En skola för alla?

Startar dagen på LH tillsammans med några av lärarlyftarna. Många, långa intressanta diskussioner kring kurslitteraturen. Vad säger den? Vad förvånar oss? Hur presentera våra tankar? Är nätet ett verktyg för jämställdhet? Ett hjälpmedel som är bra att ta till, i rättvisans namn, en skola för alla?

Iväg till genomgång av kommunens nyinköpta talsyntesprogram som nu ska ut till alla elever i hela kommunen. Enkla, lättanvända rättstavningsprogram i svenska och engelska finns redan installerade. Här jobbar kommunen med elevernas bästa för ögonen, i rättvisans namn, en skola för alla!!

Så vidare till planeringsmöte inför skapandet av fyra nya högstadieklasser. Hur tänka? Hur placera? Vad behövs för att alla elever ska lyckas? Vilka tekniska hjälpmedel behövs? Så att alla får samma möjlighet till en optimal undervisningssituation? Även här genomsyras tankarna av, en skola för alla!!

Avslutar så dagen, på min egen skola, med föreläsning om genusperspektiv och ledarskap. Tänkvärt! Ger vi eleverna samma chans att lyckas? Eller skiljer sig vårt bemötande av eleverna pga. kön? Svarar vi eleverna lika beroende på om de är flickor resp. pojkar? Eller har vi förutfattade meningar om de två könen? Ex. kan pojkar mer om datorer än flickor? Är pojkar mer tekniskt intresserade än flickor? Kurslitteraturen ger en del svar...

Kan då inte låta bli att tänka: Har vi verkligen en skola för alla? Där alla får samma chans? Eller är det så att vi, trots alla tekniska hjälpmedel och all vår planering, ändå stupar på målsnöret???

Att vi glömmer att bemötandet är A och O? Att vi ska behandla alla lika? Ge alla samma chans?

För då räcker det inte med alla tekniska hjälpmedel eller kunskap om olika program, tillgång till datorer, läsplattor/iPads, iPhones... det är ändå i mötet med eleven som det viktiga händer!! Glöm inte det!

Så varför inte, ta gärna en funderare då och då över hur du möter dina elever! I rättvisans namn, erbjuder du en skola för alla?