fredag 3 december 2010

-En enkel biljett ut i rymden, tack!

Det var kallt, ute blåste vintervindar och snön krasade under fötterna. För knappt ett år sen lämnade jag och åtta andra IKT-sugna lärarlyftare kylan, klev in i ett varmt, alldeles nyöppnat Blåsenhus och undrade vart vi var på väg? Vi hade alla löst enkel biljett, vi gav oss iväg på en okänd resa ut mot cyberspace! Ingen tur och retur här inte! Har man en gång nosat ut i IKT-världen så kan man inte vända tillbaka, man blir för evigt fast vid de möjligheter som öppnar sig! Idag krasar vintersnön åter under fötterna, det är kallt ute och resan går nu mot sitt slutmål, kursavslutningen. Det är dags att börja summera...

Kursledningen frågar efter vilka erfarenheter jag gjort?
-Ett lärarlyft som heter duga! Alla dessa verktyg som jag kan använda, som skapar nya möjligheter att tydliggöra undervisningen och gett en nyväckt lust för arbetet! Vem trodde att man kunde få en så´n nytändning efter 35 år i jobbet?
-Insikt om vikten av att införliva den moderna informationstekniken i arbetet, att se datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Att se elevernas stjärnögon tändas och tillsammans skapa arbeten med stor lust och energi!
-
En ny lärarroll där jag ibland agerar mer som handledare, ledsagare eller till och med följare i kontakten med eleverna. Vi lär tillsammans!
-
Ny kunskap om datoranvändning ur flera perspektiv, såväl elev-, lärar-, skol- som samhällsperspektiv. Nätetik, källgranskning och kunskap om senaste forskningsrönen inom IKT och skolan.
-Ett privatlyft också! Vi har närmat oss varandra i familjen! Vi skapar tillsammans, guidar varandra fram i cyberrymden och skrattar stort på vår resa!! Härligt att kunna fortsätta följas åt, även om tonåren inträder. Mamma hänger med... (så gott det går).

Kursledningen vill att jag beskriver min resa...
Den började försiktigt med mitt första blogginlägg i kursbloggen i januari-2010. Nu fotar och bloggar jag aktivt, gör egna hemsidor, filmer och photostorys. Datorn har blivit min nya ledsagare som följer mig vart jag går. Den försynta specialläraren som var enormt sugen på att lära om IKT har blivit en aktiv resenär och tyckare på nätet. Jag åker med på IKT-resan, är inte längre en passiv åskådare. Den försiktigt nyfikna inställningen till datorer och cyberspace har bytts mot ett hejdundrande klicktempo att upptäcka, utforska och ge sig in i datavärlden. De få farhågor jag hade har bytts ut mot de möjligheter som finns. Den begränsning jag satte på mina egna barn för 10 år sen, att en timme om dagen vid datorn räckte, (vilket de även glatt påminner mig om), den skäms jag för idag.
Upptäckte dessutom häromdagen att det var riktigt kul att tillsammans med två andra kursare inspirera kommunens rektorer och förskolechefer kring ämnet förskola, skola och IKT. Att få visa upp de fina elevarbeten som gjorts och att berätta om de möjligheter som finns kändes bra. Hade det sagts för tio månader sen att jag skulle stå där så hade jag inte trott på det själv!

Och visst görs avtryck i den egna verksamheten. Vi har alla i kursen utvecklat vårt IKT-arbete. I mitt möte med eleverna kan man skåda en, snart flera, elevfilmer på Youtube, man kan hitta photostorys och bildspel som eleverna skapat. Mobilkameran eller digitalkameran används i undervisningen nästan dagligen. Kollegorna både bävar och ser fram emot den stora IKT-satsningen på skolan som sker efter jullovet. Jag och min kursare ska då lära både personal och elever att hantera olika program, blogga, göra hemsidor, skapa filmer, lära om bildhanterning m.m.
I Kvalitetsgranskningen har IKT blivit ett av våra tre utvecklingsområden inför nästa läsår. En IT-plan ska utarbetas. Datorer har inhandlats, dataundervisningsrum har ordnats och alla, även föräldragruppen, darrar av förväntan! Vilket härligt spännande år vi går till mötes, jag, eleverna, föräldrarna och pedagogerna! Lite av det uppdraget, min kollegas och min undervisningsplanering, kommer vi att berätta om på slutredovisningen.

Och även om vi alla lärarlyftare snart nått resans slutmål, så kommer inte jag att kliva av - jag fortsätter resa så länge det bara går! Full fart framåt! ;-)

5 kommentarer:

  1. Vilken resa du- vi gjort! Du beskriver den så bra och jag är så glad att jag fått ha dig som medresenär på min resa.

    SvaraRadera
  2. Tack själv, jag hoppas verkligen att vi fortsätter resan tillsammans... Vi har ju en företagsidé!

    SvaraRadera
  3. Jag kan bara säga att den här utbildningen (är den är inte riktigt slut än) har varit de bästa som har hänt mig för min yrkesroll som pedagog. Tack vare engagerade lärare som har givit oss möjligheter att utvecklas där vi är och givit oss förtroende att visa på vilka resurser vi är för dagens skola, så har vi nu alla gjort avtryck i våra verksamheter!
    Innehållet har varit mycket intessant där ni kollegor har bjudit på er själva pesonligen då tänker jag på uppgiften min förebild och era erfarenheter från skola. Jag tror alla vi har åkt en liten bit ut i rymden. Resan tar dock inte slut utan kommer att ge oss möjligheter att vara med om fler utvecklings möjligheter då IKT nu kommer att införas i våra verksamheter då det nu finns ett regeringsuppdrag där man ser vikten av utvecklingsbehov avseende IT-användnningen inom förskola, skola och vuxenutbildningen. Tack alla för en fantastisk termin!
    Jag kommer verkligen sakna er:)

    SvaraRadera
  4. Lisa, du är en fantastisk skribent, har sagt det förut...men inte desto mindre sant. Ovanstående inspirerar mig till den milda grad att försöka mig på motsvarande beskrivning av min egen resa. Är väldigt imponerad av vad ni alla åstadkommit på detta korta år. Jag är uppriktigt sorgsen över att min skolverklighet är belägen så långt ifrån er andra. Hade behövt er i gatans kvarter! Kramar

    SvaraRadera
  5. Tack!
    Jag fick inspirationen/upplägget från Karin. Och det är inte svårt att orda om vår kurs.

    Men Åsa, nu när vi reser i rymden tillsammmans är avstånden mikrosekunder bort. Och Mammas gata finns där för våra möten...

    Tur att vi lärt känna varandra 2010 och inte på 1980-talet, då hade det varit svårare att nå varandra! Och vi ses... vi måste ju ha styrelsemöten i företaget! Minst en gång/år!

    SvaraRadera