lördag 12 mars 2011

Sekunder...

Jag befann mig ganska långt hemifrån nyss, närmare bestämt i Thailand tillsammans med familjen, ute på en lugn ö, långt från stadens ljud och hets. Långt från arbetsveckornas jäkt och press. Långt från snöplogar, bilköer, ishalka och inställda tåg. Det tog ett tag innan man vande sig vid att låta tiden och ljuset styra aktiviteterna. Ändå letade sig media in i semesterlunken och till viss del får jag väl skylla mig själv som inte kunde låta bli att titta.

På rummet fanns en TV som rapporterade från ett oroligt Libyen, senare från ett jordbävningsskakat Chile och till sist även från ett Japan som var helt oförberett på vad som komma skulle... Intressant att följa debatten om den misstänkt snedvridna nyhetsrapporteringen som media förmedlat ifrån Libyen, när till och med Hillary Clinton menar att andra länders nyhetsorgan förmedlar den mer sanna bilden, hon lovordade till exempel Al Jazeeras nyhetsprogram mer än USA:s alla nyhetsorgan.

På privata mobilen fick jag några arbets-SMS, hastigt ivägskickade utan en aning om var mottagaren var. Jag kunde inte låta bli att svara...

När jag sen kastade en hastig blick på datorn fick jag även även enstaka arbetsmail, rapporter från lokaltidningen, från mina vänner, glada tillrop, uppmuntrande kommentarer, senaste nytt inom kompiskretsen och även om det senaste mycket tragiska dödsfallet på scenen i Uppsala, när en kär aktör som avslutade sitt liv mitt i framträdandet på scenen. Allt detta levererades på några korta sekunder... ett knapptryck bort.

Ibland undrar jag om det är så att man ska undvika nyhetsrapportering i semestertider eller om det är bra att uppdatera sig lite så man är förberedd på de besked som komma skall? Att man ska undvika arbetsmailen är väl klart men å andra sidan, jag kunde rensa bort en del extraarbete genom att kort svara, hänvisa vidare.

Jag både vill, och inte vill, känna mig uppdaterad/medveten om vad som sker runt omkring, men jag undrar om det är så nyttigt när man ska vara ledig och koppla av.

Hur gör ni andra?

2 kommentarer:

  1. Välkommen hem!

    Jag minns att jag var helt bortkopplad från nyheter när jag befann mig i Södra Indien under en månad 2004. Det var en märklig känsla och jag vet inte om det är att rekommendera. Samtidigt har jag sällan känt mig så lugn och levt så mycket i nuet som då. Som vanligt finns det väl två sidor av samma mynt - minst.

    SvaraRadera
  2. Tackar!

    Mmmmm, håller med dig... Och jag vet inte hur jag skulle reagerat om jag inte tittat, men jag tror att jag hade känt mig lite för "borta" då, lite för frånvarande. Det är svårt det där, när man både vill, och inte vill, veta.

    I lärarjobbet tränas vi dessutom på att alltid vara närvarande, att alltid vara intresserade och att alltid lyssna.
    En yrkesskada eller en yrkestillgång kanske?

    SvaraRadera