mobilerna! Ja, du läste rätt! 1,5 miljarder = 1 500 000 000 appar!!!

Så ordet typ kanske behöver en ny förklaring?
Någon typ, som typ har en mobil typ, med appar typ!

Det verkar av nedladdningen att döma finnas många aspiranter... många typer och många apptyper, typ... :)

(Och jag som nyss sa att jag var allergisk mot ordet typ - jag är det fortfarande, trots mitt inlägg!)

Typsnitt!

2010-07-08T15:01:00.013+02:00

I mitt städande av arbetsrummet efter ett långt läsår hittade jag nyss en artikel jag sparat från Upsala Nya Tidning, skriven 10 april-2010. Kanske redan gammal men ändå tänkvärd!

University of Wisconsin-Greenbay har gjort en studie om valet av typsnitt i e-posten:
"Genom att byta typsnitt i e-postprogrammen, från Arial till Century Gothic, spås toner- och bläckförbrukningen minska med 30 procent", läser jag i artikeln.

Jag fortsätter och konstaterar att Ecofont kommer på andra plats och Times New Roman först på tredje plats. Times New Roman som anses var den mest lättlästa av dem alla? Och kanske är den som används mest?

Nåväl, så länge som man enbart läser på nätet är det väl läsbarheten som är viktigast men den dag man ska skriva ut något så kanske man ska ta ställning för vilket typsnitt som är bäst? För vår värld är begränsad, ganska liten faktiskt! Och vår miljö är så sårbar, den ska dessutom hålla i massor av år till! Förhoppningsvis?!

Så "typ", tänk till!

För övrigt är jag smått allergisk mot ordet "typ"!

Apropå nätet!

2010-07-07T16:24:00.009+02:00

Hittar en "urgammal" uppslagsbok från 1994, halvt sönderbläddrad och med gulnade blad! Urgammal och urgammal, bara 16 år egentligen! Det är ingen ålder för en människa men absolut för en uppslagsbok!

Där står att nät är "föremål av trådar som förenats till maskor, ex. fisknät, tennisnät, järnvägsnät". Det nämns även att man kan näta, vilket är detsamma som att göra mål i fotboll. I tennis kan man göra en nätrullare, en boll som tar i överkanten på nätet och ramlar rakt ner, helst på motståndarens sida förstås. Orden näthinna, nätmelon och nätmage nämns också! Alla har dock likheter med ett finmaskigt nät av olika slag.

Men dagens människor, du och jag, använder begreppet nät helt annorlunda. Vi tänker nästan uteslutande på Internet och datorer istället.
-Jag ska kolla på nätet!
-Vi hörs på nätet!
-Fungerar inte nätet?
-Prova att stäng av nätet! Då kanske det funkar!

Det måste då vara svårt för nyblivna svenskar att förstå varför fisknät heter nät, varför man kan göra en nätrullare i tennis och varför man nätar i fotboll. För kopplingen till det trådlösa datanätet finns inte!

Visst kollar man på nätet i tennis men kanske ännu mer på bollen! Annars får man nog en boll i huvudet! Det är svårt att höra ovanpå fisknätet och ännu svårare att stänga av ett nät, det ska möjligen vara järnvägsnätet i vintras då kanske? När det snöade i massor? Då stängdes järnvägsnätet av!

Och mig veterligt så sker nätverkandet mer och mer trådlöst! Alltså inga "trådar som förenats till maskor" längre!

Är det dags att hitta på ett nytt ord för nätet? Ja, vad säger ni?

"Nätet mäktigare än pennan..."

2010-07-06T16:39:00.013+02:00

... sa Nicklas Lundblad i dagens Sommarprogram i P1. Intressant och värt att lyssna på!

Nicklas som jobbar på Google berättade om hur skrivandet på nätet ökat och fortsätter att öka. Det som skrivs sprids snabbt och "var och en av oss blir starkare på nätet", sa han.

Vikten av att svara på allt skrivande tog han upp och betonade särskilt skolans ansvar att ta elevernas skrivande på allvar. Att alltid kommentera elevernas texter är lärarnas skyldighet och det gör man inte genom att använda röd penna, menade Nicklas.

Den digitalt lagrade informationen har idag en fördubblingstakt på 3 år berättade han vidare. Och den takten fortsätter att öka. Det innebär att vi år 2013 har dubbelt så mycket information som idag. År 2020 är fördubblingstakten nere på 72 dagar!!! En hissnande tanke, eller hur?

Nicklas påstod att vi står inför en vetenskaplig revolution, och genom att analysera skrivandet på nätet och studera sökningarna får vi lättare att förstå händelser i världen.
"Vårt gemensamma skrivande upptäcker världen", sa han.

Efter att ha lyssnat på Nicklas och tidigare läst boken "Googlekoden" (se inlägg 31 mars) är jag såld! Jag håller med om att nätet verkligen är mäktigare än pennan!!

Postlåda forts...

2010-07-06T14:52:00.007+02:00

Det är inte bara jag som uppskattar den nya brevlådan tydligen. En vecka senare sitter fortfarande min tacklapp kvar men nu har en person till skrivit en tackhälsning på lappen. Eller så är det Postmannen själv som tackat mig?

Ska kanske sätta upp en lista och en penna??? Så att fler kan visa sin uppskattning???

Riktigt kul med kommunikation! Och spännande att följa vad som händer vid lådan!!!

Tack än en gång Postverket!

Postlåda!

2010-06-29T10:45:00.013+02:00

I teknikens år 2010 blev jag idag glatt överraskad när kvarteret helt plötsligt fått en ny brevlåda! Nu slipper jag gå en halv mil för att posta breven till min mamma, brev som jag skriver minst 2 gånger per vecka.

-Varför mailar eller chattar du inte istället? tänker du kanske.
-Mamma har ingen dator! Och vill inte ha, trots att vi försöker övertala henne!

-Varför SMS:ar du inte?
-Mamma har ingen mobil! Och vill inte ha, trots att vi försöker övertala henne!

-Varför ringer du inte på den vanliga telefonen?
-Mamma hör inte så bra längre! Och vill inte ha hörapparat, trots att vi försöker övertala henne!

En postlåda, trots att den känns gammalmodig, blir i det här fallet mycket väsentlig för vår kontakt. Och vi "barn" har slutat att försöka övertala vår mamma till nymodigheter, är man 86 år så ska man väl få bestämma lite själv!

Tack Postverket för att ni satte upp lådan alldeles vid mitt hus, trots att jag inte klagat. Jag sätter mitt tack på lådan! Ni kan behöva lite uppmuntran! :)

Geocaching - skattjakt!

2010-06-27T16:44:00.006+02:00

Med ny teknik växer nya fritidssysselsättningar fram. Det senaste tillskottet i raden är geocaching, en slags orientering där man letar skatter med hjälp av en bärbar GPS. För mig som gammal orienterare så får sporten nya vingar, eller kanske inte? För visst är det ändå lite mer sportsligt att leta kontroller efter kartan helt själv? Men jag älskar utmaningar, så varför inte prova??

Jag tror på denna sport, ett kul sätt att göra en familjeaktivitet tillsammans. Det lär finnas över en miljon skatter och nya läggs ut varje dag. Det enda du behöver är en bärbar GPS, pigga ben och ögon på skaft. För det gäller att inte bara följa GPS:ens koordinater utan även ha skarpa ögon för att se var på platsen cachen (skatten) är gömd.

Om du är intresserad så finns en svensk hemsida där du kan registrera dig och sen är det fritt fram att söka skatterna. Så vi ses kanske på skattjakten, framme vid samma cach?

Lycka till!

Varför blogga?

2010-06-21T22:41:00.010+02:00

I mitt sökande på nätet efter intressanta saker så hittade jag den här helt fenomenala gossen, Gloson. Han kommer från Malaysia och är endast 12 år gammal men klok som få!

Hans blogg heter: Gloson Blog "Social media, Blogging, and Tech Tips from a Kid". I den kan han bl.a. ge 22 anledningar till varför man ska blogga! Och kollar du vidare så får du många fler tips av allehanda slag.

Så vad väntar ni på, alla som läser det här? Blogga på!

Är IT ett måste? Och sociala medier?

2010-06-18T11:38:00.021+02:00

Jag blir lite orolig när jag tänker på min mamma, hon som aldrig mer kommer att använda sig av datorn. Hon har gett upp att hänga med och vill inte ens försöka längre. Kommer hon att hamna utanför samhället då? När hon inte kan betala sina räkningar via bankgirot i kuvert? När hon inte kan skicka sina skivna brev för de flesta postlådor är borta? När hon inte får någon lägenhet tilldelad via bostadskön? När hon inte...

Läste häromdagen i lokaltidningen att man även kan få tillgång till lediga hyreslägenheter, från en dag till en annan, om man har koll på rätt hemsida, facebook eller twitter. Då behövs ingen kötid, det gäller bara att svara snabbt! Man kan då "använda först till kvarn-principen", säger en av medarbetarna på företaget. Detta sker i staden Uppsala där man skriker efter lediga lägenheter! Och köerna är långa, långa...

Jag vill hävda att vårt samhälle förutsätter, nästan kräver, att du har tillgång till och kan hantera en dator, att du har kännedom om och helst använder dig av sociala medier. Allt för att du ska klara av de vardagliga bestyren på ett enkelt och smidigt sätt.

Bankerna vill helst inte se dig besöka bankkontoren! Postverket har inte de ekonomiska förutsättningarna för att tömma en massa gula brevlådor överallt! Och lägenhetsuthyrarna är glada att snabbt få sina lägenheter fyllda! Inga tomma lägenheter som står i veckor längre!
-Vad då, stå i bostadskö? Onödigt, när hyresgästen finns ett knapptryck bort! Och svarar på nolltid!

Så hur gör vi med de som inte kan, inte vill eller orkar hänga med längre?
Vem tar hand om dem?
Vem hjälper dem?
Hur går det med deras självkänsla?
Känner de sig hemma i vårt samhälle? Ett samhälle de varit med och byggt opp?
Eller känner de sig utanför?
Orkar de kämpa? Eller slutar de att försöka?
Resignerar de inför nästa generation?

Vi pratar om integrering, allas lika värde och allas rättigheter men gäller det även för min gamla mamma som inte förmår längre? Hur ser vi på henne? Hur tar vi hand om henne och alla andra som inte kan?

I färgvalet och färgkvalet!

2010-06-15T23:03:00.009+02:00

Det är precis som när jag står inför ett smörgåsbord med en massa rätter och måste välja vad jag vill ha! Helst ska det gå fort för de andra restauranggästerna har inte tid att vänta på en gäst som inte kan bestämma sig!
-Sleva på nu då, och det snabbt! låter det från omgivningen.

Men jag kan inte skynda mig, jag vill först gärna skaffa mig en överblick vad som finns, sen kanske även prova lite här och lite där, innan jag bestämmer mig!

Och så är det även nu med mina bloggar. Ny design erbjuds och jag vill givetvis ha alla! Jag vill prova, ändra, testa igen och kan inte bestämma mig för endast en variant. När jag till slut har kommit på vilken jag vill ha så har jag nästan glömt hur jag tänkt från början!

Nu har jag bestämt mig för två varianter men jag lovar att jag kommer att testa fler. Jag målar med ny mall, ny färg, målar som den värsta målarmästare Kludd!

Det är helt underbart med datorn som ger en så härliga möjligheter att variera sig utan att behöva använda penslar, lacknafta eller nya tapetrullar. Men det kan också bli lite för många varianter ibland, särskilt för mig som ofta är i valet och kvalet!

Sömnlös natt? Nej, inte alls, men jag går gärna upp lite tidigare imorgonbitti så jag hinner testa fler nya mallar till bloggarna! Jippie!

En filmstjärnas nycker!

2010-06-13T17:39:00.007+02:00

Inte kunde jag väl tro att vår egen lilla filmstjärna skulle bli så tuff och självsäker!

Här gjorde jag en film om en liten kanin "Den korta flykten". Det var bara det att kaninen/filmstjärnan fick smak på friheten! Och insåg att en missad krok på burdörren gör att man lätt kan ta nya utflykter i paradiset.

Efter fem timmars flykt häromkvällen, utan att vi visste något, så kom grannarna och undrade om vi verkligen skulle ha honom löst springande ute på gården? Det blev bråttom att fånga in den tuffa kaninen igen! Efteråt kunde vi notera att det nu inte bara var gräsmattan han grävt i utan även alla rabatter. En del blommor låg avbitna bredvid de många hålen! En gräsmatta ska visserligen luftas men inte rabatter, och inte på det här sättet kanske?

Så när du väljer filmstjärna till din nästa film, var noga med de eventuella följderna. En filmstjärna kan få lite idéer och nycker! Är man stjärna så...

Barn i EU på Internet

2010-06-12T15:12:00.012+02:00

London School of Economics genomför nu ett projekt "EU Kids Online" inom ramen för EU:s program för ett säkrare Internet. En undersökning är utformad att ges till barn i åldern 9-16 år och deras föräldrar i hela Europa. Resultaten är tänkta att användas till rådgivning för alla som arbetar/umgås med barn; föräldrar, personal inom skola och barnomsorg, ungdomsledare... Även staterna i EU kommer att ta del av undersökningen genom att få ökad information om det finns något på Internet som bör regleras hårdare. Första resultaten presenteras under hösten 2010.

Idag kom en mycket trevlig intervjuare hem till oss, till mig och min son. Vi gick igenom IT-frågorna var för sig på intervjuarens dator och som tack fick vi en presentcheck för visat intresse.

Vi hade inte behövt checken kan jag tycka, för frågorna var så intressanta i sig. Vi fick igång många bra diskussioner och de fortsätter för fullt fortfarande. När jag tagit upp saker tidigare så har inte alltid mina juniorer varit så diskussionssugna, men nu...

Finns det olämpliga sidor och vad är olämpliga sidor, vad gör ungdomarna på Internet, har de varit rädda någon gång, säkerheten i datorn, virusskydd, digitala fotavtryck, nätmobbning... - allt detta pratas det om för fullt här hemma nu.

Så om du blir kontaktad av en intervjuare, ta chansen till en bra dialog hemma och möjligheten att få installera "IT-filter" i dina barn!

Tacka ja till intervjun! (Vill du själv bli intervjuad, säg till så kan jag förmedla kontakt)

Den blomstertid nu kommer...

2010-06-11T19:13:00.020+02:00

En skolavslutning med både sorg och glädje, det bjöds jag på idag.

Skolåret har varit intensivt och händelserna har avlöpt varandra, både glada och sorgliga. Mitt i alltihopa känns det som vi gjort en lång, otrolig resa tillsammans, igen! Alla i samma båt, alla mot samma mål! Elever såväl som lärare!

Nu gapar skolgårdarna tomma, de vissna blombladen simmar i vattenpölarna efter regnet som kom precis när vi skulle avsluta året. Lugnet lägger sig på skolorna men i elevernas sommarben spritter det. Sol, bad, sommar, blommor... vi är där nu! Ett välbehövligt avbrott för alla!

Men i tankarna är jag redan på väg till nästa skolår, ett skolår som jag hoppas ändar i att de flesta elever (helst alla) på min skola har börjat använda datorerna mer under skoldagarna, för hemma gör eleverna det redan! Att de känner till vad man får, och inte får, publicera på nätet, att de tänker källkritiskt och klarar bildhantering. De bör ha kommit igång med digitala arbeten i form av projektarbeten, sagoskrivning, hemsidor, filmer, bloggar... Är det att ta vatten över huvudet?

Kanske till och med lärarna har kommit igång med datorerna lite mer? För det är hos lärarna som tvekan finns, de vågar inte riktigt släppa taget och hänge sig när de känner att de inte riktigt behärskar tekniken. Kanske ännu mer att ta vatten över huvudet?

I juni 2011 vill jag inte ligga där som de vissna blombladen i vattenpölarna! Jag vill hellre känna mig nöjd och stolt för att jag tillsammans med lärarna och eleverna har kommit en bit på väg igen! I samma båt, åt samma håll! Med IT i kajutan!

För efter nästa månad börjar vi igen! Med nya förhoppningar och ny energi, i alla fall från mig! Det ska bli spännande och kul faktiskt!

Ha´ett skönt sommarlov!

Sista skolveckan!

2010-06-09T16:09:00.013+02:00

Under sista skolveckan pågår ett intensivt arbete i klassrummen. Det är inte bara det att skolarbeten ska avslutas, även skolbänkar och klassrum ska tömmas för att ge plats åt nya elever. Sommarlovet hägrar utanför fönstren och i sommarbenen spritter det hoppfullt!

Eleverna arbetar intensivt med att rensa och städa bland alla elevarbeten och klassrummen liknar efter ett tag en mindre soptipp! Sen ska allt hem i stora plastkassar för att sorteras och eventuellt sparas för kommande tider.

Är det kul? Ja, en stund kanske, för det ligger förväntan om lov i luften. Men det är också jobbigt och tråkigt, för eleverna mår egentligen bäst av att få arbeta med det som intresserar dem i lugn och ro. Helst ska arbetet vara som vanligt! Då mår man bäst!

Mitt i allt ståhej händer det ofta en hel del, antingen tappar man bort saker eller så hettar det plötsligt till mellan elever som är rätt trötta vid det här laget. Irritationen växer under veckan och kulminerar ofta de sista skoldagarna! Det blir kanske inte det avslut man tänkt sig!

Tänk IT istället!

Hur många kassar skulle släpas hem om elevernas arbeten ligger i datorn? Inte lika många!

I "värsta" fall måste arbetet sparas på ett USB-minne och föras över till nästa klassrum/dator. Om det inte finns möjlighet att ha sitt arbete på sin egen inloggning? För då är det enklare!

Så mycket tid vi skulle spara! Och sista veckan skulle kunna ägnas mer åt skolarbete istället för städning! Klassrummen kunde skina förväntansfullt mot nya elever och nya föräldrar som kommer! En tanke, en önskan, en dröm, eller... ?

Tänk IT till alla - den tanken är god!

Prokrastinerar eller prioriterar?

2010-06-08T21:26:00.017+02:00

I tvättstugan är tvättmaskinen klar men ännu ej tömd! På övervåningen ligger kläder klara för insortering i garderober och byrålådor. Diskmaskinen är full av nydiskad disk!
Hur länge då, undrar du?

Jo, det kan jag svara på, jag ska bara kolla mailen först... och sen blir jag ofta sittande vid datorn en stund! Det kallas för att jag prokrastinerar! Att jag förhalar och skjuter upp saker! Enligt Wikipedia menar KBT-folket att prokrastination innebär en "vanemässig och kontraproduktiv senareläggning"!

Jag tycker dock inte att jag är vanemässig eller kontraproduktiv, jag tycker snarare att jag prioriterar!!! När jag väljer datorn först!
Och att jag är produktiv! Som nu, när jag reflekterar över prokrastinering!

Piers Steel säger beträffande prokrastinering att man gärna byter ut inplanerade aktiviteter mot andra som ger mer direkt belöning! Och visst, jag skrattar mer vid datorn än vid disken!

Om jag ska följa råden från min omgivning; ta vara på dagen, gör något du själv vill varje dag, fånga ögonblicket/stunden, så inte är det att stå vid tvättmaskinen, inte är det att plocka kläder - nej, jag tittar hellre ut på omvärlden, lyssnar på andras tankar och försöker insupa andras kunskap! För allt det kan jag göra via datorn!

Det finns flera metoder att komma tillrätta med prokrastinering, ex. "5-minuters"- och "Gör det nu"-metoden! Båda sätter tydliga gränser för hur länge man ska göra det tråkiga eller hur länge man får skjuta upp det tråkiga!

Jag tror då mer på att kombinera det tråkiga med det roliga, varför inte tvättmaskiner med inbyggda datorer/bildskärmar? Och förresten, kylskåpen har ju det redan!

Hmmm.... ska nog ta tvätten nu! Ska bara titta på videon först...

Information kan vara svår att tyda...

2010-06-07T16:53:00.012+02:00

... när den är bunden till platsen, dialekten, språket eller kulturen.

Det tänkte jag när jag såg skylten där man gör reklam för att man säljer "Körv och köla" samtidigt som man erbjuder "Thai-mat". Jag fångades så av skylten att jag inte kunde låta bli att ta ett foto när jag passerade. För mig är det givetvis solklart vad som säljs i kiosken bredvid men kanske inte för dig som läser det här?
För vad är "Körv och köla"?

När man gör skyltar och/eller ska informera om något så bör man alltid tänka sig in i mottagarens perspektiv, fundera på hur mottagaren uppfattar informationen. För annars kan syftet med informationen gå förbi! I det här fallet köps det kanske ingen korv och ingen CocaCola! Om man inte är norrlänning förstås!

Så ta alltid en extra sväng med det du producerar i informationssyfte, oavsett om du ska sälja körv eller skriva texter till föräldrarna i skolan, fundera över budskapet, fundera över språket och framförallt - använd mottagarens glasögon innan du gör allt klart!

Körv och köla, ja, varför inte?? Äsch, tar nog hellre Thai-mat!

IT förenar (del 1)

2010-06-06T11:27:00.012+02:00

Snappade upp en dialog på tåget häromdagen:

-Inte för att jag vet vad du gör, men det ser spännande ut! sa 88-åringen till sin okända stolsgranne som satt och chattade.

-Jag håller kontakt med mina vänner, svarade 23-åringen.

-Men hur gör du då?

-Jag skriver här och så skickas det via Internet! Mina kompisar ser direkt vad jag skriver.

-Jag borde kanske skaffa en så´n där jag också, sa den äldre herren.

-Ja, visst, det är aldrig för sent att börja, svarade den yngre.

Jag satt mittemot och kunde följa hur 88-åringen introducerades i datavärlden, han fick se YouTubeklipp, bilder m.m. Han kunde även önska vad han ville se och den unge herren tog generöst fram informationen. En härlig dialog inleddes och helt plötsligt var vi fyra för varandra okända stolsgrannar i samtal runt datorn, vi representerade tre generationer tillsammans.

Jag kunde inte låta bli att fråga om jag kunde få ta ett kort på hur IT kan bygga broar mellan människor, mellan generationer, mellan okända tågpassagerare, mellan oss alla. Jag berättade att jag bloggar om IT och undrade om jag kunde få publicera bilden när de satt och småpratade om IT. Och det var OK för dem båda!

Så här kan det alltså se ut, genom IT kan vi förenas och det kan uppstå möten som kanske annars aldrig skulle ske!

Nu tror jag att den äldre herren har med sig lite mer i bagaget när han åker tillbaka hem, kanske till och med en nyinköpt dator och ett härligt minne för livet! För det sistnämnda har jag, definitivt!

Fokus: Fotograf!

2010-06-05T17:15:00.005+02:00

Förut användes tidningens fotografer för att sätta fokus, ta bilder, på aktuella händelser som passade till tidningarnas nyhetsartiklar. Fotograferna skickades ut efter beställning från medarbetarna på tidningen. Nu är fotograferna själva i fokus genom förändringarna i medievärlden!

I Hälsinglands lokaltidningar läste jag häromdagen att alla tidningsfotografer sägs upp för att de, enligt artikelskrivaren, "inte behövs längre". Anställda journalister på tidningarna klarar jobbet mer och mer på egen hand, säger han vidare.

Ja, visst ser jag det när jag tittar i tidningen, journalisterna skriver, redigerar och tar sina bilder själva alltmer. Och inte behöver de släpa runt på tunga kamerautrustningar längre, utan allt finns bevarat för världen i den alltid medhavda mobilen. Ofta använder de även läsarnas snabbt inskickade bilder direkt från katastrofer, olyckor, bränder m.m.

Så tidningsfotograferna lever nu ett osäkert liv, de måste kanske hitta nya vägar till jobb. Övergår de till film? Eller porträttfotografering, konst..? Eller så börjar de att skriva? Och konkurrerar med journalisterna? Den som lever får se!

Så håll fokus på fotograferna!

En bit kvar...

2010-06-05T16:02:00.015+02:00

Jo, visst har vi lärarlyftare en lång, lång bit kvar innan vi behärskar det mesta!!

Se till exempel här nedan, jag fick ett musikvideotips från av mina favoritbloggare häromdagen. Jag lyssnade förstås på musiken men funderade ändå mest på hur man gjort musikvideon.

Och hur gör man? Någon som vet? Kanske något för höstens IKT?

Angående IKT-kursen...

2010-06-05T15:38:00.009+02:00

Under studentfestligheterna så hamnar jag i intressanta diskussioner hos min kurskompis familj:
-Går du på samma konstiga kurs som mamma?
-En kurs där man får önska vad man vill göra? Där det inte finns nedskrivet några tydliga mål för att bli godkänd?
-Och bara 20 min för Wordprogrammet? Själv satt jag i 2 hela dagar!
-Ni lär ju er ingenting!
-Och det ni lär er, det är ju baskunskaper för oss elever?
-Vad är det för larv ni håller på med?

Min kurskompis och jag suckar, vi har fått många konstiga kommentarer kring vår kurs i ett halvår nu. Vi försöker hålla låg profil och lugnar oss med att det är förmodligen handlar om rädsla, nyfikenhet eller avundsjuka. Eller så är det sura miner för att vi mammor inte syns lika ofta i köket längre, inte heller hittar man oss bredvid dammsugaren särskilt ofta!

Men trots att mycket återstår innan vi lyftare är full-lärda (det blir man aldrig förresten) så har vi ändå gjort ett jättelyft i livet "so far"!! Med ett leende tittar vi bara på varandra och behöver inte kommentera ett dugg, för vi vet vad vi vet!!

Mirakelmedicin för oss "lyftare"

2010-06-05T14:53:00.006+02:00

Ny mirakelmedicin uppfunnen i NordKorea meddelar UNT (via TT-AFP) idag. Enligt artikeln "mångdubblar superdrycken hjärncellerna och förbättrar den mentala kapaciteten" likväl som den "skyddar huden från rynkor och födelsemärken". Låter för bra för att vara sant, eller...? Men vem vet, det kanske fungerar?

Bäva månde nu alla IKT-studenter för jag har redan lagt in en beställning! Så häng på nu alla "lärarlyftare", vi kanske behöver den till höstens studier?? Och kan lyfta oss ännu mer? På kroppen också?

Mors Dagslunch anno 1963, versus 2010

2010-05-30T15:38:00.011+02:00

Mors Dagslunch i maj månad, året var 1963:

Vi satt hela familjen, mamma, pappa och tre barn vid lunchbordet och åt mat.

-Låt maten tysta munnen, sa mamma. Och vi gjorde alla som hon sa, vi åt tyst, lugnt och stilla. Först när tallrikarna var tomma började vi prata om dagens händelser. Brorsans kanin, syrrans nya kille, mina försök att slå rekord i längdhoppsgropen och pappas och mammas upplevelser på sina jobb.

Mors Dagslunch idag, i maj månad år 2010:

Vi samlas kring matbordet, mamma, pappa och två ungdomar för att äta tillsammans. I bakgrunden hörs tennisvrål från TV:n, en våning upp står TV-spelet och ljuder. En mobil ringer och sonen svarar, mobilen larmar sedan om att det är låg batterinivå. Mamma får ett SMS och pappas mobil är för ovanligheten tyst. Mikrougnen signalerar att maten är klar! Pling!

-Jag fick ett MMS i morse som jag inte kan öppna! säger pappa.

-Du måste aktivera funktionen, säger dottern.

-Vilken låt har du nu på mobilen? säger mamman till sonen. Den är fin!

Men sonen är fullt upptagen med att planera för badet, han svarar inte på mammans fråga.

-Jag ska bara kasta i mig maten så kommer jag till badet! säger sonen i mobilen.

-Jag bangar inte på att köpa glass! fortsätter sonen vidare och mamman undrar om det betyder att han ska köpa glass eller inte?

-Jag lackar bäver på att min kompis är så dryg, säger dottern och mamman undrar hur lätt det kan vara att lacka en bäver?

Allt sker samtidigt som ljudmattan fortsätter att ge mamman ljudintryck! Lunchfrid?

Kanske inte, men faktiskt riktigt kul ändå för det svänger kring matbordet som den värsta karusell. Och jag är så glad att jag är mamma och har en familj runt mig. Gillar det! :)

Ord-lek!

2010-05-29T19:26:00.007+02:00

Kolla in vad man kan göra regniga dagar! Har hittat en kul sida där man kan fastna, länge! Prova ni också!

... och det får gärna regna imorgon också! Jag leker inomhus och sjunger glatt:
-"Det regnar, åh, åh,... det regnar, åh, åh, åh, åh..."

Hi, hi... :)

Kvinnoröster!

2010-05-29T17:44:00.009+02:00

Det regnar idag och jag kan sitta vid datorn i lugn och ro. Fastnar för ett ljudklipp från gångna tiders radioutsändningar, år 1938, och lyssnar på inkomna klagomål till Radiotjänst.

Jag tackar min lyckliga stjärna att jag är född under senare delen av 1900-talet. Av inslaget att döma var det inte lätt att vara kvinna tidigare. Och det märkliga är att det även är kvinnor som klagar, på kvinnor! :(

Den svanslösa leksaksmusen

2010-05-29T15:26:00.019+02:00

Helt plötsligt pratade alla om en oskyldig liten mus, en så´n som alla ville ha! En som man inte var rädd för och som inte behövde fångas i en fälla!

Något senare ville man även ha den svanslös, men när uppfanns den egentligen?

Titta på filmen så får du veta när den "svanslösa leksaksmusen med en boll i " sågs första gången:

Inför sommaren... nya tankar!

2010-05-27T11:52:00.018+02:00

Hoppas att det blir lite regn i sommar för jag kommer att vilja sitta vid datorn. Jag vill testa våra nya kunskaper som vi fick med oss idag:

-Ett nytt bildprogram att jobba med,"Sumo Paint", ett program som liknar Photoshop men är gratis!

-Ett nytt sätt att bygga hemsidor, "WiX", även det gratis på nätet!

Så mina fyrkantiga tankar om min fyrkantiga hemsida har fått sig en rejäl törn, här nosade jag på ett program där jag kan bygga sidan mer fritt.

Mot sommaren med stormsteg! Men gärna nå´n regndag... för då bygger jag på min sommar-sida. Och undrar du varför jag valde en geting på sommarsidan, kolla min andra blogg, den 27 maj.

Glad sommar!