lördag 30 januari 2010

Med kameran i högsta hugg!

Dags för en ny arbetsdag! En arbetsdag som var förberedd och planerad, trodde jag! Den här gången fick dock kameran för första gången följa med till arbetet.

Redan vid ankomsten till arbetet kastades jag in i andra aktiviteter än de planerade! Men så är det i skolans värld, flexibilitet AO. Man får vara beredd på det mesta!

I morgonmörkret hjälpte jag en av kollegorna att ta fram grillgallret som stod längst in i uteförrådet, ett galler som var väl undanstoppat sedan höstterminen. Kollegan hade kommit extra tidigt för att fixa allt, beundransvärt då hon bor längst bort från skolan!

Rostiga och en aning svettiga fick vi så småningom trava in på arbetet, något sena då gallerletningen tog tid! Jag var ändå tacksam för att jag inte behövde ansvara för att spåra upp skidspåret till eleverna, även det skulle kollegan hinna med innan eleverna var på plats. Hon är otrolig! Vad vore skolan utan sådana "hjältar"!

Sedan fortsatte dagen i andra aktiviteter än jag anat! Än var det servering av frukost till de elever som inte hade hunnit äta frukost hemma. Eller så var det filmvisning och födelsedagsuppvaktning.

Så mina "välplanerade" lektioner krympte i antal men jag lovar att kameran fick jobba istället! Och bilder av verkligheten sparades för framtida bruk!

Insnöad, i dubbel bemärkelse?


Det här var dagen då jag skulle börja mitt nya liv på halvtid! En fortbildning för mig som jobbat några år, en kurs som ska öka min kompetens och samtidigt ge mig en inblick i framtiden. Kanske skapa ytterligare lite trygghet i min yrkesroll?

Förväntansfull, nyfiken och lite frågande över vad som skulle komma, gick jag iväg till första kursdagen. Jag kastade en snabb blick i rummet. Vilka är de andra? Vad har de för förväntningar? Vad kommer kursen att ge? Vad kommer kursen att kräva av mig?

Ser att vi är en brokig skara, några gamla, några unga, några män och några kvinnor. En kursledare som sätter fart, genomgång, presentation av kursen och deltagarna. Hjälp! Stundtals känner jag mig trygg, och stundtals snudd på insnöad.....hur ska det här gå? Alla andra verkar kunna! Alla andra vet, men inte jag! Är jag insnöad, eller? Men kursdagen slutade ändå med en positiv känsla! Det här ska jag klara! Utmaningar är till för att tas!

Promenaden hem tog extra lång tid för under dagen har ett ymnigt snöfall bäddat in hela stan. Vägarna oplogade, trottoarerna översnöade och jag fick pulsa hela vägen hem. Fram med snöskoveln för att hitta brevlådan, trappan och huset.

Men lika lätt som känslan av att vara insnöad på kursen försvann, lika lätt kunde jag skotta bort den puderliknande snön på trappan innan jag gick in med lätta steg!

Så insnöad, det tänker jag inte vara än! Hoppas jag!