Visar inlägg med etikett information. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett information. Visa alla inlägg

lördag 12 mars 2011

Sekunder...

Jag befann mig ganska långt hemifrån nyss, närmare bestämt i Thailand tillsammans med familjen, ute på en lugn ö, långt från stadens ljud och hets. Långt från arbetsveckornas jäkt och press. Långt från snöplogar, bilköer, ishalka och inställda tåg. Det tog ett tag innan man vande sig vid att låta tiden och ljuset styra aktiviteterna. Ändå letade sig media in i semesterlunken och till viss del får jag väl skylla mig själv som inte kunde låta bli att titta.

På rummet fanns en TV som rapporterade från ett oroligt Libyen, senare från ett jordbävningsskakat Chile och till sist även från ett Japan som var helt oförberett på vad som komma skulle... Intressant att följa debatten om den misstänkt snedvridna nyhetsrapporteringen som media förmedlat ifrån Libyen, när till och med Hillary Clinton menar att andra länders nyhetsorgan förmedlar den mer sanna bilden, hon lovordade till exempel Al Jazeeras nyhetsprogram mer än USA:s alla nyhetsorgan.

På privata mobilen fick jag några arbets-SMS, hastigt ivägskickade utan en aning om var mottagaren var. Jag kunde inte låta bli att svara...

När jag sen kastade en hastig blick på datorn fick jag även även enstaka arbetsmail, rapporter från lokaltidningen, från mina vänner, glada tillrop, uppmuntrande kommentarer, senaste nytt inom kompiskretsen och även om det senaste mycket tragiska dödsfallet på scenen i Uppsala, när en kär aktör som avslutade sitt liv mitt i framträdandet på scenen. Allt detta levererades på några korta sekunder... ett knapptryck bort.

Ibland undrar jag om det är så att man ska undvika nyhetsrapportering i semestertider eller om det är bra att uppdatera sig lite så man är förberedd på de besked som komma skall? Att man ska undvika arbetsmailen är väl klart men å andra sidan, jag kunde rensa bort en del extraarbete genom att kort svara, hänvisa vidare.

Jag både vill, och inte vill, känna mig uppdaterad/medveten om vad som sker runt omkring, men jag undrar om det är så nyttigt när man ska vara ledig och koppla av.

Hur gör ni andra?

tisdag 21 december 2010

Nyhetsspridning i rekordfart! (God Jul)

De gamla historieböckerna som skrevs på pergament i långsamt tempo ersätts idag av snabba klick och hastig överföring. Nyheter sprids rekordsnabbt, ibland kommer nästan nyheten före själva händelsen...

Häromdagen när det small en bomb i Stockholm låg nyheten ute på Flashback forum innan krutröken lagt sig på Bryggargatan. Och de gamla händelserna skrivs nu om i en mer modern tappning.

Såhär i jultid, se historien om Jesu födelse med IKT-ögon:

söndag 31 oktober 2010

Vad säger nya läroplanen (Lgr11) om IKT?

Tack till Henrik Widaeus/Pedagogiskt rum i Södertälje som har skapat filmen där man på drygt 5 min kan läsa vad den nya samlade läroplanen Lgr11 säger om IKT.



(Om du inte får upp filmen här så är adressen: http://www.youtube.com/watch?v=UmO6fty3SL8)

söndag 3 oktober 2010

Digitala lärresurser

Jag behöver inte packa min skolväska full eller "uppfinna hjulet" en gång till när jag använder mig av den digitala lärresursen "Skolväskan" - en fullmatad lärarportfölj med mycket användbart! I en snygg förpackning, tilltalande för ögat, har det mesta jag kan behöva som lärare samlats på en webbsida. Man har försökt sig på en viss form av dubbelnavigering men inte riktigt uppnått målet. Och det var kanske inte heller tanken? Rubrikerna som står i vänster marginal finns även att hitta inne på sidan som bilder men i olikfärgade kugghjul. Att det finns både en textrubrik och ett kugghjul med samma text kan ifrågasättas, måste båda finnas med? Det blir inte enklare att hitta av den anledningen och kan snarast försvåra då antalet informationskanaler blir fler. Det som möjligen gör att jag lättare kan hitta på sidan är igenkännadet av de "loggor" som visas på nästan varje flik även om det första intrycket kan vara lite rörigt. Lilla Skolväskan på första sidan har inte ens en rubrik, bara en skolväska att klicka på. Kanske befogat då det är där förskoleeleverna, de inte läskunniga, ska leta efter "sina" program?

De olika rubriker som finns avslöjar att portföljen är bred! Allt ifrån olika ämnen till tips på presentationsprogram och lite skoj. En sida vänder sig direkt till eleverna, "För unga", och bakom den finns information om mobbning, rättigheter, hälsa och samlevnad och säkerhet på nätet.

Lärresursen är användbar kanske mest för pedagogen men går även att använda medvetet direkt i undervisningsmiljö då det breda utbudet på sidan gör att man alltid hittar något matnyttigt i varje ämne. Antalet klick på sidan är nästan aldrig mer än 2, max 3, klickningar bort, du hittar snabbt det du söker.

I boken Internetsökningens didaktik (Enochsson, A-B) läser vi att man vid skapandet av en sida ska tänka på följande: Relevant innehåll, djup (länkar), aktuell information, layout, tillgänglighet och källhänvisningar. Detta tycker jag att lärresursen uppfyller.
Enochsson säger dessutom i boken att elever föredrar sidor med mycket bilder och lite text - de sidorna kan vi enkelt hitta till då webbsidan har länkat flera sajter med bilder, roliga och användbara sidor för elever.
De "8 S:n" som Stig-Roland Rask myntat, och som även Enochsson nämner, "Söka, Samla, Sålla, Sovra, Sortera, Strukturera, Systematisera och Sammanställa", får stå för det jag tycker om webbsidan. Alla S finns representerade på webbsidan, allt samlat och strukturerat för att hjälpa mig som lärare. Jag slipper söka, sålla och sortera!

Då webbsidan dessutom uppdateras regelbundet finns ingen risk att man hamnar i "gammal skåpmat". Om jag som lärare någon gång känner osäkerhet inför något ämne så kan jag hitta lite trygghet här. Kom dock ihåg att sidan i första hand vänder sig till läraren/pedagogen, att det som pedagog är viktigt att först studera sidan och ta fram det material som eleverna ska jobba med. Och att det inte blir som det ibland kan se ut i klassrummet, läraren släpper "lös" eleverna att sätta sig vid datorerna och hålla på med vad de själva vill. Då tappar läraren chansen till en utökad kunskap för eleverna via nätet, elever behöver istället guidas runt tillsammans med läraren för att se vilka möjligheter till lärande som bjuds digitalt.

-Om eleverna inte får se hela smörgåsbordet blir det bara spaghetti och köttfärssås de väljer! Och det är inte alltid så gott, tycker jag. På den här webbsidan är smörgåsbordet dukat för oss lärare! Vi kan snabbt välja de rätter som behövs. Och rätterna är goda! Mums!

måndag 27 september 2010

Apropå webbtidningar, här en annan variant...

Apropå webbtidningar, här är en annan variant av nyhetsförmedling, genom musiken. Jag tror att nyhetsinformationen på detta originella sätt kom många till del, även om det inte var i tidnings- eller webbform. Tyvärr är jag inte så insatt på djupet i dessa fakta men jag hoppas att de bygger på sanningen??

Njut av gamla artister som trots bristande teknik lyckades åstadkomma underverk och samtidigt sprida senaste nytt från tidningsvärlden!

fredag 24 september 2010

Webbtidningar

Webbtidningar blir allt vanligare. I takt med att tidningsbranschen tappar sina trogna köpare och prenumeranter så stiger antalet webbtidningar desto mer.

En webbtidning kan du hitta i två olika typer, dels den som du kan "bläddra i" sida för sida och dels den som ser ut mer som en hemsida, ex. UNT:s webbtidning som för mig är mer av en nyhetssida än en webbtidning! Vill man ha hela UNT i webbform, s.k. e-tidning, måste man betala 20 kr per dag.

Jag valde först att titta på en webbtidning, Ljusdals Tidning, där du bläddrar dig fram själv, från sida till sida. Den kommer ut med ett nummer i månaden och utges av ett företag som heter Annonskraft. Tidningen är reklamfinansierad fullt ut, ges ut gratis i pappersform till alla hushåll i norra Hälsingland och en del av Härjedalen (ca 43 000 ex) men finns alltså även som webbtidning. Av tidningens innehåll står drygt 50 % för reklam och annonser. Layouten är tilltalande (om man bortser från alla annonser) och inbjuder till besök i trakterna. Reportagen är lokalt förankrade och smått nyhetsmässiga, tar upp det som händer och sker i bygden. Nämnas kan t.ex. Erik Hamréns framgångar i fotbollsvärlden, ljusdalingen som lyckats göra karriär! Ett helt nummer har ägnats åt honom, av förståeliga skäl. Jag är dock inte så van att hantera sidorna, märker jag. När jag ska gå in och titta närmare på artiklar som lockar tappar jag ibland bort mig på sidan. Slutbetyget är ändå rätt bra, jag finner nöje i att få hela tidningen serverad, känner mig inte snuvad på något som jag kanske missar om tidningen är i mer hemsidesformat. Kontrollfreaken i mig???

Ville även jämföra med mer magasinliknande webbtidningar. Tittade på issuu.com (där du kan skapa en egen publikation online) för att se vilka tidningar/magasin de kunde erbjuda. Högsta betyg den här månaden har ett magasin, ASIA Food & Travel, för alla som älskar mat och kultur i Asien. Magasinet hade hittills 738 besök... Reklamen stod för ca 22 % av sidorna förutom någon liten annons på en liten del av någon sida. Enormt fina tilltalande bilder i färg, inbjudande, lockande och snygga. Intressanta och inspirerande reportage kring turistställen, asiatiska matrecept och konst/kultur, allt menat att locka turister till länder i Asien. Magasinet är upplagt av två svenskar (?) som är Asienfrälsta! Då det här är första numret är blivande utgivningsfrekvens okänd! Jag kan villigt erkänna att jag blev sugen på en Asienresa!

I skolan har man i alla tider skapat skoltidningar. Det har dock oftast varit tillfälliga projekt som levt en kort period och endast varit känt innanför klassens ramar eller i bästa fall ute bland den enskilda skolans alla elever och föräldrar. Syftet har ofta varit att man vill tjäna lite pengar inför en skolresa genom att sälja lösnummer eller så har det enbart handlat om att lära känna medieformen "tidning".

Nu finns flera olika möjligheter till att utveckla tidningsarbetet i skolan än mer. På nätet kan du skapa tidningar i olika form, ingen tryckkostnad tillkommer, ej heller onödigt pappersslöseri. Många pedagoger har upptäckt möjligheterna med att använda tidningens form i undervisningen och vågar lämna de ibland inaktuella läroböckerna för att istället tillsammans med eleverna skapa mer aktuellt nyhetsmaterial.

Skolans webbtidningar vänder sig både till elever såväl som föräldrar, blir en kontaktlänk mellan hem och skola. Föräldrarna kan följa skolarbetet lättare och eleverna får syn på sin egen kunskap tydligare när den blir mer "offentlig". Eleverna tränas dessutom inte bara i att skriva texter eller att ta bilder som passar till innehållet, de tränas även i att gemensamt planera, strukturera och organisera arbetet med att skapa en tidning.

När flera skribenter tillsammans ska enas om innehållet i en tidning så tvingas man att vara lyhörd för andras förslag, att hålla tidsramar och själv även dela med sig av idéer och tankar. Alltså blir inte bara innehållet i en skoltidning viktigt, utan även processen som leder fram till den färdiga produkten.

Många skolor har nu skoltidningar på webben. Ofta finns en färdig layout där artiklarna regelbundet uppdateras av olika redaktioner. Webbredaktören är slutligen ansvarig för att innehållet är ok och ser till att de uppgjorda ramarna hålls. Det är fascinerande att läsa dessa olika skolwebbtidningar och jag blir imponerad av allt arbete som ligger bakom.

För mig som är lite fyrkantig så kan jag dock ibland störa mig lite på att sidorna har en tendens att vara lite röriga. Mycket information på en liten yta, kanske skulle sidorna/webbtidningarna tjäna på att vara mer luftiga? Mer rena i formerna?

Ta till exempel en av skolorna som använder sig av ett färdigt publiceringsverktyg: Skoltidningen från Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Tidningen är mycket ambitiös, uppdateras nästan dagligen och har mycket läsvärt. Det tar dock en stund att gå igenom sidan och det kan vara lite svårt att hitta bland alla rubriker i vänstermarginalen. Visserligen finns en sökfunktion inlagd men för att hitta allt intressant så måste man nästan veta vad man söker, vilket sökord man ska skriva.

Ibland kan det också vara så att man inte riktigt har tänkt på vilken läsare som finns bakom skärmen, exempelvis hur god syn läsaren har. Webbtidningar där sidorna är svarta är mycket svårlästa i längden, mina ögon orkar inte läsa särskilt länge. Eller dessa två webbsidor som är utgivna av proffs - som borde veta bättre. För jag upplever att dessa sidor är svårlästa, se här och här. Bleka färger, lite trista, upplever jag, och ger upp innan jag ens försökt läsa dem. Nu ingår de dessvärre i kurslitteraturen så jag tvingar mig igenom dem ändå. Innehållet givetvis bra, men för mig, ack så svårlästa!

Jag har till sist accepterat att en webbtidning kan vara mer av formen hemsida, där jag hittar det mest aktuella på första sidan och sen kan klicka mig vidare. Om jag jämför formerna för de olika webbtidningarna så kanske hemsidevarianten ändå är den mer lättlästa och översiktsbara. Bläddervarianterna är härliga i sig men passar kanske bättre som specialtidningar eller tematidningar då man vill läsa om ett specifikt ämnesområde. Och så länge vi dessutom kan locka eleverna till stordåd genom att säga ordet "skoltidning" så gör jag som Erik Hamrén ovan:
Tummen upp för webbtidningar! :)

lördag 18 september 2010

Hårdvara hetvara!

I takt med att skolorna försöker värva elever så använder man ibland lockvaror, ex. en egen dator till varje elev. Ett bra initiativ! För vem vill inte ha en egen dator? Datorprojekt startar på allt fler ställen, senast i raden är kanske Sala kommun som satsar stort på detta. Våra IKT-studenter ska både delta i och följa Salas "En till en-projekt" under en termin.

Den lilla hälsingeorten Färila i Ljusdals kommun var bland de första att prova på en dator till varje elev i ett projekt som hette "Färila skola 2000". Detta möjliggjordes tack vare bidrag från bland andra Kunskaps- och kompetensstiftelsen (KK-stiftelsen). Det ordnades studieresor från hela landet till skolan, konferenser och studiedagar förlades till Färila som förvånades över det stora intresset från medier och skolor. Färila skola blev över en natt känd som en mycket framåttänkande och innovativ skola.

På våra skolor här i stan köps det nu in massor av bärbara datorer varje läsår. Förväntansfulla elever ser med glädje fram mot sina datorer. Det skolorna dock glömmer är att samtidigt utbilda pedagogerna i IKT. Det är inte alla pedagoger som förstår vilka enorma möjligheter en dator kan erbjuda. En del pedagoger känner sig till och med hotade av datorns "intrång". Det upprättas t.ex. kontrakt på skolorna där eleverna förbinder sig att använda datortiden korrekt. Man får inte titta på YouTube, då beslagtas datorn! Eller så beordras eleverna att använda uppslagsböcker istället för nätet när de söker efter fakta, Wikipedia anses inte trovärdigt. Skrämmande och aningen insiktslöst kan jag tycka! Då vet skolan inte vad som finns på YouTube! Eller har kunskap om Wikipedia.

Datorer lockar elever till skolor men är även lockande för andra! På en av gymnasieskolorna hände häromdagen följande. En elev med sin dator i datorväskan fick för sig att han skulle ta hem datorn när skolan var slut. Han tog väskan och skulle lägga ner lite material bredvid datorn men när han öppnade väskan så låg inte datorn där! Istället var väskan fylld med stenar! Någon gång under skoldagen hade personer stulit datorn, lagt i stenar för att tilltaget inte skulle märkas direkt. Vid hemkomsten blev eleven uppringd ett flertal gånger och han fick otaliga hotfulla SMS där han uppmanades att lämna ifrån sig de koder han fått vid kontraktskrivandet. Om han inte gjorde det skulle han bli nedslagen och märkt för livet. Till sist gav han upp och lämnade ifrån sig uppgifterna. Någon går nu omkring med en ny bärbar dator som tillgripits på ett fult sätt!

Den hårda varan har alltså blivit hetvara! Både för skolor såväl som elever och pedagoger men även för de som ingen hårdvara har!

tisdag 31 augusti 2010

Livet under en dag på jorden

Den 24:e juli 2010 gjordes ett historiskt globalt experiment, det kallades "Lifeinaday". Människor över hela världen filmade sin vardag och sände in filmerna till YouTube. Det resulterade i över 80 000 dokumentärfilmer. De bästa bidragen redigeras nu och sätts samman till en dokumentärfilm som blir klar i januari-2011. I väntan på den färdiga dokumentären kan man redan nu titta på en del bidrag, en och annan pärla hittar man allt. Är du nyfiken så klicka här på "Utforska videogalleriet".

Jag hade själv tänkt skicka in en film men hann inte riktigt med. Jag var nog lite överambitiös, planerade för mycket och det ska man inte göra när man fångar vardagen. För då är det här och nu som gäller, redigering får man göra efteråt. Och oftast blir faktiskt det spontana allra bäst, både när det gäller foton och film.

Ett tips, ha alltid mobilen i fickan, gärna fulladdad, filma/fota dagen, stunden, fånga tillfället i flykten. Det kommer aldrig igen!
(Lärde mig det när kompisen tappade golfvagnen ner i diket i somras, min mobil kom upp alldeles för sent...)

söndag 22 augusti 2010

Bloggande superstädare

Uppsala har den här sommaren tagit ett ovanligt grepp beträffande städning. Kommunen har varje månad anställt fyra Superstädare som ska plocka skräp i fyra timmar om dagen och sen blogga om upplevelsen. Allt för att vi Uppsalabor ska bli bättre på att ta reda på vårt eget skräp, lägga det i papperskorgar, soptunnor och sopcontainrar. Lönen för bloggandet och städandet är hela 30 000 kr för en månad. Lite kontroversiellt kanske, för vi är många som skulle vara otroligt glada att få en sådan lön! Men syftet är behjärtansvärt, stan är ganska skräpig och det kostar massor att städa efter oss alla. För att inte tala om miljön...
(Skriver detta tillägg den 2 sept, tyvärr råkade Superstädarna ut för tråkigheter via Facebook enligt dagens UNT, läs här.)

Bloggande har alltså blivit ett sätt att försöka påverka, i betydligt högre grad än vad de flesta tror. Inför valet i september är det många av våra politiker som bloggar men även privatpersoner försöker tala för sin vara genom sina bloggar. Mest aktuella ämnen just nu är: politik, socialdemokraterna, alliansen, Wikileaks och val, enligt Bloggar.se. Genom att studera vad som skrivs i bloggar kan man samtidigt ta temperaturen på vilka händelser i samhället som berör och/eller upprör.

En del bloggar har ämnen som styr medan andra är mer i form av "dagboksanteckningar" tänkta att läsas av en mindre "idolkrets". Det är inte alla bloggar som lockar måste jag tillstå, men valet är vårt eget, vi läser vad vi själva vill. I ett tidigare inlägg skrev jag lite ifrågasättande om en viss del av bloggande.

Bloggandet är ett enkelt sätt att komma in i folks hem, lättillgängligt, snabbt och inga onödiga tryckkostnader, ej heller onödig pappersförbrukning och inga postutbärare behövs... så visst är bloggandet här för att stanna! Det enda problemet är bara hur man når "nya" läsare, inte bara de redan frälsta? Det tål att fundera på! En del tips på hur en blogg kan bli framgångsrik finns redan men det kanske inte räcker ändå?

Till sist, filmen visar hur Uppsala såg ut på den stora vårfesten, sista april. Superstädarna i september får ta hand om den stora höstfesten, resterna från Kulturnatten. Jag hoppas vi blivit bättre på att ta reda på vårt skräp då så de kan ägna sig åt bloggandet mer! Lycka till Superstädare!

söndag 8 augusti 2010

Krigsarena nr 5: Internet

Det kan bli krig på land och hav, i luften och rymden och nu även på Internet. I USA klassas webben som en egen krigsarena, enligt SvD den 7 augusti 2010. Helt nytt för mig som inte tänker på krig i den formen, inte än men...

Under kriget som bröt ut i Georgien, idag för exakt 2 år sedan, användes cyberkrigsföring. Ryssland slog ut nätet i landet, militären kunde inte kommunicera om förflyttningar m.m.

I USA har man två gånger tidigare övat på att klara av olika typer av attacker på nätet, nu är det dags för den tredje övningen, Cyberstorm 3, där även Sverige ska delta. Den här gången står myndigheter och företag i centrum för attacken.

När jag tänker efter så förstår jag hur sårbart det är, allt vi gör idag har någon form av koppling till nätet. Det land som vill överta ledningen över ett annat land behöver inte komma med kanoner eller bomber längre! Förr, för länge sen, sa man lite naivt att hotet kom från öst. Idag får vi säga att hotet kommer från ovan, via satelliten, eller från marken, via den optiska kabeln.

För mig som har fullt sjå att få ordning på alla kablar, både vid datorn och i mitt huvud, så tänker jag att det är en himla tur att det finns andra som förstår och kan. Hoppas de vill skydda mig också?

Google Waves ebbar ut!

Tiden på Internet är kort och intensiv, om man inte lyckas omgående så är det kört!

Vi IKT-kursare hann bara nosa på Google Waves innan den läggs ner, ebbar ut. Allt tydligen beroende på alltför få användare! Tanken var att den skulle bli den nya efterföljaren till Facebook.

Nu får vi surfa på andra vågor!

måndag 2 augusti 2010

Skolan år 1932

Utvecklingen i skolan och samhället har gått med rasande fart. Det är inte konstigt att en del människor inte "hunnit med" i svängarna. Jag tänker på min gamla mamma som inte orkar ta in allt nymodigt längre, som inte har dator, som inte har mobil och som inte ens vill använda eltandborsten för det kan vara farligt.

I hennes betygsbok från 1932 står följande under rubriken Skolregler:
1. "Barnen skola punktligt infinna sig i skolan på den bestämda tiden. De skola vara rena, snyggt, anständigt och ordentligt klädda samt försedda med de böcker och övriga saker, som de böra medföra för begagnande vid arbetet i skolan.
2. Det barn, som kommer till skolan för sent, bör angiva orsaken därtill och bedja om ursäkt för sin sena ankomst.
3. Under undervisningen böra barnen sitta stilla samt iakttaga en anständig och hälsosam hållning. Händerna böra de hålla på skolbordets skiva och fötterna på golvet eller fotbrädet.
4. Barnen få ej under arbetet företaga något, som stör undervisningen, såsom äta, leka, stampa eller skrapa med fötterna, prata, skratta, stå upp från sin plats o.d. Vill barnet under arbetet säga något eller bedja honom om något, bör det först tillkännagiva det genom att giva ett tecken med handen.
5. När läraren träder in i rummet, skola barnen hälsa på honom genom att stiga upp från sina platser. På samma sätt skola de ock hälsa, när ordföranden eller någon annan ledamot i skolrådet eller över huvud taget när någon främmande äldre person träder in i skolsalen.
6. Barnen skola uppmärksamt följa med vid undervisningen. Sysselsätta de sig med tysta övningar, skola de däråt ägna all flit.
7. Barnen skola tala högt, ljudrent och med riktig betoning.
8. Omsorgsfullt skola barnen lära sina läxor och utföra övriga hemuppgifter.
9. Att smutsa ner rummen i skolan och orena eller skada skolmöblerna och undervisningsmaterielen är strängt förbjudet.
10. Endast då barnet hindras av sjukdom eller efter av läraren erhållen tillåtelse må barnet vara frånvarande.
11. Under vägen till och från skolan böra barnen uppföra sig stilla och anständigt.
12. Sins emellan skola barnen vara vänliga och fridsamma. Att göra illa åt en kamrats kläder, böcker och andra tillhörigheter är strängt förbjudet. Gräl, slagsmål och okvädingsord få ej förekomma.
13. Att plåga djur, att plundra fågelbon, att skada träd och andra växter är alldeles förbjudet.
14. Barn må ej röka tobak."

Det här var min mammas verklighet under hennes skoltid. Jag kan förstå att det fanns många elever som inte riktigt "platsade". De elever som hade fötter som det spritter i, myror i rumpan eller de som inte förstod vad läraren pratade om - vad tänkte de i mötet med skolan? Eller de som hade nära till skratt, hur klarade de av att hålla sig för skratt? För roligt fick det inte vara i skolan, eller?

Att röka var förbjudet men öl, sprit och andra droger nämndes inte, de existerade knappt för eleverna. Alkohol var inte lätt att få tag i, det var Motboken som styrde! Om man inte brände sprit eller gjorde vin hemma förstås?

Skolan 1932 hade långt kvar till datorer, nät och mobiltelefoner. Och min mammas verklighet handlade om annat än att SMS:a, chatta och spela dataspel. Hon hade fullt upp med att hjälpa till i hemmet, bära in ved och vatten, lyssna på radion emellanåt och kanske hinna med att träffa sina kompisar ibland. Inte undra på då att hon tycker det är svårt att hänga med och förstå dagens möjligheter med IKT, information- och kommunikationsteknik!

Undrar hur det ser ut i skolan om 30 år? Och hur skolreglerna ser ut då?

fredag 30 juli 2010

"Du har nummer 95 i kön!"

Så löd rösten som talade till mig i telefonen idag! Jag ringde till det stora företaget för en fråga kring mitt mobila bredbandsabonnemang, en fråga/ändring som INTE gick att göra via nätet! Bara det kändes konstigt, att inte kunna använda datorn, jag var tvungen att ringa till Kundtjänst och vänta... och vänta... och vänta!

-Vi svarar så snart vi kan!
-Jo tack, jag märker att ni inte svarar på en gång!
-Du har nummer 95 i kön!
-Va, är det "bara" 94 stycken före mig?
-Du har nummer 83 i kön!
-Jaha, kanske ska ta en kopp kaffe, bara jag inte kommer åt knappen så samtalet bryts!
-Du har nummer 67 i kön!
-Jodå, kaffet var gott! Vad ska jag göra nu? Kolla mailen? Eller städa lite på skrivbordet?
-Du har nummer 58 i kön!...

Och så höll det på, jag väntade över en timme i telefonen! För att få beskedet att jag måste gå till butiken på stan för att fixa abonnemanget, omregistrera det kampanjerbjudande som de glömde att notera vid tecknandet av mitt abonnemang för tre månader sen. Precis när jag lagt på luren så var batteriet i telefonen slut, tur att det inte hände vid nummer 2, för då hade jag nog skrikit så högt att det inte hade behövts en telefon!

I butiken var det kö, långt ut på gatan nästan, för
idag var dagen då man släppte nya iPhone 4!!! Och där skulle jag bara fixa med mitt abonnemang! Tog en kölapp och konstaterade att här gällde det att ha tålamod, för det var många, många nummer före mig! Kanske inte 94 stycken men väntetiden kändes definitivt som 94!

Tur att jag var ledig och att det var svalt och skönt därinne för annars hade jag nog gått i taket! Hade dessutom tur att träffa på en vänlig och serviceminded herre som hjälpte mig till sist. Men jag konstaterade att det där med att ha nummer 95 i telefonkön, det är något jag vill slippa uppleva igen!

Hur enkelt hade det inte varit om detta ärende hade ordnats via nätet...

fredag 23 juli 2010

Matematik, en spegel av verkligheten...

Med symbolspråk omvandlas verkligheten till en minifilm på papper! Siffrorna talar sitt tydliga språk, men bara för den som förstår den omgivande verkligheten. Om man inte känner igen händelsen, vardagssituationen, blir matten obegriplig och svår att både läsa och lösa!

För en golfspelare kan en leaderboard vara hur enkel som helst att avläsa men för en som aldrig spelat, eller sett på golf, kan det vara helt omöjligt att förstå siffrorna som dyker upp under en tävling.

-4 eller +1, hur ska de siffrorna läsas? Om man aldrig förstått tallinjen?
Och vilket är bäst? Minus eller plus? Minus kopplas ofta med negativt, plus med positivt men hur är det med golfens siffror?
Ibland är siffrorna röda, ibland blå, röd färg signalerar farligt, men är det farligare att ha -4 än +1?
Så kan tankarna gå om man inte kan omgivningen, inte känner igen vardagssituationen!

Tänker vi på det, vi som undervisar i matte?
Låter vi verkligheten vara med i klassrummet?
Låter vi klassrummet vara med i verkligheten?
Tar vi vara på vardagshändelserna och gör matte av dem?
Eller finns matten bara i matteboken? Hur blir det då med våra elevers mattekunskaper?

söndag 18 juli 2010

Framtiden för våra elever?

Jag har sommarlov och ändå surrar tankarna i mitt huvud kring det kommande läsåret i skolan! Hur ordna kring eleverna på bästa sätt? Hur skapa en kreativ och intressant miljö för eleverna? Hur ta vara på deras kunskaper på bästa sätt? Osv...

Jag tänker även på vad det är för framtid vi går till mötes. Hur ska vi tillsammans bygga för den, för kommande tider? Hur ska eleverna kunna lyckas som vuxna? Känna sig värdefulla? Känna sig behövda, efterfrågade? Vad behöver de med sig i bagaget inför deras kommande vuxenvärld?

Så hittar jag den här filmsnutten på Youtube och blir ännu mer betänksam, om alla siffror nu stämmer? Eller är siffrorna kanske redan inaktuella?

Jag skrev ett inlägg tidigare, den 6 mars, om "Tekniken... hur länge tillräckligt kompetent?" och börjar nu undra hur jag ska klara av att ge eleverna det de behöver för framtiden? Hur länge orkar jag vara tillräckligt kompetent? Och är jag tillräckligt kompetent? Eller?

Stora funderingar! Men jag vill inte ge upp än...
Jag är fortfarande nyfiken och vill gärna försöka ge eleverna tilltro till framtiden - den, vår gemensamma!!

Inför framtiden, visste du det här? Did You Know??

måndag 12 juli 2010

Behov av snabb väderprognos?

Jag upphör aldrig att förvånas över vilka möjligheter det finns i dagens IT-samhälle! Här får du ett nytt tips som säkert hinner bli gammalt innan du ens läst det...

Vill du snabbt veta vilket väder det blir där du är just nu? Ta ett kort på himlen med din mobilkamera, skicka ett MMS och du får svar innan du ens hunnit hälla upp kaffet!

söndag 11 juli 2010

Rätt mobilnät?

I semestertider gäller det att ha rätt mobiloperatör beroende på vilka ställen du tänker besöka.

Det fick vi i familjen uppleva under en semestertripp upp till fjällvärlden. Vi hade alla med våra mobiler men det var endast två mobiler som fungerade hyfsat! Visst var vi medvetna om att sånt kan hända men så snopna vi ändå blev...

Man märker hur snabbt man blivit beroende av sin mobil. Hur gjorde jag förr när jag var i fjällen? Innan mobilen låg i min ficka? Ja, inte vet jag men jag har ingen känsla av att jag saknade en telefon då, det fick gå ändå på något sätt.

Eller när jag tågluffade en månad ute i Europa? Jag kanske ringde hem en gång i veckan, och jag kan inte komma på att mamma var särskilt orolig. Eller så sa hon inget om det kanske?

Visst är det bra med mobiler! Men ska du iväg till någon avlägsen plats, kolla täckningen först!

fredag 9 juli 2010

Tankehopp: Från typ till appar!

Jag kan inte låta bli att slå upp ordet typ i min gamla uppslagsbok från 1994, liksom jag nyss skrev om ordet nät.

Och jag känner nu att jag bara måste få delge er förklaringarna från -94 till ordet typ:
1. "en sammanfattning av gemensamma kännetecken hos ett antal föremål eller individer"
2. "gjutet metallstycke med ett skrifttecken, används vid tryckning"
3. "av det slaget eller något liknande; statusprylar typ portföljdatorer och yuppienallar".

Ja, visst, nummer ett känns igen!
-Hon är en idrotts-typ!
-Eller han är en bok-typ!

Likaså nummer två är välbekant, i alla fall för mig som har typkast hemma och faktiskt också har några typer kvar från ett tidningstryckeri, skrifttecken alltså.

Men nummer tre känns väldigt avlägset, särskilt när man läser orden yuppienalle och portföljdator!

Var portföljdatorn gigantisk då, 1994? Och Yuppienallen har ersatts av var mans fickdator/iPhone med allehanda funktioner/appar (applikationer) att ladda ner.

Appar - vad sägs till exempel om att knäppa bubbelplast på din iPhone? Spela pingis? Kanske ladda hem 70 Yogaövningar? Eller om du inte vet vad låten på festen heter, håll mobilen framför högtalaren så talar mobilen om vilken låt det är!!!! Då kan du bräcka dina partykompisar!

Tänk bara att det under ett år har laddats ner 1,5 miljarder appar till mobilerna! Ja, du läste rätt! 1,5 miljarder = 1 500 000 000 appar!!!

Så ordet typ kanske behöver en ny förklaring?
Någon typ, som typ har en mobil typ, med appar typ!

Det verkar av nedladdningen att döma finnas många aspiranter... många typer och många apptyper, typ... :)

(Och jag som nyss sa att jag var allergisk mot ordet typ - jag är det fortfarande, trots mitt inlägg!)

torsdag 8 juli 2010

Typsnitt!

I mitt städande av arbetsrummet efter ett långt läsår hittade jag nyss en artikel jag sparat från Upsala Nya Tidning, skriven 10 april-2010. Kanske redan gammal men ändå tänkvärd!

University of Wisconsin-Greenbay har gjort en studie om valet av typsnitt i e-posten:
"Genom att byta typsnitt i e-postprogrammen, från Arial till Century Gothic, spås toner- och bläckförbrukningen minska med 30 procent", läser jag i artikeln.

Jag fortsätter och konstaterar att Ecofont kommer på andra plats och Times New Roman först på tredje plats. Times New Roman som anses var den mest lättlästa av dem alla? Och kanske är den som används mest?

Nåväl, så länge som man enbart läser på nätet är det väl läsbarheten som är viktigast men den dag man ska skriva ut något så kanske man ska ta ställning för vilket typsnitt som är bäst? För vår värld är begränsad, ganska liten faktiskt! Och vår miljö är så sårbar, den ska dessutom hålla i massor av år till! Förhoppningsvis?!

Så "typ", tänk till!

För övrigt är jag smått allergisk mot ordet "typ"!

onsdag 7 juli 2010

Apropå nätet!

Hittar en "urgammal" uppslagsbok från 1994, halvt sönderbläddrad och med gulnade blad! Urgammal och urgammal, bara 16 år egentligen! Det är ingen ålder för en människa men absolut för en uppslagsbok!

Där står att nät är "föremål av trådar som förenats till maskor, ex. fisknät, tennisnät, järnvägsnät". Det nämns även att man kan näta, vilket är detsamma som att göra mål i fotboll. I tennis kan man göra en nätrullare, en boll som tar i överkanten på nätet och ramlar rakt ner, helst på motståndarens sida förstås. Orden näthinna, nätmelon och nätmage nämns också! Alla har dock likheter med ett finmaskigt nät av olika slag.

Men dagens människor, du och jag, använder begreppet nät helt annorlunda. Vi tänker nästan uteslutande på Internet och datorer istället.
-Jag ska kolla på nätet!
-Vi hörs på nätet!
-Fungerar inte nätet?
-Prova att stäng av nätet! Då kanske det funkar!

Det måste då vara svårt för nyblivna svenskar att förstå varför fisknät heter nät, varför man kan göra en nätrullare i tennis och varför man nätar i fotboll. För kopplingen till det trådlösa datanätet finns inte!

Visst kollar man på nätet i tennis men kanske ännu mer på bollen! Annars får man nog en boll i huvudet! Det är svårt att höra ovanpå fisknätet och ännu svårare att stänga av ett nät, det ska möjligen vara järnvägsnätet i vintras då kanske? När det snöade i massor? Då stängdes järnvägsnätet av!

Och mig veterligt så sker nätverkandet mer och mer trådlöst! Alltså inga "trådar som förenats till maskor" längre!

Är det dags att hitta på ett nytt ord för nätet? Ja, vad säger ni?