lördag 6 november 2010

Vad säger forskningsrapporterna om IKT? (Omvärldskoll nr 1)

Inför en kommande uppgift på min IKT-kurs har jag ombetts att läsa aktuell forskning kring ämnet IKT. Texterna är intressanta, tilltalande och tankeväckande, de ger verkligen anledning till reflektion.

Alla forskningsrapporter är mycket samstämmiga! Den ena rapporten efter den andra redovisar att användning av IKT i skolan har många goda effekter på elevers lärande, ex:

- elevernas ämnesrelaterade prestationer men också läs- och skrivutveckling påverkas positivt genom användning av IKT, (s.8 E-learning Nordic, 2006).

- eleverna lär sig läsa fortare, skriver bättre och längre texter genom användning av IKT, (s. 9 Tekstskaping på datamaskin, Trageton,2002).

- IKT kan vara speciellt bra för elever med vissa funktionshinder/svårigheter, och där nämns allt från läs- och skrivsvårigheter till ADHD, koncentrationssvårigheter, Asperger, tal-, språk- och kommunikationssvårigheter, (s.10 Utvärdering av kompetensutveckling Lärarhögskolan i Sthlm, 2001).

- användning av IKT visar på mätbara effekter för betygsnivåer, inlärning, samarbete och motivation, (s. 11 The Becta Review, 2006).

- IT upplevs även ha en effekt för lärandet när det gäller elever med närvaro- eller beteendeproblem, (s. 11 ICT in Schools Survey, 2004).

- studenter som tog hela eller delar av sin kurs online klarade sig bättre i snitt än de som tog samma kurs genom en klassrumsbaserad undervisning, (s. 20 Rapport 2010:1 Framtidens lärande.. . ).

- att bärbara datorer till lärare och elever förbättrar lärandet och därmed kunskapsinlärningen, (s. 15 Maine’s One-to-One Laptop Program, 2004).

Det här är bara ett axplock ur några av de forskningsrapporter jag läst, det finns åtskilliga fler som är lika samstämmiga! Att elevernas motivation ökar, att det leder till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang torde vid det här laget vara oomkullrunkeligt!!

Detta kan även ses med blotta ögat när olika typer av IKT-uppgifter presenteras för elever (min egen erfarenhet), det kan gälla så banala saker som berättelser, olika typer av presentationer, användning av pedagogiska program m.m. som utförs på datorn. Redan då tänds elevernas stjärnögon, lusten att lära ökar och rasterna lockar inte på samma sätt, eleverna vill jobba oavbrutet tills de är klara.

Forskningsrapporterna är mycket samstämmiga på ytterligare ett område; behovet av fortbildning och kompetens inom IKT! Man menar att det är viktigt att kommunerna runt om i landet inte tror att de ska kunna utveckla eleverna mot framtidens skola enbart genom att köpa in datorer i mängd, det krävs även en ökad kompetens bland lärarna kring den pedagogiska användningen av datorerna,
(s. 26 Rapport 2010:1 Framtidens lärande...).

I den undersökning som Skolverket gjort kring IKT (s. 13 Rapport 2010:1 Framtidens lärande...) sägs bland annat att:
-hälften av alla skolor i landet har ett stort behov av investering i IT-utrustning och IT-verktyg,
-endast var fjärde grundskollärare har tillgång till egen dator i skolan,
-det går 6 elever på en dator i den kommunala grundskolan,
-endast 30 % av skolorna har egen IT-plan och
-varannan lärare behövde kompetensutveckling kring IKT som pedagogiskt verktyg.

Skrämmande siffror! tycker jag. De visar verkligen att både tid och resurser behöver tillsättas i omfattande mängd för pedagogernas kompetensutbildning inom IKT, likväl som det behövs ekonomiska medel för att både förnya och utöka datorutrustningen runt om bland skolorna.

Jag har tidigare i min kursblogg skrivit om en- till en-datorprojekt som utförs lite här och var i landet, se Sala och Färila till exempel. I Färilas fall föll projektet som startade 2000 inte i god jord dessvärre, förmodligen beroende på att kompetensen inte fanns i tillräcklig mängd bland pedagogerna och att datoranvändandet i hemmen inte var så utvecklat, det är i alla fall min egen uppfattning kring varför projektet nu lagts ner. Att några få eldsjälar drar igång projekt brukar inte sluta lyckligt, det krävs kompetens hos all personal om liknande projekt ska lyckas, menar jag. Det finns ytterligare exempel på att det inte enbart räcker med inköp av datorer för att IKT-arbetet ska bli självgående, detta kunde vi senast läsa om i DN den 15 sep-2010.

Jag instämmer i att IKT verkligen är en möjlighet till utveckling av såväl lärandet som samarbets- och kommunikationsförmåga. Att förenas kring en dator, att lära av varandra, att visa intresse för varandras arbete och upptäckter på datorn, är ett ypperligt tillfälle till samspelande och utvecklande för båda parter. Detta har jag fått erfara många gånger, i skolans värld, i hemmets sfär och även på en tågresa - vid alla dessa olika tillfällen har jag fascinerats både av datorns lockelse men även av dess enorma förmåga att få alla individer att interagera!!!

Men för att uppnå optimal utveckling bland eleverna, och för att få en hållbar utveckling över tid, så måste kommunerna inse att behovet av kompetenshöjande åtgärder och behovet av teknisk utrustning är stort. Utan stöd från kommunerna riskerar all IKT-utveckling att bli dagsländor eller så blir arbetet beroende av eldsjälar på de olika skolorna. IKT-arbetet får dessutom inte skapa digitala och sociala klyftor mellan människor beroende på tillgång av datorer hemma, skolan måste erbjuda alla elever lika möjligheter till användning av IKT!

Summa summarum:
IKT för mig är en otrolig möjlighet till Individuell Kunskapsutveckling Tillsammans!
Men det krävs Investeringar av Kommunerna, i både resurser och Tid, för att erhålla optimal utveckling hos eleverna, vår framtid!

6 kommentarer:

  1. Ja, jag vet, för långt igen.... men jag har det som min komihåg-bok. ;)

    SvaraRadera
  2. Som vanligt fylligt och initierat, absolut inte för långt. Nu vet jag var jag kan "klicka" för att få en sammanfattning vad gäller forskning. Får bli mitt kom ihåg också :-)

    SvaraRadera
  3. Vilken tydlig bild du ger om IKT och forskning.Forskningen pekar åt ett håll genom att IKT för lärandet och utvecklingen framåt. Ja annars vore det konstigt. Men i praktiken är verkligheten en annan. Vi lärare kanske får ta och höja våra röster för att visa på vad vi vill med dagens skola eller vad vi ser håller på att hända i dagens skola. Vi behöver kunskap om teknik och resurser för att utveckla vår profession när det gäller IKT. Hur skulle läkarens eller sjuksköterskans arbeta se ut om de inte hade fått utbildning i all teknik som har tillkommit i deras yrken. Varför ska vi lärare finna oss i att inte kunna utvecklas i det vi tror på och som är minst lika viktigt. Att lära individer för livet. Kan vi dessutom få redskap för att utveckla våran profession så tror jag säkert att det skulle ge fler positiva ringar på vattnet i dagens skola.

    SvaraRadera
  4. Så många bra infallsvinklar, håller med kollegorna om att det du skriver kan bli ett kom-i-håg för oss andra också. Förtjust blir jag (kuriosa) av ditt bruk, med översättning, av gamla ord, och av dina nya "utvecklingar" av förkortningen IKT.

    SvaraRadera
  5. Tack för kommentarer! Hoppas ni får användning av inlägget som minnessida, för det tänker jag ha det till. Precis som jag samlat på godbitar från era bloggar!!

    Tycker att du Lena sätter huvudet på spiken när du jämför med läkare, sjuksköterskor som, om de inte får handledning i ny teknik, skulle få sjukvården att framstå som komplett okunnig! Tappat förtroende på nolltid och svårt att framstå som seriös arbetsplats. Är det månne det som skolan råkat ut för redan, minskade anslag har lett till minskad satsning på skolan som arbetsplats, bristande utrustning och ibland lite dåligt rustade lokaler. Och om folk visste att vi tidigare fått hämta våra skolmöbler på second hand-förråd så kanske de inte blev så glada. Hoppas det är slut på de tiderna nu.

    Klart som korvspad att vi lärare behöver få guidning i ny teknik också, har inte tänkt på det så konkret förut! Oomkullrunkeligt!!! Hi, hi...

    SvaraRadera
  6. Här kommer några fler ordlekar kring IKT

    Inlevelse – Kamratskap - Tillit
    Inventering – Kompetensdagar – Tillämpning

    /Måns

    SvaraRadera