= Blogg Beroende! Så snabbt man blir det!Jag följer många bloggar, både bloggar om skolan och samhället men även mina vänners och släktingars bloggar, och gläds åt alla positiva nyheter och händelser. Men samtidigt blir jag så orolig, för om inget hörs från bloggaren så misstänker jag ofta det värsta.
-Nu har det hänt något!
-Varför inget inlägg?
-Mår personen dåligt?
-Vadan denna tystnad?
Samtidigt som bloggandet skapar närhet och ger inblick så medför det också ett större känslomässigt engagemang. Många av de händelser som personerna berättar om i bloggvärlden hade jag tidigare inte haft en aning om. Min käre bror säger att han inte alltid hinner läsa det hans båda barn skriver om, och att jag som läser dagligen förmodligen vet mer om hans barn än han själv. Och så kan det ju vara, men endast till viss del dock...??? För det som skrivs i bloggarna förmedlar oftast mer av dagliga händelser, det är sällan man skriver om sina allra innersta tankar.
Likväl gläds jag åt närheten jag får via alla bloggar. Och likväl känner jag med dem..... så länge de bara bloggar! Men inget inlägg, då går oron i gång i mig...
-Varför är jag så´n?
Jag känner igen mig i dina tankar. Jag funderar också över om någon som ständigt kommer med nya inlägg inte gör det. Jag blir inte nödvändigtvis orolig, men jag grunnar liksom - kanske är hon sjuk? Kanske är han bortrest? osv.
SvaraRaderaPå motsvarande sätt kan jag känna en press på mig att skriva något även när livet runt omkring mig inte tillåter det eller att inspirationen tillfälligt sinar.
Idag blev jag jätteglad när jag fick veta att min frisör som tyvärr ska flytta har en blogg som han bjöd in mig att följa.
En ack så smittsam farsot, bloggberoende, men ack så intressant också! Och så många härliga och nya bekantskaper man får. Faktum är att det snart kommer att bli svårt att stå utanför nätgemenskap. Det har nog din frisör upptäckt, hoppas min följer efter...
SvaraRaderaKul att höra av dig igen.
God fortsättning på det nya året! :)
Lisa jag känner igen mig i ditt inlägg.
SvaraRaderaFrån en inbiten bloggare och bloggläsare.
... härligt att få se att jag inte är ensam om företeelsen, tack för hälsningen!
SvaraRadera