Nystädat inför 2011?

I mellandagarna ägnas en del tid åt eftertanke, dels summeringar av året som gått, dels kastas en del nyfikna blickar framåt i kalendern inför det nya år som kommer. På något sätt ska det gamla året sorteras, märkas, etiketteras och stuvas ner i minnesarkivet för att man ska kunna möta det nya året i nystädat skick. Och det är inte alltid man kommer ihåg vad som hänt, åren tenderar att gå ihop men så är det inte nu för...

... när jag tittar igenom och städar upp i min dator kan jag snabbt se vad som hänt under året, vilka tankar jag haft, vilka händelser som jag varit med om, vilka frågor som väckts...

Allt finns bara ett knapptryck bort; i mina bloggar, i Photostorys eller några filmer på Youtube... vem trodde det i januari 2010?
(På bloggar i stort skrivs det i nuläget om allt ifrån politik, via vinter och snö till shopping och sd.)

Inför nyårsaftonen, som egentligen är en dag precis som alla andra, har jag nu summerat, sorterat och etiketterat året med hjälp av datorn. Allt för att börja på ny kula på lördag!

2010 blev för mig ett IKT-år: Intensivt Kunskapsutvecklande i Tiden!!!
Tack för ett härligt år med en härlig lärarlyftskurs i IKT!

Gott slut... och Gott Nytt År till er alla! ;)

Bruksanvisningen svår?

Jovisst, så kan det vara, bruksanvisningar är ofta skrivna av de som redan kan och då blir det ibland svårt att förstå. Skrivaren glömmer att nämna det mest väsentliga.
Sen finns det andra tillfällen förstås, och då behövs inga ord, se det här på film istället... ;)

Facebook nya anslagstavlan?

-Har du inlett ett nytt förhållande?
-Har du träffat en ny person som du vill leva ihop med?
-Och den personen tycker lika som du?
-Då måste ni båda först meddela detta på Facebook, att ni har ingått ett förhållande, annars är det inte "på riktigt"!

Så lyder tongångarna i den umgängeskrets jag mött under julledigheten. Ingenting blir taget på allvar förrän båda tillsammans uppdaterat sina konton på fb och markerat att de har inlett ett förhållande, då först inser omgivningen att nu är det seriöst menat.

I gamla tider räckte det med att säga att man var ihop för att basunera ut sitt nya förhållande men nu är det tydligen andra krafter som styr deklarerandet. Frågan är om det så småningom kommer att bli så att man både efter förlovning och bröllop också måste markera det på fb för att det ska bli riktigt socialt accepterat?

Jag har tidigare skrivit om några regler på fb som inte finns nedskrivna någonstans men då visste jag inte om att det även fanns vissa normer för att sprida sin förhållandeinformation på fb. Visserligen skiftar kanske reglerna mellan olika grupper, personer och områden. Det är dock viktigt att man sköter sitt fb-konto på ett socialt acceptabelt sätt annars blir det problem.

Jag fascineras över hur ett socialt medium kan få så´n genomslagskraft över hela världen och undrar vad det beror på?
-Är det ett rop efter kontakt som gör att fb blivit så stort?
-Är det ett behov av att få känna närhet i en omgivning som blivit förändrad jämfört med tidigare?
-Vill man synas mer utåt idag? Få mer publicitet?
-Eller är det IT-utvecklingen som öppnat nya möjligheter till social kontakt?

Enligt forskning kan man ha ungefär 200 aktiva kontakter i huvudet, sen måste man avsluta, ta bort, några kontakter för att få in nya. Om man tittar i personers konton på fb så har många mer än 500 kontakter i sin vänkrets!
-Klarar man att hålla över 500 kontakter levande?
-Behöver forskningen kanske göra nya studier på våra hjärnornas utrymme?
-Har vi blivit smartare?
-Har dagens hjärnor större utrymme för social gemenskap online?

Den som lever får se! Jag kanske ska publicera inlägget på fb? ;)

Från tråd och lakan... (God Jul)

Det var julen 1959, pappa kom hem från jobbet med en låda och sin arbetsportfölj. I lådan fanns en hiskeligt stor och konstig apparat. I portföljen låg en liten, liten ask med tråd bland alla papper. Pappa packade upp apparaten och letade efter något att ställa den på. Jag passade givetvis på att pilla lite på asken. Paket lockar ju alltid barn till sig...
-Du får inte röra asken, sa pappa samtidigt som jag öppnade asken och tog ut en rulle med en slags metalltråd.
-Men det är ju sytråd, sa jag och tittade bedjande på honom.
-Nej, lägg tillbaka rullen i asken, det är en film, ingen sytråd, sa pappa.
-Det är en tecknad film som heter Jultomtens verkstad!

Att nämna film, och tecknad sådan, på den tiden var som att ta fram ett magiskt trollspö. Alla barn tystnade omedelbart, stannade upp i det man gjorde och blinkade himmelskt med ögonen för film fanns inte i vardagen. Och att man skulle kunna se en film i det egna vardagsrummet var helt overkligt! Man visste ju inte ens vad TV var...

Pappa trixade med apparaten och trådrullen, mamma hängde upp ett lakan framför vår bokhylla och vi barn satt stilla i stum förväntan. Efter en stund var det så dags, lampan i taket släcktes och pappa tryckte på en knapp. Tråden rullades in i apparaten, det rasslade till och på lakanet kunde man skåda Jultomtens verkstad! Jordens underverk!!!

Idag samlas man kring tecknad film, Kalle Ankas jul, på julafton mest för att det är tradition. Man tittar lite avmätt på spektaklet och konstaterar att filmerna inte har särskilt mycket att locka med längre. Och det som visas kommer inte via tråd, ej heller via filmremsor utan nu är det digital visning som gäller.

I mig härskar fortfarande lite lyckorus när Jultomtens verkstad startar strax efter kl 15 på julafton, jag glömmer aldrig den första gången. Jag kan dock fortfarande inte förstå hur en tunn sytråd kunde bli film och att det faktiskt fungerade, trots att mina barnfingrar dragit i tråden, virat den lite och rullat upp den på rullen igen.

Till sist: från mig till er alla: En riktigt God Jul!!!
Och glöm inte att förundras över de senaste årens rasande utveckling, från tråd och lakan till digitalt format... men jultomten, han är sig lik!

Nyhetsspridning i rekordfart! (God Jul)

De gamla historieböckerna som skrevs på pergament i långsamt tempo ersätts idag av snabba klick och hastig överföring. Nyheter sprids rekordsnabbt, ibland kommer nästan nyheten före själva händelsen...

Häromdagen när det small en bomb i Stockholm låg nyheten ute på Flashback forum innan krutröken lagt sig på Bryggargatan. Och de gamla händelserna skrivs nu om i en mer modern tappning.

Såhär i jultid, se historien om Jesu födelse med IKT-ögon:

Nalles ankomst!

I december månad går alla i väntans tider. En del tänker på den stundande ankomsten av en viss herre i Betlehem, andra tänker på jultomten, någon gläds åt det faktum att ljuset vänder tillbaka och ytterligare några tänker på att det kanske blir lite extra ledigt några dagar.

Vi går också i väntans tider på vår skola, inför ankomsten av en annan viss herre, Nalle! Han och hans bröder, 3 st, anländer till oss efter nyår om allt går som det är tänkt. Han har redan en hemsida på gång med egen blogg. Vi kommer att fira hans ankomst med stor Nallegala, bubbelvatten från lärarrummet serverat i fina glas och som tilltugg små kexbitar i nalleform. Vi tar på oss våra nalleörhängen kanske? Sätter upp välkomstaffischer på skolan? Nalleballonger? Det enda vi inte tänkt på än är hur han ska anlända till skolan? I en fin släde kanske? En barrad/lövad skrinda? I vaktmästarens skottkärra, fint uppiffad? Eller varför inte i limousin?

Nalle kommer att bli min och mina kollegors nya lärarassistent, eller så blir det till och med tvärtom? Han blir läraren och vi hans assistenter. Det viktiga är dock att han får kommunicera med eleverna på ett bra sätt. Enligt rykten så är dock Nalle lite busig, han gillar skojiga upptåg och att gömma sig. För att hitta honom måste man lösa gåtor eller rebusar. Man kan även få skriva vad man tror kommer att hända när han ger sig iväg på sina utflykter. Han gillar att titta på det som finns runt skolan, han kommer att ta med sig eleverna på många utflykter. Nalle är dessutom fotogalen, han vill synas på alla bilder och gärna på filmer också. Dessutom äääälskar han brev, mailar gärna och ofta, om han inte sover förstås.

Vilken tur att han kommer att bo nära skolsköterskans rum för han kommer nog att behöva lite omplåstring emellanåt, så vild är han. Kanske det till och med blir så att det får finnas ytterligare en nallebror hos henne? Hos polisen får man ju polisnallar när man råkat illa ut, så varför inte få låna skolsköterskans assistent, plåsterNalle, när man ligger i vilrummet eller har skadat sig?

Nu återstår för oss tre speciallärare att leta tag på rätt Nalle. Han sägs vara mjuk, ha ett mjukt och snällt leende och underbara ögon som man smälter av att titta in i. Pälsen är len och man vill bara krama och gosa med honom. Han kan vara ljust beigevit eller smått ljusbrun. Har någon sett honom och hans bröder? Hör av dig till mig i så fall!

Undervisning år 2010?

Tack Jonas Hällebrand som i bloggen En IKT-pedagogs funderingar tipsar om följande föreläsning från Ted.

En föreläsning där Diana Laufenberg berättar om sina erfarenheter av undervisning i dagens skola med dagens ungdomar. Sevärd kortfilm, tankeväckande och intressant.

Och när du sett filmen....
-Hur planerar vi/du och jag, för morgondagens lektioner?

Vad hände egentligen på Blåsenhus?

Ett magiskt skimmer vilar över Blåsenhus. För några veckor sen fanns ett ljusspel som lyste upp fasaden. Det skrevs då i UNT om huset och dess "vilda futuristiska datapaneler" och att där bakom huvudbyggnaden döljs "ett hjärta i rött". Det konstiga är, trots att ljusspelet ändat, att fasaden och huset nästan är självlysande och magiskt ändå.
-Kan det vara det pulserande hjärtat som påverkar oss alla till magiska underverk?

Mina kollegor som nu kastats in i bloggvärlden ställer undrande frågor på jobbet och/eller skriver i sina bloggar:
-Men hör´ni, vad hände egentligen när vi var på Blåsenhus?
-Jag som var så negativ inför bloggande, men nu är jag värsta bloggaren!!??
-Go man go, du är numera en bloggare i fosterstadiet...
-...vi var ju trots allt tvungna att hålla ihop i denna outforskade Sherwoodskog. Helt plötsligt pratade vi om något vi alla föraktat dagen innan men nu kom att utforska. Frågan kvarstår...vad hände egentligen på Blåsenhus?

I lärarrummet pratas om bloggdesign och tips nästan varje rast, kommentarer på inlägg och uppskattande tillmälen. Däremellan kommer samtidigt lite rädda frågor, frågor som jag och Åsa måste ta hand om så fort som möjligt:
-Jag vill byta domän, adress - hur gör jag det?
-Tänk om jag får elaka kommentarer, hur gör jag då?
-Kan jag stänga min blogg för utifrån kommande kommentarer?

Min kollega och jag önskar nu att Blåsenhus fortsätter att sända sitt magiska skimmer över stan hela jullovet så att vi kan ta itu med skolan, personalen och eleverna efter nyår. Likt nedräkningen på Slottet och dess ljusspel räknar Åsa och jag nu timmarna, sekunderna innan vi får dra igång på allvar!!
Hej kära kollegor, allt ljus på Hågadal, nu kommer vi tillbaka på heltid!

Whops, var det några som försvann runt hörnet nu???? ;)

Bloggmästare!!!

Jag har hittat en helt underbar klassblogg som bara måste läggas in i min blogglista.

Tack Erica Lövgren som tipsat oss alla om Blåsmarkarnas blogg. Den drivs av 6- och 7-åringar från Blåsmarks skola i Piteå! De arbetar bl.a. med ASL- att skriva sig till läsning med hjälp av dator, ett intressant sätt att lära sig läsa!

I bloggen skriver de som de tänker, och ibland hittar de kanske inte rätt tangenter men vad gör det när de ändå vet vad som står och/eller fröken "kan tolka"?

Grattis Blåsmarkarna till en fin blogg! Och lycka till i fortsättningen!

Action - girls and boys!

Nu lutar det åt examen! Vi lärarlyftare styr mot slutredovisning med stormsteg! Gruppen har tänkt, tänkt och tänkt, vridit, skruvat lite till och reviderat våra kommande föredrag gång på gång. Redovisningen sker på Blåsenhus den 12 januari kl 13 i Betty Pettersson-salen.

Dagens kursarbete är att sätta ihop en presentationssida (inte riktigt färdig än) som vi kan skicka till alla som ska komma och lyssna på oss, som ska komma till dagen D.

Vår kreative kursledare har ingjutit både kunskaper och mod i oss - vi vill, vi vågar, vi gör och vi kan! Våra huvuden säger dock något annat mellan varven...

Han säger:
-Starta en weeblysida!
-Det ska vara en blogg där så att alla kan kommentera era föredrag.
-En kontaktflik ska också finnas!
-Har ni fått mitt mail?
-Bilderna på framsidan ska vara rektangulära, 492 x 308 pixlar!
-Skriv till Åsa BL, fråga om hon behöver hjälp!
-Ändra era bilder i Photoshop, de ska gärna gå från svart till blått.
-Hur var det, hade ni fått mitt mail?
-Skicka inloggningsuppgifter till Peter och Åsa så de kan börja jobba i sidan.
-Era personliga sidor ska döljas, bilderna på framsidan ska vara klickbara!
-Hur var det med mailet, vem har fått det?

Jag tittar upp, bredvid mig sitter alla lyftare, intensivt arbetande och rosigare än någonsin om kinderna. Kursledaren går runt och stöttar där det behövs.
-Nej, nu ger jag upp, hörs från en granne.
-Jag kan inte det här!
-Jag blir alldeles kollrig!
-Hjälp!
-Det här blev ju bra, eller hur? säger en annan.
-Vilken bild ska jag välja? säger den tredje.
-Hur får jag ner bilden på arbetsytan?
-Bilden är för stor!
-Ååååhhhhh...

Mobilen ringer, i brådskan har jag missat att sätta den på ljudlöst. Jag svarar, ett skrikande hörs i andra änden:
-Jag kom in på det program jag ville! Och här i stan!
Jag tänker, samtidigt som jag jobbar med weeblysidan, att hur ska vi fira denna för vår familj stora händelse?
-Ska ni med på lunch? frågar kursledaren.
Inget svar, alla jobbar böjda över tangentbord, svetten lackar och jippieutrop blandas med mindre glada kommentarer.

Förmiddagen förlöper utan att vi ens känner kaffesug eller hunger, till slut får vi bryta upp ändå för matsalen stängs snart. Lunchen är god, alla får ny kraft och energi, arbetet fortsätter i samma tempo. Det ljusspel som nyss visades utanför Blåsenhus syns nu i våra ansikten, alla färger kan anas i skenet från lamporna, flitens lampor. Sidan fylls alltmer och även från västra sidan av Sverige börjar arbete ramla in. Uppdaterar med jämna mellanrum och konstaterar att vi snart är i mål!

Omtagning finns det inte plats för längre! Nu är det action som gäller!
Action - girls and boys! Och vi gillar det vi ser...

-Betty, här kommer vi, i dina fotsteg!

Kick off!

På min skola har kollegorna följt mig under året som gått. Ingen av dem har undgått att se hur jag lyft under lärarlyftskursen i IKT, sett mig sväva iväg ut i cyberspace/rymden med ett stort leende på läpparna. De har sett på min kurs på Blåsenhus som något odefinierbart, lite farligt men spännande samtidigt.
-Vad gör du egentligen på Blåsenhus?
-Sitter du bara vid datorn?
-Du som är speciallärare ska väl inte hålla på med datorer?

Idag tog jag och Åsa med halva kollegiet till Blåsenhus för att de skulle få en kick off, en rejäl uppstart till det kommande IKT-arbetet på skolan. Tanken är att Åsa och jag ska fortsätta utbildningen av personal och elever under det år som kommer. Till vår hjälp idag hade vi två IKT B-studenter som stod för lektionen. Målet var att alla skulle starta en blogg! Och att alla skulle få kunskap om bildhämtning, upphovsrätt!

I samlad tropp kom kollegorna från skolan, väl förberedda, ivrigt förväntansfulla men samtidigt lite rädda och försiktiga inför uppdraget. Tony och Georgios klarade uppgiften galant, de ledde kollegorna framåt i bloggandet och alla lyckades med uppdraget! Jag imponerades av att studenterna förberett allt så bra, tydliga uppgifter på tavlan, datorer förberedda, inloggningsuppgifter klara, tidsschema m.m. Härligt att se hur de agerade, lugna och inlyssnande.

Imorgon kommer resten av vårt gäng och träffar flera studenter. Men det känns redan i luften idag att vår kick off, att våra tankar om en rejäl uppstart, kommer att lyckas! Skolan får sin kick off! Alla får se Blåsenhus, se datasalarna och nosa lite på den utbildning vi gått. Alla får se att skolledningen satsar på detta, att det är viktigt inför framtiden, inför dagen. En tydlig markering att nu börjar det nya! In med IKT i skolan!

-Och vem var rosigast på kinderna idag, efter avslutad lektion? Gissa!
-Jo, kollegorna!
För de kämpade väl, de lyssnade som aldrig förr och blev smått euforiska för det var/är så kul! En kick off som heter duga! Och känner jag dem rätt så sitter några och bloggar redan nu ikväll!

Tack Mona för att du bjöd oss alla på detta! Tack Georgios och Tony! Och tack Måns och Lars för att ni lät det bli möjligt! Sist, men inte minst - stort tack till personalen som ställde upp en sen eftermiddag. Gillar er! :-)

-En enkel biljett ut i rymden, tack!

Det var kallt, ute blåste vintervindar och snön krasade under fötterna. För knappt ett år sen lämnade jag och åtta andra IKT-sugna lärarlyftare kylan, klev in i ett varmt, alldeles nyöppnat Blåsenhus och undrade vart vi var på väg? Vi hade alla löst enkel biljett, vi gav oss iväg på en okänd resa ut mot cyberspace! Ingen tur och retur här inte! Har man en gång nosat ut i IKT-världen så kan man inte vända tillbaka, man blir för evigt fast vid de möjligheter som öppnar sig! Idag krasar vintersnön åter under fötterna, det är kallt ute och resan går nu mot sitt slutmål, kursavslutningen. Det är dags att börja summera...

Kursledningen frågar efter vilka erfarenheter jag gjort?
-Ett lärarlyft som heter duga! Alla dessa verktyg som jag kan använda, som skapar nya möjligheter att tydliggöra undervisningen och gett en nyväckt lust för arbetet! Vem trodde att man kunde få en så´n nytändning efter 35 år i jobbet?
-Insikt om vikten av att införliva den moderna informationstekniken i arbetet, att se datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Att se elevernas stjärnögon tändas och tillsammans skapa arbeten med stor lust och energi!
-En ny lärarroll där jag ibland agerar mer som handledare, ledsagare eller till och med följare i kontakten med eleverna. Vi lär tillsammans!
-Ny kunskap om datoranvändning ur flera perspektiv, såväl elev-, lärar-, skol- som samhällsperspektiv. Nätetik, källgranskning och kunskap om senaste forskningsrönen inom IKT och skolan.
-Ett privatlyft också! Vi har närmat oss varandra i familjen! Vi skapar tillsammans, guidar varandra fram i cyberrymden och skrattar stort på vår resa!! Härligt att kunna fortsätta följas åt, även om tonåren inträder. Mamma hänger med... (så gott det går).

Kursledningen vill att jag beskriver min resa...
Den började försiktigt med mitt första blogginlägg i kursbloggen i januari-2010. Nu fotar och bloggar jag aktivt, gör egna hemsidor, filmer och photostorys. Datorn har blivit min nya ledsagare som följer mig vart jag går. Den försynta specialläraren som var enormt sugen på att lära om IKT har blivit en aktiv resenär och tyckare på nätet. Jag åker med på IKT-resan, är inte längre en passiv åskådare. Den försiktigt nyfikna inställningen till datorer och cyberspace har bytts mot ett hejdundrande klicktempo att upptäcka, utforska och ge sig in i datavärlden. De få farhågor jag hade har bytts ut mot de möjligheter som finns. Den begränsning jag satte på mina egna barn för 10 år sen, att en timme om dagen vid datorn räckte, (vilket de även glatt påminner mig om), den skäms jag för idag.
Upptäckte dessutom häromdagen att det var riktigt kul att tillsammans med två andra kursare inspirera kommunens rektorer och förskolechefer kring ämnet förskola, skola och IKT. Att få visa upp de fina elevarbeten som gjorts och att berätta om de möjligheter som finns kändes bra. Hade det sagts för tio månader sen att jag skulle stå där så hade jag inte trott på det själv!

Och visst görs avtryck i den egna verksamheten. Vi har alla i kursen utvecklat vårt IKT-arbete. I mitt möte med eleverna kan man skåda en, snart flera, elevfilmer på Youtube, man kan hitta photostorys och bildspel som eleverna skapat. Mobilkameran eller digitalkameran används i undervisningen nästan dagligen. Kollegorna både bävar och ser fram emot den stora IKT-satsningen på skolan som sker efter jullovet. Jag och min kursare ska då lära både personal och elever att hantera olika program, blogga, göra hemsidor, skapa filmer, lära om bildhanterning m.m.
I Kvalitetsgranskningen har IKT blivit ett av våra tre utvecklingsområden inför nästa läsår. En IT-plan ska utarbetas. Datorer har inhandlats, dataundervisningsrum har ordnats och alla, även föräldragruppen, darrar av förväntan! Vilket härligt spännande år vi går till mötes, jag, eleverna, föräldrarna och pedagogerna! Lite av det uppdraget, min kollegas och min undervisningsplanering, kommer vi att berätta om på slutredovisningen.

Och även om vi alla lärarlyftare snart nått resans slutmål, så kommer inte jag att kliva av - jag fortsätter resa så länge det bara går! Full fart framåt! ;-)

Adventsbild med oväntad tomte!

Bilder blir inte alltid som man tänkt sig eller så behöver de omarbetas för att vara visningsbara. Det dyker ibland upp föremål eller fotogalna personer som inte var tänkta att synas i bilden. Eller så behöver man ta bort röda ögon och kanske köra lite body make over?

Det finns många gratisprogram på nätet som kan hjälpa dig, pixlr, sumo, aviary och även en light version av Photoshop. I väntan på att du kan installera det dyrare programmet på din dator så fungerar dessa gratisprogram rätt bra...

-Hej, min käre junior, jag gillar att du dyker upp, men kanske inte här...
Trevlig första advent på er alla!

Den nya lärarrollen

Visst hänger du väl på? Delta i webbseminarium om den nya lärarrollen nu på torsdag 25/11 kl. 15.00-16.30.

Gå in på sidan och anmäl dig snarast. Seminariet samarrangeras av nätverket Dela!, Collaborative E-learning Arena (CELA) & Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU).

Några dagar efter seminariet får jag följande länkar, seminarium del 1 och seminarium del 2. Så missade du samtalen kan du lyssna här....

Att synliggöra fältet IKT (Omvärldskoll nr 3)

Bloggandet ökar lavinartat, ca 190 000 bloggar startas varje dag (enligt siffror från apr 2009). Det skrivs temabloggar, dagboksbloggar och nyhetsbloggar bl.a. För en novis kan det vara svårt att hitta i bloggdjungeln. Varje bloggare har ofta en egen blogglista på bloggar som följs, man samlar gärna på bloggar kring samma ämne. Genom att titta på vad andra hittat kan man själv göra små fynd i bloggvärlden. Det enda man behöver är tid och en förstående omgivning.

Jag har själv en blogglista som jag ändrar på lite då och då. När en blogg inte kommer med nya inlägg så tar jag ofta bort den. Det är färskvara som gäller, särskilt då det handlar om IT, nyheter för mitt jobb eller senaste golfsvingen...

Jag har till vår omvärldsuppgift på IKT-kursen letat runt lite mer och hittat 6 platser som hjälper mig som pedagog att hålla mig à jour med verkligheten:

Skolverket
Skolverket har en portal som heter IT i skolan. Den känns mycket seriös och jag kan lita på att innehållet är aktuellt och stämmer för mig som pedagog. Portalen har även både nyhetsbrev som du kan prenumerera på (Skolverkets nyhetsbrev) och en blogg (Omvärldsbloggen) som man kan fördjupa sig i. Dessutom har portalen samlat många användbara och nyttiga länktips.

Skolväskan
Skolväskans bloggare, Joachim Thornström, har nu flyttat sin blogg till en egen adress, www.thornström.se (hans blogg går inte att länka här). Bloggen är mycket läsvärd. Han är IT-samordnare i Ystads kommun och står bl.a. bakom Skolväskan, en bra sida att följa om man är pedagog.

Skolporten
Jag kan inte heller låta bli att pusha för Skolportens möjligheter att stärka dialogen mellan forskare och lärare. Du kan där (om du bor i rätt kommun dvs) skapa ett Matchmailkonto, där du kan välja t.ex. IT som intresse. Vissa kommuner i Sverige betalar rätt ansenliga belopp för att serva sina pedagoger, men dessvärre vet inte alla pedagoger om detta. Vi i Uppsala har den möjligheten.
Du går in under fliken "Forskning & Utveckling", letar rätt på "Matchmail" och sen på "Skapa nytt konto". När du fått access till din Matchmail kan du skapa en egen profil, bestämma vilka nyhetsbrev du vill ha, inom vilka ämnen och stadier m.m.

Andra bloggar
Två bloggar där jag alltid kan hitta matnyttiga saker är:
IT-mammans blogg och Kristina Alexandersons blogg. De båda arbetar med Webbstjärnan bl.a. och Kristina är även skribent för Kolla Källans idélåda och Creative Commons skolombudsman. Båda är mycket kunniga på området och hos dem kan man hitta tankar kring mötet mellan skola och IT. De frågeställningar som dyker upp för mig, särskilt när det gäller vad jag får och inte får göra i skolans värld, kan jag oftast hitta bra, konkreta svar på hos dem.

Specialpedagogens blogg
Det bästa bloggtipset för mig som specialpedagog, det spar jag till sist. Bloggen Tidsenliga lärverktyg, hette tidigare "Teknik för specialpedagogik" hjälper mig som specialpedagog att hålla mig uppdaterad både inom specialpedagogik och IT. Där kan jag hitta olika etiketter som gör att jag snabbare hittar lösningar direkt inom IT i kombination med de elever jag ofta möter i mitt arbete. Tack Annika A. Davidsson i Umeå för en intressant blogg!

Hoppas du hittat något matnyttigt här, eller så har du redan hittat dit, du med? ;)

Oväntat trassel... (Omvärldskoll nr 2)

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om datorernas väg in i skolan. Hur tekniken verkligen fått kämpa för att få en central plats, men nu....

Nu ser man alltfler bevis på teknikens intåg. Den nya moderna tekniken tar över mer och mer i pedagogikens hus, skolorna. Datorerna, som från att vara dammsamlare i ett hörn, har äntligen "uppgraderats" och fått en ganska framträdande plats i klassrummen. Digitalkamerorna används allt oftare och bilder från verkligheten blandas med läromedlens sidor (så länge böckerna finns kvar). Till och med skolans väggar börjar nästan skaka av förväntan. Eleverna och lärarna är nyfiket intresserade av vad som väntar runt hörnet när skolorna drar igång IT-arbetet på allvar. Men då stöter man på nya, oväntade problem!

Jag hör talas om skolor där kanonerna/projektorerna och projektordukarna ibland får ta den plats som är "över" i klassrummet. I mitten av rummet sitter fortfarande inaktuella kartor från "tidernas begynnelse" tillsammans med den vita halvtrasiga duken för overhead- eller diabildsvisningar. Kanske det till och med hänger en nedsänkbar stång med krokar på för att hänga upp affischer? Detta får till följd, om det vill sig riktigt illa, att de nya kanonerna och dukarna hamnar undanträngda i ett hörn i klassrummet. Eleverna kan inte sitta kvar på sina platser, utan måste förflytta sig för att kunna se något på duken.

Eller så blir eleverna trötta i sina armar och får värk i sina huvuden när de arbetar vid datorerna. Eleverna tvingas sitta i felaktiga ställningar, med för höga bord, för låga stolar och med fel belysning. Ergonomiskt är många skolors klassrum inte rustade för modern teknik. Även här har tekniken stött på svårigheter.

På andra skolor blir allt helt plötsligt nattsvart! För när flera elever startar datorerna samtidigt så går strömmen på skolan. Säkringarna slår till och bryter all elström till rummen, till korridorerna eller ibland till hela huset. Personalen på skolan kan inte alltid fixa till problemet själv utan får snällt vänta tills akut hjälp kommer. Och att sen be eleverna att starta datorerna en i taget, i långsam takt, känns verkligen inte som ett steg i rätt riktning!

Sån´t här trassel gör att lusten och inspirationen avtar hastigt. Det spelar ingen roll hur många datorerer skolorna har, hur många villiga elever som vill jobba eller hur många intresserade pedagoger som finns. För monteras utrustningen fel, om eleverna får sitta ergonomiskt galet eller strömmen bryts - då blir inte slutresultatet bra!

Tänk på det, om vi alla vill ha en skola för framtiden, då måste vi även se till att framtiden får den plats den behöver i skolan! Vem tar det ansvaret?

Vem är ful? Vem är snygg?

I Facebookfilmen "The Social Network" får man se hur elevbilder, flickbilder, matchas mot varandra och man har möjlighet att klicka på vem som är "snygg" respektive "ful". Utseendet prioriteras och ett häcklande inleds vid datorerna, det skrattas åt flickorna när de hängs ut på nätet.
Ett särdeles dåligt tilltag och helt oetiskt enligt min mening! Och mycket riktigt reagerade omvärlden rätt omgående och stängde ner röstningssidan, fast då hade den redan kraschat beroende på den stora nättrafiken.

Läser i helgen en artikel i DN som beskriver att samma fenomen uppstått i Borås förra veckan. På onsdagskvällen samlades tittare på nätet och röstade även här på flickor, uppdelade i kategorierna "snygg" eller "ful". Fotografierna hade stulits från Facebook. Sidan som startade på onsdagskvällen stängdes ner på fredagen samma vecka. Men skadan var redan skedd, flickorna som figurerat på sidan upplevde det hela obehagligt och var mycket ledsna över tilltaget. Initiativtagarna tyckte dock något annat:
-Vill du inte vara med? Synd, stäm oss! skrev de på sajten enligt DN.

Nu ska vi alla återigen rösta på flickor i kategorierna "snygg" eller "ful". Vi låter oss villigt gå med på precis samma tilltag som skedde i Facebookfilmen eller i Borås. Ingen reagerar nu, sidan finns kvar till beskådan och har funnits ett tag redan. Visserligen påstås att flickorna deltar på egen vilja och att även andra faktorer spelar in i valet. De flesta reagerar på utseendet ändå och lägger sina röster därefter. Och vilka känslor flickorna får, vilka reaktioner som kommer efter och vad de tycker om några år - det har de ingen aning om... än.

Pinsamt och bedrövligt, tycker jag och inbjuder nu alla att protestera mot tilltaget genom att inte rösta!
-Vadå, inte gör jag väl det? undrar du nu.
-Och vad tänker hon på?
-Lucia förstås!

Våga vägra rösta, var vuxen och föregå med gott exempel! Ställ inte upp och rösta på sådana tävlingar, det är ändå år 2010!!!

IT förenar (del 2)

Vem minns inte de stora julaftonsmiddagarna hos farmor? Där alla vi släktens barn väntade och väntade på tomtens ankomst? Under tiden passade vi på att leka, göra bus och testa gränser utan att föräldrarna märkte av oss. Jag kan villigt erkänna att kreativiteten på busfronten var stor! Endast ett under gjorde att vi inte lyckades tända eld på hus och koja ibland. Vi skrattade...

Och vem minns inte surströmmingskvällarna i stugan med efterföljande bastu och dopp i älven? Där vi barn förfasades över den lukt som la sig över stock och sten, men där doppet i älven efter bastun fick de flesta lukter att försvinna. Där man satt stilla i mörkret och lät älven skölja bort värmen samtidigt som småfiskarna började nafsa en på benen? Och vi skrattade så...

Eller de stora familje- och släktträffarna som kom med jämna mellanrum när någon i släkten fyllde jämnt! Då vi barn återigen hittade på lite bus emellanåt, långt borta från de vuxnas sorl eller blickar. De fina festkläderna vi tagit på oss genomgick en smärre förvandling i takt med antalet rätter som serverades. Förrätt - hyfsat snygga kläder, varmrätt - lite matfläckar än här och där, efterrätt - aj då, lite revor... och till kaffet kändes inte kläderna riktigt igen längre. Men vi skrattade så....

På senare år har buset lagt sig för oss, vi barn umgås lite mer moget. Nu är det istället våra barn som passar på tillfällena att upptäcka restaurangens eller gårdens hemliga utrymmen. Eller testar hotellets pool efter att hastigt slängt av sig festkläderna och bytt till badkläder istället! Vi vuxna samlas och undrar vad livet gjort med varandra? Nya familjesituationer visas, nya vänskaper presenteras och nya tankar utbyts.

När vi skiljts åt har vi alltid känt att vi måste ses igen, så snart som möjligt. För släktbanden är starka, omtanken stor och lusten att umgås mer hägrar. Men vi bor inte på samma plats och vi har inte alltid möjlighet att ses vid samma tillfälle. Skriva brev går sådär, ringa inte lika roligt då man inte pratar med alla samtidigt. Det är nu IT kommer in i bilden!

Igår fick jag ytterligare en mejladress från en släkting att lägga till min mejlsamling. Och whow, idag ser jag på filmer vad han gjort på sitt livs resa. Jag har honom ett knapptryck bort! Vem kan inte säga att nätet förenar? Har ju skrivit om det förut...

Jag ser på filmerna och ler åt att få komma släkten ännu närmare. Vi träffas så gott som dagligen via nätet på ett eller annat sätt. Jag ser kort på senaste renoveringen, kort på den växande magen och läser om vad dagen innehållit för mina släktingar.
IT förenar verkligen!!!

Från ide till idé!

Små björnar, nallar, tilltalar alla! Det är en sanning som är oemotsägbar! Från gammal till ung, liten som stor!

I Åsas och mitt arbete med vår blivande hemsida så lät vi en liten diskret nalle finnas med för att tydliggöra vissa rubriker. Vår nalle, som min dotter skapat, fick träda in likt "björnen sover", ett försiktigt grepp av oss och som ett bifogat bildelement till sidan. Nallen fick ta plats, mest för att tydliggöra, men andra kanske ser det som en liten flirt för att få läsare på sidan?
-So what? tänker vi, huvudsaken att läsarna trivs med sidan och får några följare.

Och så passerar en ny dag på IKT-utbildningen där allas våra IKT-tankar ruskas om. Där Måns trycker på de "rätta" knapparna och kreativiteten startar i våra huvuden. Vips, så har nallen plötsligt klivit ut från idet till en ny idé! Givetvis ska nallen få vara nummer ett, det får bli hans sida, inte vår. Vi kan kliva tillbaka och låta nallen istället hjälpa oss att nå målet. Nallen byter plats från att vara en illustratör till sidan till att vara sidans huvudperson där texten får följa nallen!

Jag ser helt plötsligt en helt annat scenario framför mig där nalle vaknar till liv:
-nalle får givetvis en egen blogg,
-han kan varje vecka komma med nyheter eller kommentarer,
-han blir mottagaren av elevernas texter,
-han blir den som hjälper med tips och råd,
-han blir kreatören, spjutspetsen och kommunikatören med eleverna,
-han blir en ny figur att ta fram på textilslöjden? på bildlektionen? i sagorna?
-att ta med på alla lektioner,
-han får göra resan utanför klassrummet? Eleverna kan resa med...m.m....
Sidan blir alltså hans egen sida!!!!

Likt våra Uppsalavänners och kollegors grepp om Spökägget får nu Åsa och jag en nystart på vår verksamhet. Det kan blir hur stort som helst, endast brist på tid kan begränsa omfånget. Eleverna kommer förhoppningsvis att få nya stjärnögon när de får ytterligare en mottagare och inspiratör!

Tack Måns, för att du öppnar våra ögon och bjuder med oss på kreativitetens och inspirationens tågresa! Skulle jag idag få göra om min uppgift om "Min förebild" så vet jag vem jag skulle ägna den åt nu!

Vad säger forskningsrapporterna om IKT? (Omvärldskoll nr 1)

Inför en kommande uppgift på min IKT-kurs har jag ombetts att läsa aktuell forskning kring ämnet IKT. Texterna är intressanta, tilltalande och tankeväckande, de ger verkligen anledning till reflektion.

Alla forskningsrapporter är mycket samstämmiga! Den ena rapporten efter den andra redovisar att användning av IKT i skolan har många goda effekter på elevers lärande, ex:

- elevernas ämnesrelaterade prestationer men också läs- och skrivutveckling påverkas positivt genom användning av IKT, (s.8 E-learning Nordic, 2006).

- eleverna lär sig läsa fortare, skriver bättre och längre texter genom användning av IKT, (s. 9 Tekstskaping på datamaskin, Trageton,2002).

- IKT kan vara speciellt bra för elever med vissa funktionshinder/svårigheter, och där nämns allt från läs- och skrivsvårigheter till ADHD, koncentrationssvårigheter, Asperger, tal-, språk- och kommunikationssvårigheter, (s.10 Utvärdering av kompetensutveckling Lärarhögskolan i Sthlm, 2001).

- användning av IKT visar på mätbara effekter för betygsnivåer, inlärning, samarbete och motivation, (s. 11 The Becta Review, 2006).

- IT upplevs även ha en effekt för lärandet när det gäller elever med närvaro- eller beteendeproblem, (s. 11 ICT in Schools Survey, 2004).

- studenter som tog hela eller delar av sin kurs online klarade sig bättre i snitt än de som tog samma kurs genom en klassrumsbaserad undervisning, (s. 20 Rapport 2010:1 Framtidens lärande.. . ).

- att bärbara datorer till lärare och elever förbättrar lärandet och därmed kunskapsinlärningen, (s. 15 Maine’s One-to-One Laptop Program, 2004).

Det här är bara ett axplock ur några av de forskningsrapporter jag läst, det finns åtskilliga fler som är lika samstämmiga! Att elevernas motivation ökar, att det leder till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang torde vid det här laget vara oomkullrunkeligt!!

Detta kan även ses med blotta ögat när olika typer av IKT-uppgifter presenteras för elever (min egen erfarenhet), det kan gälla så banala saker som berättelser, olika typer av presentationer, användning av pedagogiska program m.m. som utförs på datorn. Redan då tänds elevernas stjärnögon, lusten att lära ökar och rasterna lockar inte på samma sätt, eleverna vill jobba oavbrutet tills de är klara.

Forskningsrapporterna är mycket samstämmiga på ytterligare ett område; behovet av fortbildning och kompetens inom IKT! Man menar att det är viktigt att kommunerna runt om i landet inte tror att de ska kunna utveckla eleverna mot framtidens skola enbart genom att köpa in datorer i mängd, det krävs även en ökad kompetens bland lärarna kring den pedagogiska användningen av datorerna,
(s. 26 Rapport 2010:1 Framtidens lärande...).

I den undersökning som Skolverket gjort kring IKT (s. 13 Rapport 2010:1 Framtidens lärande...) sägs bland annat att:
-hälften av alla skolor i landet har ett stort behov av investering i IT-utrustning och IT-verktyg,
-endast var fjärde grundskollärare har tillgång till egen dator i skolan,
-det går 6 elever på en dator i den kommunala grundskolan,
-endast 30 % av skolorna har egen IT-plan och
-varannan lärare behövde kompetensutveckling kring IKT som pedagogiskt verktyg.

Skrämmande siffror! tycker jag. De visar verkligen att både tid och resurser behöver tillsättas i omfattande mängd för pedagogernas kompetensutbildning inom IKT, likväl som det behövs ekonomiska medel för att både förnya och utöka datorutrustningen runt om bland skolorna.

Jag har tidigare i min kursblogg skrivit om en- till en-datorprojekt som utförs lite här och var i landet, se Sala och Färila till exempel. I Färilas fall föll projektet som startade 2000 inte i god jord dessvärre, förmodligen beroende på att kompetensen inte fanns i tillräcklig mängd bland pedagogerna och att datoranvändandet i hemmen inte var så utvecklat, det är i alla fall min egen uppfattning kring varför projektet nu lagts ner. Att några få eldsjälar drar igång projekt brukar inte sluta lyckligt, det krävs kompetens hos all personal om liknande projekt ska lyckas, menar jag. Det finns ytterligare exempel på att det inte enbart räcker med inköp av datorer för att IKT-arbetet ska bli självgående, detta kunde vi senast läsa om i DN den 15 sep-2010.

Jag instämmer i att IKT verkligen är en möjlighet till utveckling av såväl lärandet som samarbets- och kommunikationsförmåga. Att förenas kring en dator, att lära av varandra, att visa intresse för varandras arbete och upptäckter på datorn, är ett ypperligt tillfälle till samspelande och utvecklande för båda parter. Detta har jag fått erfara många gånger, i skolans värld, i hemmets sfär och även på en tågresa - vid alla dessa olika tillfällen har jag fascinerats både av datorns lockelse men även av dess enorma förmåga att få alla individer att interagera!!!

Men för att uppnå optimal utveckling bland eleverna, och för att få en hållbar utveckling över tid, så måste kommunerna inse att behovet av kompetenshöjande åtgärder och behovet av teknisk utrustning är stort. Utan stöd från kommunerna riskerar all IKT-utveckling att bli dagsländor eller så blir arbetet beroende av eldsjälar på de olika skolorna. IKT-arbetet får dessutom inte skapa digitala och sociala klyftor mellan människor beroende på tillgång av datorer hemma, skolan måste erbjuda alla elever lika möjligheter till användning av IKT!

Summa summarum:
IKT för mig är en otrolig möjlighet till Individuell Kunskapsutveckling Tillsammans!
Men det krävs Investeringar av Kommunerna, i både resurser och Tid, för att erhålla optimal utveckling hos eleverna, vår framtid!

Ångrar det du sa på Facebook?

Jag tror inte mina ögon! Är det detta man behöver för att skriva på Facebook, då ska man nog inte vara där överhuvudtaget!

Tommy Johansson tipsar på sin blogg om ett nytt tillägg till Facebook. I de sociala mediernas landskap kan du nu bygga in ett "fyllefilter" för att du ska kunna dämpa din skrivlust om du är för berusad. Tydligen är det så att när alkoholen tränger in i blodet rusar vettet ut, en sanning som visserligen är väl känd redan. Men att fixa filter för att dämpa åsikterna som skapas nattetid - då har det väl ändå gått för långt!

Lycka till när du testar! Om du nu ändå vill prova.... ;)
(Om du undrar varför jag valt en mygga till bilden så beror det på att den ska jagas på ett av deltesten...)

Vad säger nya läroplanen (Lgr11) om IKT?

Tack till Henrik Widaeus/Pedagogiskt rum i Södertälje som har skapat filmen där man på drygt 5 min kan läsa vad den nya samlade läroplanen Lgr11 säger om IKT.



(Om du inte får upp filmen här så är adressen: http://www.youtube.com/watch?v=UmO6fty3SL8)

Filmer om/på Internet

Startar dagen med att lyssna på en intressant debatt om "Google och framtiden". Deltagare är bl. a. Santiago de la Mora från Google. Han berättar:
-Det är användarna som bestämmer hur Google används.
-Det är valfritt att använda sig av Googles tjänster, vill man ha en Googlefri dag så bestämmer man det själv.
-Varje minut, dygnet runt, läggs det ut 24 timmar film på YouTube! Men det mesta av filmerna är "katter som åker skateboard", säger Santiago.
(Min notering: Det innebär alltså 34 560 timmar film/dygn eller 1 036 800 timmar film/månad!!!!!)

Hissnande tankar i mig, alla lika ofattbara som universums storlek:
-Hur stort kan det egentligen bli?
-Hur mycket information kan vi klara av att hantera?
-Kan systemet krascha? Och i så fall när? Och hur?
-Söktjänster behövs för att hantera all information! Och vilka ska hantera sökmotorerna? Kan de duperas? Användas i fel syfte?

Jag har även noterat att man börjar skämta om "faran med Internet". Det görs till exempel filmer om sprängattentat mot Internet. Är det ett tecken på att vi börjar oroa oss, eller att vi vill skratta åt folks oro?

Alla möjligheter som skapas i vår cybervärld skapar faktiskt även rädslor för sårbarhet och risker för olaga intrång. I veckan nämndes faran med att göra sina bankärenden genom det mobila bredbandet. Men så länge det handlar om katter som åker skateboard kan vi nog vara lugna, eller hur?

16 år som nattvandrare

29 okt-1994:
Vaknar på natten av att sonen letar efter nappen och har sparkat av sig täcket. Går upp, rättar till täcket, letar fram nappen och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-1996:
Vaknar på natten av att sonen kommer med nallen som brummar och en kudde under armen. Kryper ner i min säng och jag flyttar på mig så att de båda ryms mellan mig och maken, och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-2003:
Vaknar av att sonen är uppe och går i sömnen, han pratar om att han ska gå och köpa ett tv-spel, han måste lösa uppdraget så att han kommer upp en nivå. Jag leder honom tillbaka till sängen, stoppar om honom och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-2009:
Vaknar av att sonens mobil ringer, går upp, letar mobilen, hittar den under täcket i sonens säng. Sätter mobilen på ljudlöst, lägger den på skrivbordet och allt blir frid och fröjd igen!

29 okt-2010:
Vaknar av att det låter från sonens rum, går dit i mörkret och hittar sonen sovande med hörlurar på, musiken på hög volym, den bärbara datorn invirad i täcket ovanpå sonen, locket uppfällt och datorn en hårsmån från att ramla i golvet. En decimeter till så hade säkert ett brak hörts när datorn kraschat i golvet och locket förmodligen stuckit iväg. Eller så hade branden brutit ut, datorns värme var inte låg vid det här laget!!!! Tar av hörlurarna, stänger av datorn och lägger ner den på golvet och allt är frid och fröjd igen!

En mammas uppdrag är inte alltid det man förväntat, tar inte heller slut när man förväntat. Och jag inser att även om tekniken utvecklas som aldrig förr så behöver våra tonåringar ändå sina mammor, både för nattassistans men även för vägledning genom livet. Från napp till app! <3

"The social network" på fredag?

Filmen "The social network" har premiär på fredag, det kan väl knappast ha undgått dig? Dagens tidningar skriver spaltmeter efter spaltmeter om den kommande premiären där man får se hur "den socialt hopplöse studenten och datanörden Mark Zuckerberg blev mångmiljardär genom att skapa Facebook". Enligt skribenterna så antyds att Zuckerberg skapade något han behövde i sin isolerade värld som pluggande student men att fenomenet Facebook i sig inte är riktigt ärligt för vi visar "friserade sidor av oss själva". Huruvida detta stämmer kanske du och de andra 500 miljoner användarna av Facebook har synpunkter om??

Av mina egna små efterforskningar kring Facebook att döma så finns vissa förbjudna områden som man inte behöver eller ska nämna på fb. Kanske våra egenhändigt nya skapade identiteter på den sociala sajten friseras upp till en socialt acceptabel standard, eller vad säger du? Finns det något du undviker och i så fall vad?

Jag som nybliven användare av Facebook blir dock intresserad av att se filmen, kanske mina IKT-kursare hänger med? Kolla trailern för filmen!

Regler på Facebook?

Jag är rätt så nybliven medlem på Facebook och kan nu ställa alla dumma frågor till folk utan att de suckar ihjäl sig.
-Vad finns för regler?
-Oskrivna lagar?
-Hur hantera?
-Vad bör jag som förälder tänka på? Osv...

Flera av de ungdomar jag pratat med om mediefenomenet har gett mig många välvilliga råd och tips. Alla säger dock inte samma sak men det finns några klara sociala regler bland ungdomarna:
1. Man poke:ar (puffar) inte någon av motsatt kön som man inte känner. Det uppfattas som att man försöker ragga på personen på fel sätt och det är sorgligt. Samma som att dra världens sämsta raggningsreplik! Resultatet blir inte bra!
2. Man addar inte (lägger till) någon av motsatt kön som man inte känner. Det anses lika dåligt som ovan.
3. Föräldrar ska helst inte kommentera på barnens logg! Och absolut inte om det är "pinsamma" saker.
4. En del som mest kollar på andras profiler och inte skriver så mycket på den egna profilen kallas oftast för "U-båtar".
5. En "Stalker" förföljer någon på Facebook och kollar hela tiden vad personen gör. Varning för Stalkers, de står inte högt i kurs!
6. Se upp för "Faceraping", när någon skriver något mindre lämpligt på en annan persons profil. Lämna alltså aldrig ut lösenord eller lämna datorn utan tillsyn om du är inloggad.
7. Undvik att göra "emo-uppdateringar", skriva deppartankar på Facebook. Ger ingen hög status hos personen och får till följd att kompisarna håller sig undan.
8. Att skriva arga saker på Facebook är lika fel som ovan. "Att bråka på FB är töntigt"! säger ungdomarna.
9. Relationsstatus är viktigt att kolla. Om man har noterat att man är ihop med någon så är det viktigt att det också stämmer, att båda har samma notering. Pinsamt annars!
10. Att göra slut på ett förhållande via Facebook är totalt fel!

Intressant att lyssna på ungdomarnas kommentarer. De gillar att jag som förälder ställer mina frågor och säger att det är bra att föräldrar är på Facebook, bara man "sköter" sig! En del ungdomar samlar till och med på föräldrar i sina vän-listor, den som har flest föräldrar vinner!
Kul och tankeväckande, kanske ändå var bra att jag gick med?
Undrar om jag ska puffa för Facebook? ;)

Saknar du någon regel? Skriv till den i kommentaren nedan.
Och vill du ha 66 roliga tips så kolla här.

Gör en Photostory istället!

Bildspelet/Photostoryn om "Min förebild" är klar. Med hörlurar och mikrofon har jag suttit och skapat likt värste Ingemar Bergman. Då jag aldrig gjort en Photostory tidigare var det extra spännande att se resultatet. Premiär för lärarlyftarna på onsdag!

Photostory är ett lätt användbart verktyg att ta till när man vill skapa ett bildspel. Känslan av film finns där, absolut inte som stillbilder som växlar mekaniskt när man tittar på resultatet. Programmet har förslag på in- och utzoomningar men det går även att fixa egna om man vill. Lätt att få dit tal och bakgrundsmusik. Om det blir fel är det bara att backa tillbaka och göra om.

Läser idag att inspelningen av nästa storfilm "The Girl with the Dragon Tattoo" sköts av regissören David Fincher. Han lär vara noga med varenda scen, tar om och tar om tills han blir nöjd.
-Min Millenniumfilm ska bli storslagen, säger han.

Han skulle nog behöva använda sig av Photostory istället, då slapp alla aktörer dra på sig förkylning i höstvädrets Sverige, för de har nu stått där nu i timmar, i dagar och agerat och agerat.
-David, gör en Photostory istället, vet jag!

Läxa: Ta med mobilen...

... vi ska använda den i skolan! Här ska eTwinnas!

Vår lilla filmstjärna!

Vår lilla filmstjärna börjar nu bli berömd utanför Sveriges gränser. Filmen "Den korta flykten" är på uppgång i Australien, av alla ställen!
-Hur jag vet det? undrar ni kanske.
-Jo, jag ser det när jag tittar på "Insiktstatistiken" över min film.
Kanske ska boka biljett till Australien för den lille, han måste nog dit och skriva/tassa lite autografer????
-Hi, hi....

Valet och sociala medier

Missade ni en intressant diskussion om Valet och sociala medier idag, kolla här! Kommunikationskonsulterna Brit Stakston (huvudförfattare till boken Politik 2.0) och Martin Gelin (socialmedie-ansvarig för de rödgröna) samtalade om den politiska bloggosfärens, den sociala arenans, eventuella påverkan på valutgången. Att synas, att debattera och ventilera sina åsikter på Facebook, Twitter, bloggar...

Enligt kommunikationskonsulterna var årets valrörelse den fjärde i ordningen där sociala medier var inblandade. Siffror nämndes, ex. att det var 28 000 politiker som debatterade inför valet på Facebook, att det är 4 miljoner svenskar som använder Facebook regelbundet. Konsulterna menar att man är osynlig om man inte finns med på de sociala arenorna.

Jag kan själv inte påminna mig att politikerna var särskilt synliga på de sociala medierna under tidigare års valrörelser, jag var visserligen inte där då eller så hade jag inte tillräckligt öppna öron och ögon? Ej heller kan jag tro att alla 4 miljoner användare i Sverige av Facebook verkligen är aktiva? Men jag böjer mig för informationen och kan konstatera att så mycket väl kan vara fallet.

Det som slår mig är hur stor möjlighet enskilda individer har att debattera offentligt genom användningen av de sociala medierna. Men samtidigt har också möjligheten att tycka galet eller göra mindre lämpliga inlägg i stridens hetta gjort det mer känsligt. Ett enda förlupet ord kan plötsligt bli känt över hela Sverige, hela världen. Så handskas varsamt med de sociala medierna, tänk efter före, innan du publicerar.

Rökrutan igår! Facebook idag?

Under min gymnasietid så samlades vi alltid på den lilla rökrutan ute på skolgården. En rökruta som inte var större än ca 5 x 8 meter, avgränsad med målade, vita streck på asfalten. Där stod vi, alla som rökte och alla som inte rökte, men som ändå ville vara med i hetluften för att få höra om det senaste skvallret. Det var så trångt att man nästan fick hålla i varandra för att alla skulle få plats innanför linjerna. Den enda plats på skolgården som var upptrampad och snöfri på vintrarna var rökrutan!

På min första arbetsplatser i skolans värld fanns på den tiden anvisade rökrum, utrymmen/rum, som var inglasade i det stora lärarrummet. Vi satt där och trängdes i burarna, lika trångt som i en sardinburk. De stackars rökarna fick knappt plats för vi ville alla vara med och lyssna, prata. De stora lärarrummen gapade tomma! Eleverna klagade på att vi luktade konstigt både från kläder och andedräkt.

Idag är rökrummen borta, tack och lov ska jag säga som inte röker. Nu kan jag vistas på jobbet utan att lukta rök. Men kvarstår är önskan om att vara med, att få höra det senaste skvallret, lyssna på de strömmar som forsar förbi i vardagen. Och det är då som Facebook kanske kommer in? Klart att nyfikna jag måste testa, vill se om arenan har något att erbjuda mig. Öronen är superstora, ögonen sluter ögonlocken alldeles för sent på nätterna, för det är svårt att låta bli att se hur långt man kan komma. Sen om jag fastnar för fenomenet - det får bli en senare fråga!

Don´t be evil!

... är den stora sökmotorn Googles motto!
Ett motto som de försöker leva upp till själva, och som de vill inpränta i oss också, i alla lägen. Enligt företaget vill de vara omtyckta av användarna och påstår att det är användarna som avgör hur stort företaget ska bli. När man slutar använda Google så läggs företaget ner. De påstår även att om företaget så köps upp av andra så ska mottot kvarstå! Allt enligt kvällens TV-program som går i repris de närmaste dagarna. Sevärt, vill jag lova! Tänkvärt likaså!

Google med ung. 21 000 anställda har sitt huvudkontor i Californien, där en tredjedel av personalen, ca 7000, arbetar. Personalvården på företaget är otrolig, gratis buss kör dig till och från jobbet. Gratis mat under dagen, gratis massage om du vill, tillgång till tvättmaskiner, torktumlare, du kan tvätta på arbetstid alltså. Eller simma i de många simbassängerna, styrketräna på 4 st gym på området, fika på 16 kaféer - allt gratis! Företaget har insett vikten av att samla personalen vid luncher, vid fikat, för de har märkt att vid matpauserna växer nya idéer fram, nya konstellationer skapas, mångfalden och kreativiteten är hög! De sociala samlingspunkterna är viktiga för företaget.

Är allt detta en dröm? Är det så bra som det låter? Eller finns det hakar? För vi kastar dagligen in våra privata data utan eftertanke i världens största sökmotor. De vet i princip allt om oss, vad vi gör, vad vi tycker och vad vi söker efter. Finns det några hemligheter kvar? Tror inte det faktiskt. Jag har tidigare berört detta i min blogg, se inlägg här.

Men jag kan inte låta bli att förundras över personalvården. För när vi här i Sverige snabbt ska hinna värma maten på jobbet, kasta i oss tuggorna, hinna svälja maten, ibland utan att prata med en enda person (det hinner vi inte, munnen är full) innan 30-minutersrasten gått, så får de anställda på Google frossa i trevligheter. Jag tror de blir mer kreativa, mer intresserade av att jobba när de får möjligheter att träna, umgås och äta i lugn och ro på jobbet. Mår man bra så orkar man prestera mer, eller hur? Så lite Google-tänk kanske inte är helt fel? Don´t be evil!

Digitala lärresurser

Jag behöver inte packa min skolväska full eller "uppfinna hjulet" en gång till när jag använder mig av den digitala lärresursen "Skolväskan" - en fullmatad lärarportfölj med mycket användbart! I en snygg förpackning, tilltalande för ögat, har det mesta jag kan behöva som lärare samlats på en webbsida. Man har försökt sig på en viss form av dubbelnavigering men inte riktigt uppnått målet. Och det var kanske inte heller tanken? Rubrikerna som står i vänster marginal finns även att hitta inne på sidan som bilder men i olikfärgade kugghjul. Att det finns både en textrubrik och ett kugghjul med samma text kan ifrågasättas, måste båda finnas med? Det blir inte enklare att hitta av den anledningen och kan snarast försvåra då antalet informationskanaler blir fler. Det som möjligen gör att jag lättare kan hitta på sidan är igenkännadet av de "loggor" som visas på nästan varje flik även om det första intrycket kan vara lite rörigt. Lilla Skolväskan på första sidan har inte ens en rubrik, bara en skolväska att klicka på. Kanske befogat då det är där förskoleeleverna, de inte läskunniga, ska leta efter "sina" program?

De olika rubriker som finns avslöjar att portföljen är bred! Allt ifrån olika ämnen till tips på presentationsprogram och lite skoj. En sida vänder sig direkt till eleverna, "För unga", och bakom den finns information om mobbning, rättigheter, hälsa och samlevnad och säkerhet på nätet.

Lärresursen är användbar kanske mest för pedagogen men går även att använda medvetet direkt i undervisningsmiljö då det breda utbudet på sidan gör att man alltid hittar något matnyttigt i varje ämne. Antalet klick på sidan är nästan aldrig mer än 2, max 3, klickningar bort, du hittar snabbt det du söker.

I boken Internetsökningens didaktik (Enochsson, A-B) läser vi att man vid skapandet av en sida ska tänka på följande: Relevant innehåll, djup (länkar), aktuell information, layout, tillgänglighet och källhänvisningar. Detta tycker jag att lärresursen uppfyller.
Enochsson säger dessutom i boken att elever föredrar sidor med mycket bilder och lite text - de sidorna kan vi enkelt hitta till då webbsidan har länkat flera sajter med bilder, roliga och användbara sidor för elever.
De "8 S:n" som Stig-Roland Rask myntat, och som även Enochsson nämner, "Söka, Samla, Sålla, Sovra, Sortera, Strukturera, Systematisera och Sammanställa", får stå för det jag tycker om webbsidan. Alla S finns representerade på webbsidan, allt samlat och strukturerat för att hjälpa mig som lärare. Jag slipper söka, sålla och sortera!

Då webbsidan dessutom uppdateras regelbundet finns ingen risk att man hamnar i "gammal skåpmat". Om jag som lärare någon gång känner osäkerhet inför något ämne så kan jag hitta lite trygghet här. Kom dock ihåg att sidan i första hand vänder sig till läraren/pedagogen, att det som pedagog är viktigt att först studera sidan och ta fram det material som eleverna ska jobba med. Och att det inte blir som det ibland kan se ut i klassrummet, läraren släpper "lös" eleverna att sätta sig vid datorerna och hålla på med vad de själva vill. Då tappar läraren chansen till en utökad kunskap för eleverna via nätet, elever behöver istället guidas runt tillsammans med läraren för att se vilka möjligheter till lärande som bjuds digitalt.

-Om eleverna inte får se hela smörgåsbordet blir det bara spaghetti och köttfärssås de väljer! Och det är inte alltid så gott, tycker jag. På den här webbsidan är smörgåsbordet dukat för oss lärare! Vi kan snabbt välja de rätter som behövs. Och rätterna är goda! Mums!

Puffa någon?

Tekniska nyheter möts oftast först med skepsis från den breda allmänheten, men tekniknördarna vill ha genast! Så småningom har många skaffat sig produkten som ibland på kort tid sen kan bli oumbärlig. Tänk till exempel på mobiltelefonen som vi klarade oss utan under många år men som nu är lika viktig att ha med som hjärtat vi bär i våra kroppar (nästan). Men med de tekniska nymodigheterna följer också nya ord som man genast bör lära sig att använda på rätt sätt. Och då fastnar jag för "puffa någon".

Jag har fått lära mig att det är oartigt att knuffa eller peta på någon. Både i skolan och hemma fick man bannor om man gjorde det. Om jag går på stan så kan jag inte gå och peta på folk hur som helst. Men nu hör och ser jag att det är ok att puffa någon, i alla fall om man är med i Facebook. Där finns en speciell funktion för att puffas! Läser man vad ordet egentligen betyder så är det "en lätt knuff, att väcka intresse för eller en reklamåtgärd". Och jag kan inte säga att jag blir särskilt imponerad av funktionen, snarare lite undrande. För varför måste vi gå omkring och peta på/puffa på/säga till folk:
-Hallå!
-Se på mig! Här är jag!
Är det i avsaknad av kontakt? Brist på uppmärksamhet? Eller vad är det? Kan någon förklara det för mig?

Flexibel presentation!

En föreläsare har oftast ett förberett manus och kanske en bildpresentation med sig, ofta med hjälp av Power Point. Föreläsningen blir linjär, det tillåts inga större fördjupningar utifrån auditoriets frågor. Bild på bild visas och i bästa fall orkar publiken lyssna tiden ut.

Idag fick vi prova ett nytt presentationsverktyg Prezi.com. Peter ledsagade oss in i Prezis värld. Helt plötsligt fick vi ett mycket användbart verktyg som kan få den tröttaste publik att vakna till för det händer något på/eller med bilderna. Du kan zooma in och zooma ut på dina bilder, fokus kan plötsligt riktas in i bilden och stanna på ett viktigt ord, en viktig detalj inne i bilden. Ex. så kan en liten prick över bokstaven i mitt i texten helt plötsligt visa sig vara en stor nyckelpiga!!! Eller så kan du lätt lägga in små filmer som är klickbara mitt i en bild. Men om du hämtar en film från nätet måste du givetvis vara uppkopplad.

Varje gång Peter zoomade in så fästes vår uppmärksamhet genast på vad som komma skulle, ett bra sätt att hålla oss vakna, för att inte tala om eleverna som säkert kommer att vara mer intresserade av vad som sägs framme i klassrummet om vi använder Prezi istället för en Power Point. Och att kunna gå in på djupet i en bild gör ju att jag som föreläsare reser tillsammans med eleverna in i min egen föreläsning. Dialog uppstår förmodligen lättare, presentationen blir mer flexibel utifrån de frågor som ställs.

Föreläsaren kan också på ett lättare sätt samspela med publiken då man inte behöver hålla sig till bilderna linjärt. Du kan gå in på ett sidospår, fördjupa dig i det, dock under förutsättning att du lagt in tänkbar information där förstås. Du kan snurra, vrida och vända på bilderna i princip hur som helst. Se bara till att du inte överarbetar snurrandet för då blir publiken snurrig och en annan effekt uppnås, må illa-effekten.

Men precis som vid all presentation så ska man ändå givetvis börja med att ställa några frågor, innan man sätter igång! Vilken är målgruppen som jag ska föreläsa inför? Vad kan jag som föreläsare förvänta mig att de kan? Och att de inte kan? Var ska jag börja? Har de någon förförståelse för varför jag står där som föreläsare? Och för vem jag är? Utan en bra start så faller hela konceptet, oavsett om man använder Prezi, Power Point eller bara sig själv! Och kan jag dessutom börja med att direkt fånga upp intresset från publiken genom en oväntad start, en oväntad bild, en tankeväckare - då har jag större chans att lyckas.

Tack Peter för en bra genomgång!