Med symbolspråk omvandlas verkligheten till en minifilm på papper! Siffrorna talar sitt tydliga språk, men bara för den som förstår den omgivande verkligheten. Om man inte känner igen händelsen, vardagssituationen, blir matten obegriplig och svår att både läsa och lösa!
För en golfspelare kan en leaderboard vara hur enkel som helst att avläsa men för en som aldrig spelat, eller sett på golf, kan det vara helt omöjligt att förstå siffrorna som dyker upp under en tävling.
-4 eller +1, hur ska de siffrorna läsas? Om man aldrig förstått tallinjen?
Och vilket är bäst? Minus eller plus? Minus kopplas ofta med negativt, plus med positivt men hur är det med golfens siffror?
Ibland är siffrorna röda, ibland blå, röd färg signalerar farligt, men är det farligare att ha -4 än +1?
Så kan tankarna gå om man inte kan omgivningen, inte känner igen vardagssituationen!
Tänker vi på det, vi som undervisar i matte?
Låter vi verkligheten vara med i klassrummet?
Låter vi klassrummet vara med i verkligheten?
Tar vi vara på vardagshändelserna och gör matte av dem?
Eller finns matten bara i matteboken? Hur blir det då med våra elevers mattekunskaper?
Det är viktigt det där att göra matte av vardagshändelser, men det är svårt tycker jag! Matten är nog det ämne där jag sitter mest fast i läromedlet. Det är också det ämne där jag tycker det är svårast att hitta kopplingar till IKT. Är nog bara att inse fakta- matte är inte "mitt ämne".
SvaraRadera